Rätt till litteratur och information – LL allt viktigare för många

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Advertisements

I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
SLÖINGESKOLAN 19 oktober 2010.
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 – Svenska
Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
Vad är studiehandledning?
Finlandssvenska och sverigefinska
Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande
Tillgänglig läsning - en mänsklig rättighet
Centrum för lättläst
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Ulla Stina Åman Pedagogisk utveckling Lärum Lärum-förlaget
Varför är det bra med talböcker?
Läsfrämjande inom studieförbunden Kultur i Väst
Gå till första sidan Med användarna i fokus Användarundersökning som utgångspunkt för vidareutveckling av sökguide Borås Blekinge Tekniska Högskola.
SENIORNET SWEDEN Grundad medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre.
Demokrati och diktatur
Språkstimulering – javisst, men varför?
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Vissa av bilderna i denna powerpoint-presentation är tagna av fotograf Paul Quant.   Fotografen har upphovsrätt till bilderna. Endast Handisam och Processtöd.
Läsa fast man inte kan? Det går med läshjälpmedel.
Mål och betygskriterier
VIVA KOMVUX För dig som är över 20 år och behöver mera tid för att lära dig saker på grund av utvecklingsstörning, autism, eller att du som vuxen fått.
Lars Sandberg Företagares synpunkter på systemet Kreativa grupper, upplägg och resultat.
Från vaggan till graven med talböcker
Att bygga en fungerande webbplats
5. Viktigt att få in skolbibliotekarier tidigt i arbetet för att ta hänsyn till de som har lässvårigheter.
Projektansvarig Inger Landen Projektledare Marie Walther
Mer ungdomar med! Finlands Röda Kors Rekrytering av unga frivilliga Mer ungdomar med!

Att skriva en artikel.
Mapping. Vad, vem och varför KLUSTER av KONKURRENTER inom affärsrådgivning ASTER (Bologna, Emilia-Romagna, ITALY) 5 universitet, 2 offentliga forskningsorgaisationer,
När blir ett ord svenskt då?
Bibliotekens utveckling och behovet av samordning Mötesplats inför framtiden Borås, 13 oktober 2004 Gunnar Sahlin.
Logga in i Fronter och klicka på:  Rum  Alla rum  Biblioteket  Projektarbetet En plats att börja på Här hittar du massor av råd och tips – följ länkarna!
Källkritik på Internet
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Ett arbetsområde om poesi
Lättläst på webben Mittuniversitet 2 och 23 april 2007
Demokrati och hur Sverige styrs
Anpassad studiegrupp på SFI Alternativ läs och skrivinlärning
Vidgade vyer och nya uppdrag Roland Esaiasson Svenska Daisykonsortiets konferens november 2014.
Alla har rätt till läsning Johanna v.Rutenberg
Det nationella digitala biblioteket
Färöiska Färöarna tillhör Danmark men har ett eget språk och styr lite själv Färöiskan fick ett eget skriftspråk under 1800 talet När dem hade fått egen.
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Lässtrategier Att läsa på olika sätt.
Alla har rätt till läsning – läsombud gör det möjligt Johanna v.Rutenberg
Källkritik på Internet
Teckenspråk på Språkrådet
- aktiva och delaktiga medborgare Det goda livet.
Med gemensamma krafter För biblioteken i samtiden Hur ska biblioteken arbeta för att Sverige ska nå målet att bli en ledande kunskapsnation?
Sammanfattning av EU-lagstiftning: en introduktion 2008.
BILD 1 1. Frågeställningar - underlag för diskussion med offentliga myndigheter Hur ser arbetskraftsförsörjningen ut i er kommun under de närmaste 20 åren?
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Att studera med funktionsnedsättning
Autism och Asbergers Syndrom
MIK och digital delaktighet Göteborg 9 september 2015 Örjan Hellström, Kerstin Wockatz,
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Bedömning av text Innehåll Texten är lätt att följa och förstå. Innehållet stämmer med uppgiften och följer instruktionerna. Längden på texten är tillräcklig.
Litteraturhistoria – epoker och analys av textutdrag
Vad gör Kulturrådet inom läsfrämjande och vad har det här med biblioteken att göra?
Svenska som andraspråk 3
Självständigt arbete 1 för gymnasielärare
Föräldramöte Tomtebogård
De finlandssvenska förbundens roll i medborgarsamhället
Måndag den 22 januari 2018.
Måndag den 5 februari 2018.
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Presentationens avskrift:

Rätt till litteratur och information – LL allt viktigare för många Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV

Vad är LL? Standardspråk Standardspråk är den språkform som är gemensam för olika ålders- och yrkesgrupper, som till sin form följer skriftspråket, använder ord som är allmänt kända (eller åtminstone förklarar specialtermer) och är enkel till sin struktur. LL-språk Lättläst språk, allmänt kallat LL, är enklare än standardspråk både vad gäller ordförråd, uppbyggnad och innehåll.

Vad är LL inte LL är inte (enbart) välskriven, flytande prosa LL är inte samma som klarspråk LL är inte (enbart) förkortad text LL är inte (enbart) text skriven med stor stil LL är inte samma som nybörjarböcker LL är inte barnböcker (även om det också finns LL-böcker för barn)

Vad kännetecknar en LL-text En LL-text ska vara lätt att ta sig igenom, lätt att ta till sig, lätt att minnas och lätt att förstå. (Centrum för lättläst, Sverige) En LL-text kan vara skriven direkt i lättläst form eller vara en omarbetad version av en svårare text. Hur lätt en LL-text är varierar beroende på målgruppen.

Vad kännetecknar en LL-text? Innehåller få svåra ord Är ofta kortare än vanlig text Tar inte förhandskunskap för given Är skriven med rak ordföljd Undviker många eller inskjutna bisatser, men innehåller tillräckligt med bindeord för att klargöra orsakssamband och för att texten inte ska vara för hackig. Undviker bildspråk och metaforer

Vad kännetecknar en LL-publikation? Har redig och enkel layout Har enkla och tydliga bilder som stöder texten Tydliga mellanrum mellan raderna Smala spalter och radbrytning för att underlätta läsningen

Vem kan ha nytta av LL? LL görs för människor som av olika orsaker har svårt att läsa och/eller förstå vad de läser. Det kan alltså handla om tekniska svårigheter att avkoda texten, svårigheter att förstå innehållet eller både och.

Vem kan ha nytta av LL? Människor som kan behöva lättläst finns bland annat i följande grupper: Personer med olika handikapp som utvecklingsstörning, autism, afasi eller dysfasi. Personer som har läs- och skrivsvårigheter, till exempel dyslexi. Personer med demens eller mycket gamla människor. Personer som inte har svenska som modersmål, t.ex invandrare, teckenspråkiga, språkstuderande. Utöver dessa grupper kan också till exempel personer med psykisk ohälsa, utslagna, läsovana och skolelever ha nytta av lättläst.

Vem kan ha nytta av LL? Alla personer inom de här grupperna behöver naturligtvis inte LL. En del behöver lättlästa texter under en övergångstid, andra kan behöva det hela sitt liv.

Varför behövs LL? LL är en demokratifråga. Alla ska ha rätt att kunna ta del av kultur och information på ett sätt som de kan ta till sig. LL är ett hjälpmedel för att öka tillgängligheten till kulturen och informationen för personer som har ett läshandikapp.

Varför behövs LL? LL-böcker och LL-information ger personer med läshandikapp bättre förutsättningar att vara delaktiga i samhället och att påverka sitt eget liv. LL-böcker kan erbjuda svaga läsare en möjlighet till identifikation, ett vidgat livsrum, bearbetning av känslor, träning i relationer, stöd i det praktiska livet...

LL-böcker Allt från deckare och kärleksromaner till faktaböcker finns. Kan vara skrivna direkt i lättläst form eller vara en återberättad lättläst version av en känd bok.

LL-böcker En bearbetning av en bok till lättläst är en fritt återberättad tolkning av ursprungsboken. Återberättaren ska: förkorta och välja vad som kommer med göra språket lättläst se till att LL-versionen bibehåller stämningen i ursprungsversionen och förmedlar det viktigaste av innehållet. Ursprungsversionen finns kvar för alla som kan läsa den – LL-versionen ger svaga läsare en chans att ta del av det gemensamma kulturarvet!

LL-böcker Lärum-förlaget ger ut finlandssvenska LL-böcker och förmedlar LL-böcker från Sverige. Lärums senaste LL-böcker: Filip och båten, Filip och tunneln. På gång: Filip och flyget - Finlands historia. På gång: Världshistorien Teater, teater Lärum-förlaget har också gett ut Solklart-serien med lättlästa läromedel. www.larum.fi/shop

LL-böcker LL-förlaget i Sverige ger ut 20 -30 LL-böcker per år. Cirka 10 finska LL-böcker utkommer per år på olika förlag. Arbetsgruppen för LL-litteratur beviljar statsstöd för utgivning av LL-böcker i Finland.

LL-Bladet Lättläst nyhetstidning som utkommer varannan vecka skriver om händelser i Finland och utomlands, om kultur, sport och underhållning. riktar sig till många olika målgrupper utkommer också på finska med namnet Selkouutiset finns som nättidning på www.digipaper.fi/ll-bladet.

LL-tidningar i andra länder I Europa utkommer lättlästa nyhetstidningar också i Sverige, Norge, Danmark, Belgien och Holland. Därutöver utkommer lättlästa tidningar för personer med utvecklingsstörning i flera länder I några länder utkommer lättlästa tidningar för invandrare, t.ex Sesam i Sverige

LL-broschyrer LL-Center gör i samarbete med myndigheter, andra organisationer och företag. Kommunalval, Goda råd om pengar, Så fungerar vår demokrati, Så här använder du biblioteket, FN:s handikappkonvention, Finlands riksdag, Finlands grundlag. På väg: Ny broschyr om EU. Går ut med LL-Bladet och finns på Papunet-portalen.

www.papunet.net/ll Artiklar ur LL-Bladet LL-broschyrer i pfd-format och annan lättläst information Omröstning, Tidens gång

Läsombud Ett läsombud läser för och med personer som har svårt att läsa själva, t.ex personer med utvecklingsstörning eller äldre med demens. Läsombudet förmedlar information om lättläst material till målgrupperna, samarbetar med biblioteken, leder läsgrupper eller läser individuellt.

Läsombud i Sverige 5 000 läsombud utbildats under 15 år. De flesta är anställda inom omsorgen och arbetar med personer med utvecklingsstörning eller äldre och dementa. Läsombud finns också bland biblioteksanställda. Kommunala arbetsgrupper stöder läsombuden. Biblioteken har en central roll: informerar läsombuden om material, inrättar LL-hörnor, ordnar LL-läsekvällar osv.

Läsombud i Norge 600 läsombud har utbildats sedan 2003. Verksamheten koordineras av biblioteken, som rekryterar och förmedlar läsombud. Biblioteken samarbetar med organisationen Leser soker bok som beviljar bidrag till bibliotek som vill bli ”Bok til alle”-bibliotek.

Läsombud i Svenskfinland LL-Center och Kårkulla samkommun provade den svenska modellen i ett småskaligt projekt 2006-2007. De tre läsombuden samarbetade med biblioteken. FDUV planerar ett treårigt läsombudsprojekt i samarbete med Kårkulla, Folkhälsans demenskunskapscenter, Äldrecentrum Österbotten, biblioteken och Svenska studiecentralen. Målet är att skapa en bestående modell för verksamheten och ett nätverk av läsombud i hela Svenskfinland och småningom i hela landet.

Avhandling om LL-böcker på bibliotek LL-böcker på bibliotek En studie av bibliotekariers förmedlingsarbete av lättläst litteratur Av Stina Dahlberg, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, Avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap. Maj 2007

Avhandling om LL-böcker på bibliotek Undersöker vad bibliotekarier har för tankar och uppfattningar kring LL-böcker och hur de förmedlar dessa böcker till potentiella läsare. Läs avhandlingen på www.lattlast.se

Avhandling om LL-böcker på bibliotek Problem som bibliotekarierna uppmärksammar kring LL-böckerna: Man känner inte till vilka alla målgrupper de riktar sig till. Man är osäker på hur man ska bemöta potentiella LL-läsare utan att såra. Målgruppen kanske inte alls hittar till biblioteket. Ingen har specialansvar för LL-böcker, de faller mellan stolarna.

Avhandling om LL-böcker på bibliotek Rekommendationer som kommer fram i avhandlingen: Aktiv marknadsföring av biblioteket och LL-böckerna till målgrupperna. Tät kontakt med olika aktörer i närsamhället. En eller två personer med LL-böcker som sitt ansvarsområde. Tydligt märkta och välplacerade LL-hyllor, LL-hörnor, LL-läskvällar. Projekt kring LL som stöd och styrning för bibliotekarierna -> Läsombud!

LL-symbolen I Finland känner man igen en LL-publikation på den här symbolen:

LL-Center Ger ut LL-Bladet och LL-broschyrer Gör bearbetningar av texter till lättläst Ordnar kurser i att skriva lättläst Bedriver olika projekt kring lättläst Sprider information om LL Samarbetar med finska Selkokeskus

Lärum Ger ut finlandssvensk LL-skönlitteratur Producerar LL-läromedel Informerar om LL-material Förmedlar LL-litteratur från Sverige Förmedlar facklitteratur kring läs- och skrivinlärning Informerar och ger råd om hur man kan använda LL i undervisningen

LL på internet www.ll-center.fi www.papunet.net/ll (lättläst) www.larum.fi www.larum.fi/shop (böcker) www.digipaper.fi/ll-bladet www.lattlast.se (Centrum för lättläst, Sverige) www.easy-to-read-network.org