Konsumtion för hållbar utveckling

Miljö Miljödebatten är knappast något som gått oförmärkt förbi Miljö Miljödebatten är knappast något som gått oförmärkt förbi. Överallt diskuteras klimatförändringarna, riskerna som medföljer vårat sätt att leva, de naturliga konsekvenserna av en bekvämligt lagd livsstil. Frågan är bara vilka som verkligen tar detta till sig.

Döva öron glömmer bort att lyssna Nackdelen med vitt spridd fokusering är att den ibland får motsatt effekt. Att man pumpas med så mycket information, med så många tillrättavisande pekfingrar och återupprepade argument att man så småningom blir immun mot den konstruktiva kritiken. För den här debatten rör ju oss, ställer krav på att vi måste förändras. Logiken får oss kanske att i diskussionen sympatisera med det som sägs, att vilja hjälpa till. Men så länge orden är någon annans, så länge vi inte själva formulerar om dem så att vi kan ta dem till ett personligare plan så gör de ingen nytta. Det är lätt att se någonting objektivt och självklart när man pratar om det, men att sedan ta åsikterna till handling är något helt annat.

Svårigheterna med fakta Bilderna av en ex antal meter högre havsnivå, ett jordklot utan inlandsisar är svårt att föreställa sig. Det är svårt att förstå att det är en verklig konsekvens som vi ligger bakom. Förstå att det är vi som kan påverka, att det som kommer att hända i allra största grad påverkar oss. För de siffror och meningar som publiceras är besvärliga att omvandla till verklighet, att ta till sig med förståelse. Kanske är det ännu svårare att förstå att våra val verkligen kan göra skillnad och förändra situationen.

En sak måste vi åtminstone vara överens om; den situation som råder är ohållbar Och ju längre vi väntar med att göra någonting åt den, desto färre blir valmöjligheterna och chanserna att rätta till de komplikationer som kommer att uppstå. Enligt vår teori nås mål med medvetenhet, självinsikt, någorlunda disciplin och kunskap. Att vara insatt betyder inte att man måste offra något. Det innebär inte heller att man köper färdiga paket med argument och nickar synkroniserat med massan. Det handlar om att kunna tänka själv och bilda sig en egen uppfattning om det som sker runt omkring oss. Om riskerna som finns och vad vi kan göra för att minimera dem. Först då kan man vara med och förändra, ta tillbaka kontrollen. Att vara upplyst och motiverad ger oss i många fall möjligheten att kunna vara med och bestämma vår egen framtid, ger oss makten att kunna påverka.

Vi lever utan tvekan i ett konsumtionssamhälle som det ser ut idag Tankarna om konsumtionens funktion och betydelse är många, men det är så det ser ut. Det finns ett nästintill sjukligt stort utbud utav varor på marknaden, vilket gör att man som individ och konsument själv kan ställning till hur man väljer att spendera sina pengar (och därmed vara en del i den pågående processen och raden av konsekvenser som bildas utifrån våra handlingar). Ur miljöperspektiv anges främst ekologiska livsmedel som ett bra val. Men det gäller att väga fördelar mot nackdelar. Bara för att en vara är ekologisk så innebär det inte att den är det bästa man kan köpa ur miljösynpunkt, något som många luras av. 27 procent av koldioxidutsläppen kommer från transportsektorn, så ibland kan man som konsument göra miljön en större tjänst genom att välja att handla närproducerade varor istället för ekologiska varor som transporteras hit från andra sidan jordklotet.

Konsumtion som surrogat för lycka En viktig del i sammanhanget är att spara på jordens resurser, försöka återinföra det vi tagit från naturen i kretsloppet igen. Överflöd där vi konsumerar saker vi egentligen inte behöver passar inte in i bilden av en generation som verkar för hållbar utveckling. Många gånger har konsumtion i sig blivit ett substitut för något annat där vi försöker köpa oss lycka, framgång och tröst. I det samhälle vi lever i idag sätter vi ofta likhetstecken mellan god livskvalité och ägande. Reklam anspelar ofta på känslor om otillräcklighet och försöker forma oss till att tro att en produkt kan fylla ut det eventuella tomrum vi känner. Det blir ett sätt för oss att undermedvetet koppla produkter till en livsstil vi gärna vill ha, vilket bara är en illusion. Vår attityd till konsumtion kommer att få förödande konsekvenser om den fortsätter såsom den har gjort fram tills idag. Bara faktumet att överkonsumtionen av jordens resurser idag ligger på 20 procent bevisar att vi står inför en omöjlig ekvation.

Pengar behövs… Å andra sidan så är det pengar som finansierar utvecklingen utav nya produkter, både miljöfrämjande sådana och produkter som är mindre positiva för miljön. Sofie Elmström (läs intervju) menar att konsumtionen i sig inte är något negativt, utan att det i så fall är sättet vi väljer konsumera på som är felaktigt. Hon fastslår att konsumtion leder till ökad tillväxt vilket i sin tur är en förutsättning för att vi ska kunna utvecklas och fortsätta bedriva forskning och göra framsteg inom tekniken som gör oss mer miljövänligt effektiva. Vi borde utöka konsumtionen menar hon, öka möjligheterna för en mer global marknad där ”alla kan vara med”. Hon anser att en handel som får sköta sig själv utan hänsyn till landsgränser där olika länder tillsammans jobbar med de delar de är bäst på i slutändan kommer att bli mest fördelaktig för den huvudsakliga producenten. Dessutom leder en global handel till oändligt många fler arbetstillfällen och ökad välfärd i fattiga länder.

… men svaret är inte så enkelt Ökad tillväxt och mer pengar i sig är ingen lösning på problemet, så länge vi inte vet vad vi ska använda pengarna till. Och en global marknad där norsk fisk skickas till Kina för att rensas innan den skickas tillbaka till hemlandet för att exporteras vidare till försäljning i europeiska länder bidrar till onödigt långa transporter och koldioxidutsläpp. Är fördelarna som finns i billig arbetskraft i andra länder värd den miljöbelastningen? Vi kan visserligen sätta upp biltullar och miljöskatter, men inte komma ifrån faktumet att det i slutändan är vår livsstil som måste förändras. Att bli mer miljömedveten innebär inte att radikalt ändra sitt sätt att leva. Ofta kan det som krävs av oss för att kunna vända den negativa trenden kännas så pass oöverstigligt att vi ger upp innan vi ens har försökt. Men även små förändringar gör skillnad.

Eftertanke Kanske är det primära inte att i första hand konsumera mindre, utan bättre. Att vi ändrar vår inställning till konsumtionen, förstår vidden av dess storlek och de effekter den bidrar med. Att vi ser till att välja bra produkter, minimerar våra onödiga inköp och konsumerar rimliga mängder utav färskvaror istället för att behöva kasta. Att vi tänker till en extra gång på vad det är vi stödjer ekonomiskt när vi betalar. Tack vare att vi lever i ett informationssamhälle idag så uppdagas de producenter som använder sig utav ”fula knep” relativt snabbt och vi väljer därför att avstå från deras varor. Det gör i sin tur att deras verksamhet går under om de inte ändrar sig. Det är fantastiskt! Att fortsätta bedriva handel är en förutsättning för att motverka fattigdom och fortsätta utvecklingen, men det är upp till oss att det sker på ett ”riktigt sätt”.

Det finns hopp! För företag är efterfrågan en förutsättning för att man ska kunna tillverka och sälja något, eftersom företagets överlevnad hänger på den vinst man gör. Man kan redan se nu att miljödebatten och den ökade efterfrågan på ekologiskt tillverkade varor har fått positiva konsekvenser. Alltfler väljer att handla ekologiskt, vilket har gjort det möjligt för företag att sälja den typen utav varor i en allt större utsträckning. Livsmedelsbutiker utökar sitt utbud utav ekologiska varor, H&M säljer kläder tillverkade av ekologisk bomull, miljövänligt sinnade designer hyllas och deras kollektioner ses som spännande och nytänkande. Av den enkla anledning att det är en förutsättning för att kunna överleva i företagsvärlden att man är lyhörd inför människors krav på producenterna. Det är människor som bygger upp samhället och på precis samma sätt måste förändringar ske. Inifrån och ut, inte tvärtom. Vi måste börja från grunden.