Kultur - ett ansvar för alla? Kultur på olika nivåer, och kultur som del av identiteten

Kultur på olika ansvarsnivåer Kulturpolitik inom EU Nationell syn på kultur Regionalt kulturansvar Kommunen som möjliggörare för kultur Den sublokala nivån - kulturföreningar Individens kulturella identitet och egenansvar

EU - kulturpolitik som inte är tvingande Inget primärt politikområde för EU; principen gäller mångfald och icke-inblandning Inget försök till harmonisering av kulturfrågor över gränserna Alla länder har vetorätt i kulturfrågor, utom inom massmedia

Mål för EU inom kultursektorn Målet gäller mångfald och det gemensamma europeiska kulturarvet, däremot inte skapandet av en ”Eurokultur” Bara en artikel i Rom- och Maastricht-fördragen - låg kulturbudget och -profil Gemensamma kulturella normer, sk. europeiska livsstilar, men kulturell (regional, etnisk och språklig) mångfald

Nationell kulturpolitik Starkare ställning idag, även budgetmässigt Förening av utbildnings- och kulturfrågor på regeringsnivå Ansvar för det nationella arvet; från muséer till nationella scener Samordning av kulturfrågor, däremot ingen direkt styrning än via anslag

Regional kulturpolitik Betonar regionala varianter och särarter Landstingens ökade roll för kulturpolitik; synen på de nya regionala organen Interregionalt samarbete kring större kultursatsningar Utvecklande av de regionala identiteterna Interregionalt och internationellt samarbete

Kommunen som möjliggörare Den lokala kulturen ligger nära medborgarna, synliggörs i vardagslivet Stora kommunala variationer mellan städer, tätorter och glesbygd Föreningar och frivilligarbete för kultur-främjande Formande av lokal kulturidentitet

Individen och den sublokala nivån Individens ansvar för att bära upp den lokala kulturen Föreningar och lokala utvecklingsgrupper Sverige som ett starkt civilt samhälle Smältdegel för kulturyttringar och yttre influenser; migration inom och utom landet Ansvaret för bibehållandet och utvecklandet av den lokala identiteten och kulturen

Biblioteken och folkbildningen Biblioteken som kulturbärare i Sverige Tillgänglighet och folkbildningstraditioner Den offentliga sektorns satsningar på bibliotek och folkbildning – bryggan till fort- och vidareutbildning Distansutbildning och generell tillgänglighet med materialförsörjning

Biblioteken som arenor och mötesplatser Betydelsen av arenor för regional utveckling – mötesplatser Livslångt lärande och studiecentra eller bibliotek Kommunikation och kontaktskapande Skapande av lokala identiteter och koppling till utbildningsanordnare

Utbildningen som tillväxtfaktor Norrlands inland lägre övergångsfrekvens till högre studier Aktioner för att motarbeta detta; distansprogram för universitet, och gymnasier Bibliotekens och lärcentras roll i kompetenshöjningen EU: sysselsättning och utbildning

Bibliotek i samverkan Nätverk mellan bibliotek regionalt och nationellt Samverkan med utbildningsanstalter Bibehållandet av access till bibliotekstjänster på lokal nivå Bibliotek som förändringsagenter för regional utveckling och tillväxt