Kvalitet och utvärdering Några reflektioner bakåt och framåt

80-90 talet Brukarundersökningar Vår situation och kritiken idag Olika kvalitetskoncept från näringsliv och utland NPM banar väg för kundfokus Svårigheter med anpassning: politik och ekonomi? Vi investerar men vi ser inte så mycket resultat

90 – 20 talet Vi försöker hitta konkreta arbetssätt Utlandet inspirerar Klagomålshantering, tjänstegarantier, kvalitetsnätverk, kvalitetsbristkostnader, m.m. Involverar även ledning och politik Skiljer oss från omvärlden Vi formulerar ett kvalitetsbegrepp utifrån perspektiv

20-talet och framåt Jämförelser i kommuner och landsting har fått fotfäste Dagens Samhälle Svenskt Näringsliv, Skattebetalarnas förening med flera Öppna Jämförelser Jämförelseprojektet Kommuns Kvalitet i Korthet Kommunkompassen Resultatvisaren

20-talet och framåt Den nationella aspekten har fått fotfäste Kvaliteten på verksamheten ska kunna mätas på nationell nivå Enorma individregister Kvalitet är plötsligt allt - etikettering Döljer en annan agenda Siffrornas kvalitet i komplexa verksamheter Internationella erfarenheter Få liknande exempel – offentligheten Siffror leder inte automatiskt till förbättringar Vem är drivkraften?

Problemet med modeller Donabedian Struktur-process-resultat Hälsosjukvården Modellen får problem i den politiskt styrda organisationen. Inte tillämplig överallt i kommunal verksamhet Förenklingen blir ett hinder och inte ett hjälpmedel i o m att man exkluderar viktiga kvalitativa aspekter från resultatsidan

SKL:s fem spår – hänger de ihop? Jämförelseprojektet Kommuns Kvalitet i Korthet (KKK) Resultatvisaren Kommundatabasen Öppna Jämförelser

Jämförelseprojektet Jämförelseprojektet är verkstan Vi konstruerar, testar, definierar resultatmått och tar fram resultat Flera av måtten från projektet används i Kommuns Kvalitet i Korthet och Resultatvisaren

KKK:s syfte och inriktning KKK:s syfte är att skapa underlag för politiker att föra en dialog med medborgarna om kommunens resultat. Den är starkt begränsad i antalet resultatmått Den tar upp flera områden än vad Jämförelseprojektet gör Det är kommunikationen utåt som är dess huvudsida

Resultatvisarens syfte Ett verktyg för att analysera kommunledningens arbete med resultat och kopplingen till styrning och ledning. En extern granskning utifrån Kommunkompassens områden: tjänsteförmedlare, demokratisk organisation, arbetsgivarroll och samhällsbyggare Bredare perspektiv än Jämförelseprojektet Ett förbättringsverktyg och temperaturmätare som ger underlag till förbättringar av styrning och ledning

Kommundatabasen Samlingsplatsen för alla resultat En ökad betydelse i framtiden utifrån att den vidgar sina insamlingsområden Tydligare koppling till Jämförelseprojektet i och med att RKA kommer att efterfråga resultat direkt från kommuner

Öppna Jämförelser Syftet är att väcka intresset för resultat och jämförelser En samlingsfunktion och publiceringsform för resultat inom olika verksamhetsområden Fortsatt utvidgning av antalet områden Resultaten hämtas från Kommundatabasen i större utsträckning

Vad är bra resultatmått Har betydelse för brukare/medborgare Nedbrytbara på enhetsnivå Kan jämföras med andra kommuner De ska visa på skillnader Transparens

Ny typ av resultatmått Utgångspunkten är ett brukarperspektiv Från ett mått till en samlad bild = index Mer komplex bild av datainsamling Behovet av kvalitetssäkring Säkerhet i resultat – ifrån endagsmätningar Fåtal händer Stöd i definitioner och support

Indexmodeller (value for money) Resultatmått En sammanvägning av flera resultat Effektivitetsmått Relationen mellan kostnader (styckekostnader, exkl. lokaler m.m.) och resultatmåtten ovan NöjdBrukarIndex De tre frågorna som läggs till den lokala enkäten Kompletteras med andra mått Ingen skog eller helhetsbild - men viktiga indikatorer Ibland svåra att kommunicera

Olika behov och perspektiv Kommun ledning Förvaltning - Verksamhet

Vem hanterar och samlar in denna del?

Några frågor att fundera på Hur använder vi måtten och resultaten i framtiden? Hur går de in i planeringsförutsättningar och budgetprocess? Vem är pådrivaren? Säkrar kvaliteten på resultaten? Kan frågan överlåtas till förvaltningarna?

Är det så? Att det är ni som sitter här som har den avgörande rollen? Behöver vi en ny funktion i kommunen? En som alltid har koll på resultaten på ledningsnivå likt den som har det för ekonomi? Kan kommunen undvara detta i framtiden?