Nordisk Konferens 2012

Vi har under många år haft ett samarbete med de lokala klubbarna för Norge och Danmnark. Nito, TEKNA och IDA. Vi har blivit inbjudna att deltaga i konferenser genom åren i Skagen, Oslo och Aalborg. Vi har själva arrangerat en konferens i Göteborg för tre år sedan då vi bl a bjöd in medlemmarna att träffa de nordiska representanterna. Det kom 150 medlemmar på en lördag vid det tillfället. BAKGRUND

Vi har under dessa helger diskuterat fackets roll och skillnader och likheter mellan våra sätt att arbeta och se på saker och ting. Det har varit mycket givande att få tips av varandra och stötta varandra. Det har också givit oss ett mera fågelperspektiv på saker och ting. Det är lätt att man blir hemmablind och ser saker bara från sitt egen synvinkel Ju fler gånger vi har träffats ju mer har detta samarbeta fördjupats för människor är människor och samarbete går inte av sig självt. Det tar tid att lära känna varandra och veta vem som gör vad och vissa diskussioner fortsätter nästa gång man träffas. De flesta diskussioner som man har och som man känner ger extra mycket, det är de som sker vid de mer informella aktiviteterna såsom middagar, pauser mm.

Inför denna konferens som vi hade på vår lott att genomföra så funderade vi på vad som skulle vara temat som vi ville diskutera. Vi har ju fått inspiration av tidigare träffar som dels handlat om våra sociala säkerhetssystem som i Sverige är mycket sämre än i kringliggande länder, (A-kassa, socialhjälp mm) samt fackets roll i framtiden för medlemmarna. Vi blev också ombedda att få ingenjörer som arbetar i Sverige men som kommer från Norge och Danmark att berätta om skillnader i kulturer. Vi spann då vidare på detta och såg till slut att det inte gick att se på det så snävt som Norden utan vi övergick till att se på det ur ett globalt perspektiv. Hur är det att jobba i andra länder och hur är det för de som kommer från andra länder att jobba i Sverige. Hur är det att jobba för andra länder i Sverige och Vice versa. Att jobba globalt lokalt blev ett övergripande tema.

Eftersom vi förra gången våra nordiska gäster berättade mycket om vår ”nya stad” Norra Älvstranden så kände vi det som naturligt att återknyta till den och för att historia är viktigt för framtiden så hade vi en historisk överblick också. Göteborgs historia som handelsstad och port mot omvärlden under flera hundra år vävdes in i programmet. Eftersom våra gäster avslutade med att se Ostindefararen Götheborg på utsidan förra gången kändes det lite roligt att dom fick se den på insidan den här gången. Samtidigt stöttade vi den verksamhet som ger reklam för vårt land och hjälper företagare i Sverige att få nya uppdrag utomlands. Bl a fick Christoffer Polhem inleda vår medlemskonferens och tillsammans med mig vävde vi in denna historia med den tekniska utvecklingen och ingenjörens roll genom århundradena. Hur tänkte man då och hur tänker man nu.

1. Finns det tillräckligt många ingenjörer? Det hävdas att det är svårt att hitta intresserade till ingenjörsutbildningar och andra tekniska utbildningar. Utbildar vi för få / lagom / för många? Beror bristen på intresse av att teknisk utbildning och arbete upplevs som tråkig? Påverkas intresset av att utbildningen är svår? Används ingenjörer på rätt sätt i industrin? 2. Vi sägs gå från ett industrisamhälle till ett informations- och tjänstesamhälle. Stämmer detta eller är det en myt? Vad är egentligen ett informationssamhälle? Är det ett meningslöst begrepp, som tanken om det papperslösa kontoret i datorernas barndom? Klarar vi oss utan en stark basindustri och teknikindustri med egen produktion av varor? Vilken förädlingsprocess är det som tillför värde och välstånd till ett samhälle? 3. Har dagens tekniska utbildningar rätt profil? Behövs både gymnasie-, mellan-, högskoleingenjörer och forskare? Det finns idag ett stort urval av utbildningar med olika profiler och specialiseringar. Är detta bra, eller går det ut över utbildningens kvalitet? 4. Skiljer sig förhållanden för ingenjörer åt i de nordiska länderna 5. Har dagens ingenjörer tillräcklig kompetens? Är kunskapen ofta omodern? Får unga ingenjörer i industrin tillräckliga förutsättningar att skaffa sig erfarenhet och bygga kompetens? Är det ingenjörsmässig kompetens man tillägnar sig i industrin? 6. Man talar ofta om att arbetslösheten i samhället är hög. Varför? Vilka mekanismer hindrar oss att minska arbetslösheten? Är det jämlika samhället en pådrivare av hög arbetslöshet, dvs kan svaga grupper inte konkurrera? Finns det verkningsfulla sätt att minska arbetslösheten? Har ingenjören och industrin en uppgift här? Vilken? Kommer de svaga grupperna att öka i antal? Kommer det i ett framtida samhälle att finnas arbetsuppgifter för de som inte är attraktiva på en krävande arbetsmarknad 7. Kan ingenjörer skapa en medial plattform? Samhällsdebatten domineras ofta av andra grupper än tekniker och ingenjörer. Detta leder ofta till i våra ögon felaktiga problemformuleringar och felaktiga lösningar. Har vi ett ansvar att presentera vad som vi anser är viktigt för att skapa framtidens samhälle? Bör ingenjören i större utsträckning delta i politiken?

8. Påstående: Ingenjörsmässiga värderingar blir allt mindre betydelsefulla! Den industriella revolutionen uppstod ur ett nytt sätt att se på världen. Att betrakta – förstå – agera. Objektivitet blev ett eftersträvansvärt begrepp. En representant för detta är mikroskopet som kom att revolutionera sjukvården. I tidigare akademisk tradition var det våra upplevelser och filosofiska betraktelser kring dessa som ansågs primära. Dvs. ett annat förhållande mellan subjektivitet och objektivitet. Idag börjar man återigen i debatter se en återgång från objektiv betraktelse till vad vi upplever. Hårda fakta anses undertrycka vår frihet och begränsa våra möjligheter – "Jag vill att det skall finnas evighetsmaskiner – låt oss inte begränsas av fåniga energilagar". I svensk media väckte det nyligen sensation att en representant för utbildningsväsendet föreslog att matematiken skall avskaffas i skolan till förmån för filosofin och logiken. - Är det bra att öka de "mjuka värdena"? - Är detta en farlig trend som bör motverkas? - Vad har gett upphov till den? Ekologi? Ekosofi? Hotet om klimatkatastrofen? Ett för jäktigt liv? Ett för bekvämt liv utan verkliga utmaningar och hot om svält? - Vad blir i framtiden följden av en återgång till pre-upplysningstid? - Vilka spänningar kan uppstå i ett samhälle där allt drivs av teknik och där befolkningen, samtidigt som man är beroende av denna teknik, vill eftersträva en mer "ursprunglig" tillvaro i balans med naturen. 9. Hur kan facket hjälpa sina medlemmar att bibehålla sin anställningsbarhet genom livet för att kompetensen alltid skall vara rätt i förhållande till omvärlden?

Fredagen: Magnus Sundemo: Problematiken kring försäljningar mm på Volvo. Diskussion kring helgens tema ”att arbeta global lokalt” samt vad är bättre för våra medlemmar I framtiden, flexicurity-temat fortsätter från Danmarks konferens. Frågeställningar enligt ovan började diskuteras. Besök Volvomuseet Promenad till Ostindiefararen, Föreläsning om hur skeppet hittades, hur projektet kom till och genomfördes samt vilken betydelse skeppet har i dag för Sveriges näringsliv. Guidning och middag

Lördag 1 september Seminarium för våra medlemmar kl Konferens med föredrag, våra medlemmar deltager: - Gun Louise Hogmalm och Christoffer Polhem inleder med Ingenjörsyrkets utveckling i ett historiskt perspektiv - Erfarenheter av svensk arbetskraft i Norge och kompetensförsörjning Norden. Mats Berg VD Johanneberg Science park. - Hur är det att jobba i ledande befattning i USA, Tyskland, Storbritannien Japan samt Danmark jämfört med Sverige? Lennart Olving. - Roger Bodin, fd oppositionsråd i Göteborg: vikten av blandade arbetsplatser för att nå framgång ur ett globalt perspektiv - Lunchbuffé och medlemsmingel -Utveckling av bränslesnåla bilar, en ingenjörsutmaning, Peter Ewerstrand, Volvo Cars. - Medlemmar från andra länder berättar om skillnader i företagskulturer - Frågestund och diskussion - Avslutning medlemskonferens

Söndag 2 september - Diskussionsavslutningpå Novotel. -Guidning av Ann Jönsson i Klippans kulturreservat. Ann är Klippans kulturreservats grundare och beskyddare. Göteborgsk och nordisk historia serveras samtidigt. Militär eskort med Karoliner och muskötskjutning. - Lunch och avslutning av helgens konferens på Novotel Lördag forts. - Diskussion kring vårt gemesamma arbete nordiska fackliga företrädare samt våra diskussionspunkter enligt ovan - Västkustsk höstmiddag, även kallad kräftskiva, privat anordnad på COWI

Hej Gun- Louise Vill bara önska dig en fin födelsedag i dag, og jag tacka er igen för allt ni gör den här helgen vi var hos er. Det var ett fin arrangemang, speciell lördagen i Volvohallen och aftonarrangemanget på Ostindiafareren Gøteborg. Dessutom gillade jag verkligen den historiska ram du hade valt för det totale arrangemang. Med venlig hilsen Jørgen Christensen