En presentation för dig som är lärare

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Det första du bör göra är att rita horisonten
VADÅ UPPHOVSRÄTT?.
Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen
Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
Ett filter i huvet …är bättre än ett i datorn!
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Föräldrautbildning Schysst på nätet
Skapa ett video-CV på YouTube
Fredrik Thelander, fritidsledare Stockholm 7 mars 2012.
UNGA OCH NÄTET Hur kan vi vuxna, på ett bra sett,
Barnanpassad utredning
Månadsbrev oktober 2013 Måsen
Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
SSQ12-B Instruktioner Namn Datum Ålder
Om barns medievanor Medie- och informationskunnighet
En presentation för dig som har barn i förskoleklass
Summering av brainstorm 2
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Dokumentera och utvärdera IKT-resurser Céline Rocher-Hahlin.
Lärare om unga elever på nätet T Microsoft Synovate Temo: David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum:
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Nätmobbning
xn + yn = zn Problemlösning Några enkla metoder
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Sexuellt utsatta pojkar
FaR® på Hisingen Anders Esko, leg sjukgymnast
Att hålla en presentation
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Demokrati och hur Sverige styrs
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Inför provet.. Här får du lite hjälp med vad du ska träna på och vad du kan ha med på din stödlapp. Provet är till för att mäta dina kunskaper om hur Sverige.
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
Barnkonventionen Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Nätmobbing/Cyberbullying
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen
Hur gör man en debattartikel?
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Nätmobbning/Cyberbullying
Upplägget av delkursen massmedia:
Nätmobbning.
Rökning som hälsoproblem
Hur du tar hand om din kunskap
BRIS är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom.
Attraktiv Hemtjänst Deluppdrag Införa välfärdsteknologi Max Domaradzki.
Socialpsykologi.
Definitioner Kränkning paraplybegrepp där mobbning, trakasserier, diskriminering och övrig kränkande behandling ingår. Kränkning är när man blir illa behandlad.
IKT – spaning Bjälbo förskola 2014
Ungdomars medievanor Undersökning och analys av vilka digitala mötesplatser ungdomar rör sig på.
Övning Tid: 30 minuter + hemuppgift
Välkomna! Föräldramöte 8/9.
Ungdomarnas medieanvändning
Snapchat – the fastest way to share a moment Ungas medievanor
Har du som förälder koll?
Barnkonventionen.
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt Här i anteckningsfältet finns ett stolpmanus som stöd för föreläsningen. Du kan.
Barnombudsmannen Fanny Davidsson.
Presentationens avskrift:

En presentation för dig som är lärare Fakta från Småungar & Medier 2010 samt mediebarn.se från Statens medieråd

Det vi växer upp med är inget märkvärdigt – det är något vi tar för givet.

Barn blir snabbt duktiga på att hantera datorer, men att vara en van datoranvändare är inte detsamma som att vara mediekritisk eller mediekunnig.

Hjälp barnen att bli mediekunniga Statens medieråd har tagit fram ett paket med övningar och en saga som ska underlätta de första stegen till ett vaket nätanvändande bland de yngsta. Hjälp barnen att bli mediekunniga Du som lärare kan också föra enkla samtal om källkritik med barnen: Vad kan man ta reda på? Om biologiboken säger att en spindel har åtta ben och någon annan säger att den har sju, hur ska man då veta hur det ligger till?

Vad vet vi om 5–9-åringars medieanvändning på fritiden? 1.) 94 % tittar på film/tv flera gånger i veckan. 2.) 59 % spelar dator-/tv-spel minst en gång i veckan 3.) 57 % är på nätet minst en gång i veckan

Användningen av datorer och internet startar i tidig ålder 43 % av alla 2-åringar i Sverige har någon gång använt en dator. När barnen är i 4-årsåldern börjar de vara på nätet. 35% av alla 2–5-åringar är på nätet minst en gång i veckan. Bolibompa är den i särklass vanligaste sajten att vara på. Vid 6 års ålder har de flesta barn redan flera års internetvana! Allt eftersom de blir äldre börjar de också att använda datorn till fler saker.

Framför datorn De vanligaste sysselsättningarna framför datorn är att spela spel, rita och måla, titta på filmer/klipp, lyssna på musik och titta på tv. De vanligaste sajterna i åldersgruppen 5‒9 år är Bolibompa, Spela.se och Youtube. Barn med äldre syskon har en mer omfattande datoranvändning, t.ex. är det vanligare att de spelar dator-/tv-spel jämfört med andra barn i samma ålder.

Könsskillnader i medieanvändning Könsskillnader i medieanvändning saknas nästan helt bland de yngsta barnen, men ökar gradvis och blir synliga bland 5–9-åringarna. Skillnaderna mellan pojkar och flickor fortsätter sedan att förstärkas i takt med att barnen blir äldre. Även upplevelsen av medierna kan skilja sig åt mellan könen. Flickor uttrycker exempelvis oftare än pojkar negativa upplevelser kring medieanvändningen, som att de blir rädda eller illa berörda.

Följ med barnen ut på nätet! Låt barnen visa vilka sidor och filmklipp de tycker är roligast. Prata med barnen om vad de ser och upplever. Sätt dig in i sidans innehåll och undersök om sidan har en tydlig anmälningsfunktion. På Youtube finns exempelvis en flagga för stötande innehåll längst till höger.

Läs mer och beställ material www.mediebarn.se Mediebarn är en sajt för vuxna om barns och ungas datorvanor. På sajten finns grundläggande fakta och statistik om barn 2–16 år med exempel och inblickar i deras liv på nätet och vid datorn. www.statensmedierad.se På hemsidan finns fakta och aktuell information om barns och ungas medieanvändning, du kan beställa publikationer, följa med i mediedebatten och prenumerera på nyhetsbrevet. Där finns även ett filmregister med åldersgränser för alla filmer som förhandsgranskats av Statens biografbyrå och Statens medieråd sedan 1 januari 1956.

Statens medieråd Statens medieråd har i uppdrag att: • verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. • följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga samt sprida information och ge vägledning om barns och ungas mediesituation. • fastställa åldersgränser för film som är avsedd att visas för barn under 15 år enligt lagen om åldersgränser för film som ska visas offentligt. Ett centralt begrepp för myndighetens arbete är mediekunnighet. Mediekunnighet är de kompetenser som gör att människor kan hitta, analysera, värdera och skapa innehåll i olika medier. Mediekunnighet ökar också möjligheterna att själv kunna hantera problem som kan uppträda i samband med medieanvändning. Myndigheten arbetar med att öka kunskapen om barns medievardag hos vuxna, t.ex. pedagoger och föräldrar, så att de i sin tur kan förmedla mediekunnighet till barn och unga. Myndigheten tar fram pedagogiskt material om mediekunnighet riktat till nära-barn-professionella och föräldrar. Allt material kan beställas eller laddas ned kostnadsfritt via myndighetens webbplats. Statens medieråd representerar Sverige inom det europeiska nätverket Insafe som arbetar för en säkrare användning av internet bland barn och unga. Arbetet sker med stöd från EU-kommissionen och i samarbete med BRIS – Barnens rätt i samhället.