Metodstöd.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Snabbguide och tips.
Advertisements

Det första du bör göra är att rita horisonten
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Partikelverb hälsa på eller hälsa på?
FTFs motionsskola.
Ett bildspel om dig och dina kompisar.
Barnanpassad utredning
Patientenkät sommaren -13
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Les meilleures photos de
Personligt brev – din egen form av marknadsföring!
1) Ni har kommit överens om att barnet ska ta bort sin tallrik från bordet efter måltider. Det går bra ibland och ibland inte. Den här gången går ditt.
Kräkseminarium Bo Ahrenfeldt
Problemsnack eller bygga lösningar.
GRÖNA SIDAN UPP, TRÄFF , Kjell Persson.
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Samtalet På Arbetsplatsen.
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Intervju inför ViV-projektet.
Inlärningsmiljö för att öka motivation
modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal
Att skriva en artikel.
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Konsten att leda sig själv
ERGONOMI Vad är det?.
För att ta några lektioner Om vänskap & Livet
Att hålla en presentation
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
K ALLE K ARLSSON IUP vt J AG GÅR I SKOLAN FÖR ATT …
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
Reportagets delar Rubrik Underrubrik Ingress Brödtext Mellanrubrik
EVA OCH CLAES – En berättelse om våld och brott i nära relationer.
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Att skriva efter en litteraturdiskussion
Att övertyga ! Disposition och mall.
Barnkonventionen Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen.
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
Manual: Att lägga till personer i en grupp. (Tryck på F5 för att se PP-presentationen)
Vem är du?.
Ordkunskap Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Medlemsregistrering SAFF har skapat en förenklad version på hur ni i föreningarna lägger upp era medlemmar. Har ni frågor ring Marika Holm på
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Arbete med avsnittet pågår Utdrag ur utkast Kenneth Flood Alf Susaeg utdrag#1.
DEN MAGISKA DÖRREN.
Adam tänker 1.Han heter Adam. 2.Han tänker inte så bra. 3.Han är arg. 4.Jag tror att han kommer från USA.
Enkäten Arbetsmiljöundersökning. Enkät - Massor med problem  Er ”klient” har massor med problem. Ta fram de tre viktigaste.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Du och jag Av Katarina von Bredow
Söderhamnsmodellen.
Rörelser.
Google SketchUp Del 1.
Dina rättigheter Du har rättigheter som ung i Sverige!
Grattis faster! ...jag hörde att du fyller år idag. Det tänkte jag man kunde fira genom att bland annat visa lite hur jag har det  Pappa pratade om någon.
Att inte ha någon egen agenda – aktivt lyssnade
Vem är jag, Vem är du?.
Förändring – hot eller möjlighet?
Bergvretenskolan 4A Klasslärare Helena Saari Elevcoach Philip Edman
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
TRYGGA RELATIONER I KLASSEN
Välkommen till mitt utvecklingssamtal Sätt in en bild på dig själv här ÅK 5 VT 2018.
FREDA kortfrågor på picto
Presentationens avskrift:

Metodstöd

Hur mår du idag? Vad är det som får dig att må så här? Den här sidan är till för att skapa en bild av hur flickan/kvinnan har det just nu. Det är en bra början när man sen ska gå vidare till framtiden. För att underlätta för flickan/kvinnan kan du använda dig av två bra meningar som Astrid Schlytter tagit fram: Vad är det du vill göra som du inte får göra? Vad är det du måste göra som du inte vill göra?

Vad behöver du för att må bättre? Vi vill ta del av dina tankar! När ni fyller i den här sidan tillsammans är det viktigt att tänka på följande saker: Att våga söka hjälp är ett stort steg. Ta tillvara på den styrka som flickan/kvinnan har Jag vill veta vad du önskar och jag kommer att göra allt jag kan för att hjälpa dig förverkliga det. Var dock tydlig med att du inte ”har något trollspö” och därför inte kan lova något. Det du däremot kan garantera är att skydda flickan/kvinnan mot hot, förtryck och våld och att vara engagerad Jag kan ge dig ett viktigt löfte och det är mitt engagemang! Försök att få flickan/kvinnan att tänka så fritt som möjligt. Begränsa henne inte även om du tycker att hennes önskningar är orealistiska. Nästa steg är att lyfta fram vad som är möjligt att påverka och sortera bort det som inte går att påverka.

Vad kan vi göra för att du ska må bättre Vad kan vi göra för att du ska må bättre? Handlingsplan Realistisk tidsplan Den här sidan är till för att ta reda på vad som behöver göras för att flickan/kvinnan ska få det bättre. Gå igenom hennes målbild och ställ frågor som t ex: – vad behöver vi göra för att det ska bli så? – hur lång tid tror du att det kan ta? Realistisk prioritering av vad som ska göras och i vilken ordning det ska ske. Dela upp de stora drömmarna i mindre steg så att det blir tydligt vad som behöver göras, vad som kan göras, när de ska göras och vem som ska göra det...

Vem är ansvarig för vad? Tydlig roll och ansvarsfördelning Vad ska göras? Vem ansvarar? När klart? Den här sidan är till för att göra en roll- och ansvarsfördelning. De aktörer som är involverade sätter sig ner tillsammans för att se vem som gör vad och när det ska vara klart. Oftast uppstår missförstånd när de olika aktörerna inte träffas och risken finns att flickan/kvinnan får olika budskap från olika håll. Att mötas minskar också risken för att vissa delar faller mellan stolarna. Mötet gör att man sparar mycket tid i det fortsatta arbetet. Otydligt budskap, ökar risken för att flickan/kvinnan går tillbaka till familjen igen eller att hon inte ens vågar försöka bryta upp.

Det kan vara bra att ge flickan/kvinnan en kalender för att ha kontroll på de möten som är planerade. Tankebok där hon skriva ner funderingar som många gånger dyker upp under natten när ensamheten blir stor. I de fall flickan/kvinnan har gjort en polisanmälan kan det också underlätta att skriva ner saker som kommer fram när man börjar prata om våldet och övergreppen. Att få skriva ner vad man känner är ett bra sätt att bearbeta det som har hänt och kan användas då det känns svårt att berätta om det för handläggare/stödperson. Skrivbok där flickan/kvinnan skriver ner allt som är viktigt för framtiden kan bli en livlina, när det känns tungt. Pärm med register, där flickan/kvinnan kan sätta in alla viktiga papper.

Du är inte ensam. Det ska alltid finnas någon att vända sig till Du är inte ensam! Det ska alltid finnas någon att vända sig till. Välj ut de som du har nytta av, tillsammans med handläggare/stödperson. Kontaktuppgifter: Namn: Telefon: Den här sidan fyller ni tillsammans. Relevanta kontaktuppgifter Det är en trygghet för flickan/kvinnan att veta att det alltid finns personer att vända sig till. Gå igenom vad de olika myndigheterna/organisationerna kan bidra med. Om du märker att det finns verksamheter flickan/kvinnan inte känner till kan du skriva ner vad de kan hjälpa till med, för att underlätta när flickan/kvinnan är i behov av hjälp eller information. Om personer byts ut är det bra att tillsammans uppdatera med nya kontaktpersonen