Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling - vägen till ett långsiktigt föräldrastöd Implementeringens sköna konst Disa Bergnéhr, Linköpings universitet Ulf Axberg, Karin Thorslund, Göteborgs universitet Anna Sarkadi, Uppsala universitet

Gemensamt upplägg indelat i teman 9-9.20 Var kommer vi ifrån? Olika perspektiv på vetenskapligt arbete från samhällsvetenskap, psykologi och socialmedicin Samverkan 9.20-9.50 Disa Bergnéhr, LiU 9.50-10.15 Anna Sarkadi, UU 10.15-10.45 PAUS Implementeringsprocesser 10.45-11.15 Karin Thorslund, GU 11.15-11.30 Disa Bergnéhr, LiU 11.30-11.45 Anna Sarkadi, UU Föräldranära studier 11.45-12 Karin Thorslund, GU

Varför ha forskare med i projektet? Forskare är bra på: Kritiskt tänkande Systematiskt arbetssätt Förhålla sig till kunskap

Kritiskt tänkande - bedömning Vad vill man göra (syfte)? Vad vill man ha reda på (frågeställning)? Hur vill man gå tillväga (metod)? Syfte, frågeställning  metod Som man frågar får man svar: Vilka områden känner du dig orolig för när det gäller ditt barn? Ledande, jfr Känner du dig orolig för några områden när det gäller ditt barn? Slutsatser: rimliga utifrån resultat Generaliserbarhet/ användbarhet

Tema Barn i Linköping

Implementering av den nationella strategin för föräldrastöd Ulf Axberg, Fil dr, leg psykolog leg psykoterpeut Karin Thorslund , doktorand leg psykolog Anders Broberg, prof. leg psykolog, leg psykoterapeut

Övergripande mål för den nationella strategin Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år. Delmål 1 Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. Delmål 2 Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. Delmål 3 Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram.

Forskningsområden Hur fungerar implementeringen av den nationella strategin för föräldrastöd i de samverkande kommunerna avseende samverkan mellan de deltagande kommunerna, inom kommunerna själva möjligheter att erbjuda ett sammanhållet föräldrastöd, som främjar barns och ungdomars hälsa Vilka grupper nås med föräldrastödet kan stödet utvecklas för att nå grupperingar som ofta inte deltar i denna form av verksamhet

I, Hur implementeringen av den nationella strategin för föräldrastöd fungerar i de samverkande kommunerna Baslinjemätning - hur fungerar det idag såväl när det gäller samverkan kring föräldrastöd inom och mellan kommunerna som faktiska aktiviteter (ex. Cope, Föräldrakraft etc.) Enkäter och intervjuer av företrädare för verksamheter som erbjuder eller skulle kunna erbjuda föräldrastöd Vad finns idag? Vad saknar man? Vad önskar man själv utveckla? Vad skulle man önskar man att andra skulle utveckla Inställning till föräldrastödssatsningen Inställning till införandet av evidensbaserade metoder Beredskap till förändring

II, Vilka grupper nås med föräldrastödet Telefonintervjuer med slumpmässigt urval kommuninvånare Vad känner de till om det föräldrastöd som erbjuds? Har de tagit del av något stöd? Vad har gjort att de gjorde det? Vad har gjort att de avstått? Är det något de saknat? Ombeds att fylla i några formulär hur de ser på barn och föräldraskap Ny omgång av telefonintervjuer görs ht 2011, för att mäta eventuella skillnader.

Forskargruppen för socialpediatrik vid Uppsala universitet Den medicinska forskningstraditionen ställer upp hypoteser och prövar dem empiriskt Problem är till för att lösas, noggrann beskrivning är endast en förutsättning, inte ett mål i sig Socialmedicin förstår hälsa i ett samhällsperspektiv: sociala strukturer bidrar till att bestämma hälsan hos individen – måste därför arbeta med sociala strukturer Prevention och hälsofrämjande är interventioner som arbetar med att minska risk och öka skydd – svårt att mäta effekter

Metod: intervjuer, deltagande observation, enkätuppföljning Samverkan mellan kommun och ideella organisationer – Bengtsfors projektet Forskningsfrågorna Kan man genom olika positiva föreningsaktiviteter främja föräldra-barn relationen och motverka social isolering i en glesbygdskommun? Kan kommunen samproducera välfärdstjänster tillsammans med frivilligorganisationer? Metod: intervjuer, deltagande observation, enkätuppföljning