Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under introduktionen/etableringen Konferens 13 oktober 2011, Ett friskare Skåne; Redskap för jämlik hälsa hos individer och kommuner, arrangerad av Kommunförbundet och Malmö högskola Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle Malmö högskola E-post:tina.eriksson-sjoo@mah.se ; tel 0709-944723

Bakgrund Flyktingars psykiska hälsa och sociala integration står i nära relation till varandra Flyktingkvinnor har den största ohälsan jämfört med andra kvinnliga invandrare och män (Hollander et al, 2011) Traumatiska upplevelser, posttraumatiskt stressyndrom och depression ökar risken för misslyckande i introduktions/etablerings programmet Sömn- och koncentrationsproblem, oro mm gör det svårt att tillägna sig studier bl.a. i svenska Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier för flyktingar har visat sig framgångsrika (Ekblad et al, 2008 - 2011)

För vem/vilka? Nyanländ flykting, eller anhörig inom 2 år Som fått uppehållstillstånd Bor i Malmö Är mellan 18 – 64 år Har stora eller små hälsoproblem Behov av anpassad introduktion Frivilligt deltagande Vi sitter alla i samma båt

Metod Kurs med fokus på hälsa och egenvård Med syfte att ge kunskap om att känna igen symtom och hur dessa kan hanteras Få kunskaper om vilka sjukvårdsresurser som finns och hur dessa ska användas Deltagarna (10-12/grupp) är elever/studenter, får diplom efter avslutad kurs Leds av ledare/lärare som är kliniker

Samtalsledarna Kliniskt utbildade (långa vårdutbildningar) Erfarna och verksamma inom sitt yrke Rekommenderas ha kunskap i gruppdynamik Ha arbetat med tolk i patientärenden

Struktur Åtta kurstillfällen – fakta, dialog och övningar Vardera tre timmar En förmiddag i veckan Ges på svenska (tolk i rummet, samme tolk) Varje kurstillfälle har sitt eget tema Teori blandas med praktiska övningar Deltagarna får kursmaterial till varje tema

Hur skapa tillit/trygghet i gruppen? Tystnadsplikt för deltagarna, koordinator, samtalsledare och tolk. Tolken översätter allt som sägs i rummet. Samma tolk alla tillfällen. Mobilen är avstängd Fokus på hälsa. Religion och politik samt ekonomi och bostad får man diskutera i andra sammanhang Det är en sluten grupp – ingen som kommer och går Ingen information ges till myndigheter Koordinator med vid alla tillfällen Frivilligt deltagande

Teman/lektionstillfällen för Hälsoskolan i Malmö D U K S J Ö E A G Y M P L Ä II B

Innehåll i Hälsoskolan Introduktion, presentation av kursen, sammanhanget, ledarna, deltagarna. Hälsofrämjande perspektiv – sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa. Introduktion av avspänningsövning som återkommer varje tillfälle. Koordinator leder.

Sjuksköterska Tema med sjuksköterska som ger information kring egenvård, apotek, telefon- och internetrådgivning, Hälsoval Skåne, enkla råd samt näringslära forts.

Forts. sjuksköterska Om val av vårdcentral Barnavårdscentral Sjuksköterskemottagningar På www.skane.se finns alla vårdcentralers hemsidor Kvälls-och helgmottagning Patientavgifter Högkostnadsskydd och frikort Infektionssjukdomar Läkemedel Tolk Recept Vårdgaranti och patientnämnd

Sjukgymnast Tema med sjukgymnast som tar upp sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa, vikten av motion, praktiska övningar (rörelseträning och avspänning) Vad gör en sjukgymnast Sjukgymnastik på Röda Korsets Behandlingscenter Samarbete med IntroRehab Vanliga symptom efter trauma Samband mellan psykiska reaktioner och fysisk hälsa Vad man själv kan göra för att lindra sina besvär Positiva effekter av fysisk aktivitet

Psykolog Tema ( två tillfällen) med psykolog om migrationsprocessen, erfarenheter före, under och efter migration samt pågående livsvillkor. Stress och stresshantering i samband med flyktingskap. Övningar för att underlätta koncentration och sömn forts.

Forts. psykolog Genomgång av migrationsprocessens olika faser Kroppen Sömn Tanken Känslan Övningar: Progressiv avspänning, grounding Tips , även vad gäller hjälp till barn

Läkare Tema med läkare om folkhälsa i praktiken, information kring vanliga sjukdomar, symtom och behandling forts.

Forts. ex läkare Apotek Receptbelagda och icke receptbelagda mediciner Vid akut sjukdom Diabetes typ I och II Kost, motion Högt och lågt blodtryck Hjärt/kärlsjukdomar Alkohol, droger, läkemedel

Tandläkare Tema med tandläkare om tand/munhälsa (även om barns tandvård) och tandvårdssystemet forts.

Forts. ex. tandläkare Folktandvårdens ansvarsområde Akutbehandling Vad gäller, vad gör man och vem jobbar på folktandvården Förebyggande Karies, fluor Gingivit/paradontit Barnens tänder Ekonomi Tandvårdsrädsla Ej nöjd med behandlingen

Barnmorska Exempel innehåll: Tema med barnmorska om sexuell hälsa Exempel innehåll: Vad gör en barnmorska på MVC För vem? Var finns vi? Var ringer man för att boka tid? Inre och yttre genitalia, manlig och kvinnlig Gynekologisk undersökning, hur går den till STI; sexuellt överförbara sjukdomar Hur man kan skydda sig mot smitta. Kondomanvändning (bådas ansvar). Preventivmedel

Forts. ex. barnmorska Slidkransen (mödomshinna) Oskuld? Diskussion. Menstrationscykel, Befruktning. Kallelse VS prov, (www.cellprov.nu inf på olika språk) HPV virus. Den äldre kvinnan, klimakteriet – den äldre mannen Ev abortlagstiftningen

Forts. sista tillfället Avslutning Diplom Utvärdering

Kvalitetssäkring Genom muntliga utvärderingar med kursdeltagarna Genom frågeformulär före, direkt efter samt sex månader efter avslutad kurs Genom regelbundna planerings- uppföljnings- och utvärderingsmöten i lärargruppen

Framgångsfaktorer Man får korrekt och direkt info. svar Kunskap ger makt/egenmakt att påverka sin hälsa Man blir bekräftad, sedd, hörd Övningen/ar märks i kroppen, man börjar känna sig mera fysiskt rörlig….. Gruppens påverkan Spridningseffekt (familj, nätverk, SFI mm)

Tack för din uppmärksamhet