Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Svenska Eleven skall: – aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt, – kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen, kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det, – kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka, – kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater, – kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer, både vid skrivande för hand och med dator, – ha kunskaper om språket som gör det möjligt att göra iakttagelser av eget och andras språkbruk.

Provbetyg-Slutbetyg: Elevnivå •De nationella proven är inga examensprov •Helt naturligt att slutbetyg och provbetyg inte är det samma för enskilda elever •Enskilda elever kan ”underprestera” eller ”överprestera” vid provtillfället

Provbetyg-Slutbetyg: Elevnivå

Provens styrning på elevnivå över tid •De nationella proven inte mer styrande idag än i slutet av 1990-talet.

Relationen provbetyg – slutbetyg: Skolnivå • Viktigt att skilja på elevnivå och skolnivå vad gäller avvikelser mellan provbetyg och slutbetyg • Avvikelser på skolnivå mäts med nettoavvikelser • Nettoavvikelsen = en skolas genomsnittliga avvikelse mellan slutbetyg och provbetyg

Nettoavvikelse: exempel Ex.1: 25% högre, 25% lägre, 50% samma. → Nettoavvikelse = 0 Ex.2: 40% högre, 10% lägre, 50% samma → Nettoavvikelse = +30%

Relationen provbetyg – slutbetyg: Skolnivå

1.Elever från skolor med höga nettoavvikelser klarar sig i genomsnitt sämre i gymnasiet jämfört med elever från skolor med låga nettoavvikelser (givet samma slutbetyg) 2.Elever från skolor med höga nettoavvikelser klarar sig sämre på PISA-testet (matematik) jämfört med elever från skolor med låga nettoavvikelser. Hur vet vi att skillnader i skolors nettoavvikelser verkligen speglar skillnader i betygsättning?

Viktiga slutsatser: • Variationen/spridningen i skolornas nettoavvikelser kan ses som en indikator på likvärdighet i betygsättning mellan skolor • Det finns brister i likvärdigheten vad gäller betygsättning mellan skolor

Hur har likvärdigheten förändrats över tid?

Viktigt Resultat •Likvärdigheten i betygsättning har inte förbättrats, men inte heller försämrats, sedan slutet av 1990-talet.

Vilka är det som får högre slutbetyg än provbetyg? • Det är framförallt elever som ej fått ett Godkänt på provet som får ett högre betyg (G) i slutbetyg • I matematik får drygt 70 % av alla elever som ej fått Godkänt på provet ändå ett G i slutbetyg. • För elever med G eller VG på provet är det ca % som får ett högre slutbetyg än provbetyg (i matematik).

Skillnader mellan ”generösa” och ”restriktiva” skolor •Jämförelse av 2 elever med EUM i provbetyg → Eleven på den ”generösa” skolan har ca dubbelt (2 ggr) så stor sannolikhet att få G i slutbetyg •Jämförelse av 2 elever med G i provbetyg → Eleven på den generösa skolan har ca 6 ggr större sannolikhet att få VG i slutbetyg •Jämförelse av 2 elever med VG i provbetyg → Eleven på den generösa skolan har ca 10 ggr större sannolikhet att få MVG i slutbetyg Exemplet matematik

Vilken typ av skolor är det som avviker mycket?

Sätter konkurrensutsatta skolor högre betyg i förhållande till provbetygen?

•Nej, ingen skillnad mellan skolor i konkurrensutsatta områden jämfört med övriga skolor, vad gäller betygsättning i förhållande till resultaten från de nationella proven.

Sätter fristående skolor högre betyg än kommunala skolor utifrån resultaten på de nationella proven?

• Inga skillnader i något ämne mellan kommunala och fristående skolor utifrån en enkel analys (gäller både 2005 och 2006) • Inga skillnader i något ämne utifrån en flernivåanalys där hänsyn tagits till en del bakgrundsfaktorer (gäller både 2005 och 2006) • Det finns en stor variation i nettoavvikelse bland fristående skolor, liksom bland kommunala skolor. De fristående skolorna skall inte generaliseras.

Varför skiljer sig Skolverkets resultat från Kalibers? •Kaliber tittar bara på de 10 % skolor som avviker mest. •Skolverkets rapport har tittat på samtliga skolor

•Slutsats: problemet med likvärdig betygsättning mellan skolor är generellt och har inget att göra med ifall skolan är fristående eller kommunal.

Troligaste förklaringarna - skillnader på skolnivå

•Stödinsatser efter provet

Troligaste förklaringarna - skillnader på skolnivå •Stödinsatser efter provet •Betygsättning på andra grunder

Troligaste förklaringarna - skillnader på skolnivå •Stödinsatser efter provet •Betygsättning på andra grunder •Lärare har svårt att underkänna elever

Troligaste förklaringarna - skillnader på skolnivå •Stödinsatser efter provet •Betygsättning på andra grunder •Lärare har svårt att underkänna elever •Olika tolkningar av mål och kriterier

Exempel på mål i svenska ”kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka”