Barnhälsovård - Sverige Historik Kunskapsområden Resultat Förklaringar till utveckling Exempel på lokal FOU arbete

De sju största hälsoproblemen 0-14 år - funktionsnedsatta förlorade levnadsår (DALY) Astma - Nyfödd- hetssjd+ SIDS+ Miss- bildningar 49% Allergi Infektioner 5% 6% Skador 18% Psykiska problem 22%

Barnhälsovård - potential Finsk undersökning (Aronen et al) Rådgivande kontakter i hemmet 1 gång i månaden under barnets första 5 år Depression vid 20-21 år ålder: effekt 0,38 SD motsvarar ca 40% reduktion Australisk undersökning (Cullen et al) Rådgivande kontakter under barnets första 5 år Vid 27-29 års ålder: 37% reduktion av depressiva symptom för kvinnor. Minskning även för män

Kunskap Med givna resurser bidra till förbättrad hälsa Kunskap avgörande Typer av kunskap Praktisk kunskap Teoretisk kunskap

“Tyst kunskap” - Vetenskaplig kunskap Erfarenhetskunskap Operera halsmandlar, Råd om sovläge på magen, Råd om barnuppfostran… Fördel: tillgänglig för personer som tränas I rollen Vetenskapligt baserad kunskap Information som samlats in systematiskt Fördel 1: kunskap kan generaliseras Fördel 2: kan överföras via text Fördel 3: stimulerar kritisk prövning av verksamhetet Fördel 4: dialog på lika villkor med andra verksamheter.

Samspel mellan olika typer av kunskap Reflektion Praktik Fou enhet Teori

Barnhälsovård - historia i Sverige 1870 Tuberkulossköterskan Länken mellan staten och medborgaren 1900 ”Mjölkdroppen” Distribution av bröstmjölksersättning bland fattiga i storstäderna Hälsokontroller - medverkan av läkare 1920 Framväxten av det moderna rationella samhället ”Mödrarnas okunskap är den främsta hälsorisken för barnen”

Barnhälsovård - forts 1930 ”Kris i befolkningsfrågan” Planering av barnavårdscentraler 1950 Barnhälsovård i fullskala Realisering av ”välfärdssamhället” 1970 Välfärdsmodellen höjdpunkt Föräldragrupper 4-årskontroll Barnhälsovårdsöverläkare 1990 Svag ekonomisk tillväxt Evidensbaserade insatser

Barnhälsovård - fyra traditioner Medicin Socialt arbete Psykologi Omvårdnad

Barnhälsovård - medicinsk tanketradition Screening som del av medicinens expansion under 1900-talet Vidgade indikationer - ”Hitta problemen tidigt” Naturvetenskaplig - Experiment Systematiska observationsstudier Tydlig koppling forskning- praktik

Barnhälsovård - tanketradition inom socialt arbete Socialt perspektiv dominant fram till 1970 Barnhälsovård organiserad som del av socialtjänsten Nyttigheter som inte behöver motiveras Forskning med svag koppling till praktik Perspektiv - aktionsforskning, postmodernism m.m.

Barnhälsovård - psykologisk tanketradition Tillkomst av psykologer under 1970-talet Psykodynamiskt tränade - insatser för familjer med redan identifierade problem Forskning naturvetenskaplig I Sverige svag koppling forskning - praktik

Barnhälsovård - omvårdnadsvetenskap Sen utveckling som akademiskt ämne under 1990-talet Flera perspektiv Tydlig koppling forskning- praktik

Vetenskapliga publikationer Indexerade i Medline Child Health service + Sweden + English: 117 Sverige 1993-2003 Fokus på barnhälsovård 25 Nurse-Patient Relationsship, Parents/education: 9 Inkluderar föräldrargrupper, stöd, samtal Health promotion: 5 Rökning, amning mm Health examinations: 8 Särskilda problem 3 Barnmisshandel, LBW, föräldrastress Norge 1993-2003 Fokus på barnhälsovård: 1

Nyttan av forskning inom barnhälsovård Introduktion av nya metoder Rökning Effektivisering Hälsokontroller Medverka till ett kritisk förhållningssätt

MFR’s State-of-the-art 1999: Huvudfrågor Fråga 1: Hur skall barnhälsovården följa barns utveckling och identifiera avvikelser? Fråga 2: Vilken är barnhälsovårdens roll för samspelet föräldrar - barn? Fråga 3: Kan och bör barnhälsovården påverka expositionen för risk och skyddsfaktorer? Fråga 4: Vilken är barnhälsovårdens framtida roll och funktion?

Evidensbaserad barnhälsovård - praktisk arbete på vetenskaplig grund Praktiskt arbete Utgår från tradition - “vad man brukar göra” Strävar efter konsensus Kan dra nytta av vetenskap Vetenskap Ifrågasätter “allt” När man nått konsensus är frågan inte längre intressant Primärt inte intresserad av praktiken

Fråga 1: Hur skall barnhälsovården följa barns utveckling och identifiera avvikelser? Hörselundersökningar ADHD/DAMP Utvecklingsstörning Allmän slutsats

Fråga 2: Vilken är barnhälsovårdens roll för samspelet föräldrar - barn? Anknytning Stöd i föräldrarollen vid bristande omsorg

Fråga 3: Kan och bör barnhälsovården påverka expositionen för risk och skyddsfaktorer? Amning God evidens för skyddseffekt Svag evidens för rådgivningens effekt Klargör genom forskning betydelsen av vårpersonalens insatser för amning tidsintervall för introduktion av annan föda

Fråga 3: Kan och bör barnhälsovården påverka expositionen för risk och skyddsfaktorer? Tobak God evidens för skadeeffekt God evidens för effekten av beteendeteoretiskt baserad rådgivning

Generella slutsatser Inriktning på de två första levnadsåren Föräldrarnas får en aktivare roll En väl avvägd kombination av: Generella insatser som når alla Riktade förstärkta insatser till sårbara grupper Individuellt utformad hjälp till särskilt utsatta Personalutveckling är central Medicinska födelseregistret byggs ut till 7 års ålder

Förklaringar till utvecklingen i Sverige 1. Barnhälsovårdsenheter I anslutning till universitetssjukhus Utanför universitetssjukhus 2. Allmänmedicinska institutioner 3. Utveckling av omvårdnad som akademisk diciplin Forskning i anslutning till 1 och 2

Arbetet på en barnhälso-årdsenhet mitten av 1990-talet - Befolkningsunderlag 250 000 inv. Kollegial h andledning Screening Samtalsmetoder - health promotion Epidemiologisk kartläggning

Hörselundersökningar Betydelsen av tidigupptäckt OAE screening Sensitivitet >95% Specificitet 98% Positivt prediktivt värde 10% Distraktionstest Sensitivitet 60% Specificitet 95% Positivt prediktivt värde 2% Slutsats OAE screening uppfyller kraven på en god screening

Ålder för remiss för 62 barn med CP

Utveckla samspel under spädbarnstiden Mönster för anknytning utvecklas fram till 18 mån, därefter stabilt Optimalt mönster endast hos 60% Tydliga sociala skillnader Påverkar risken för psykisk ohälsa under hela uppväxten och vuxen ålder Norsk modell som kan integreras i föräldragrupper på BVC Prövas i Sverige: Uppsala, Österåker…

Anknytning II Depression 10-15 % av alla mödrar Stödjande samtal Samspelsmönstret kan påverkas negativt 3 RCT: intervention av BVC-sjuksköterska med icke-styrande, stödjande samtal effektiva 10-15 % av alla mödrar Stödjande samtal Prioritera tid

Introduktion av ”Rökfria barn” och rökning bland gravida och spädbarnsmödrar - Stockholms län

Återföra information från BVC till kommunen Fyraårskontroll Kognitiv utveckling Förskolepolicy Utevistelse Ventilationssystem

FoU enheter - investering i metodutveckling SVSO 250 000 inv 4000 nyfödda årligen BVC - 30 mnkr FOU enhet - basanslag 1 mnkr - 3% Befolkningsunderlag 100 000 invånare? 1 000 000 invånare? Knytning till högskola?