Www.gu.se Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Bibliometriska indikatorer för fördelning av forskningsmedel – FRIDA-systemet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SwePub som källa för bibliometriska analyser
Advertisements

Norska modellen vid Lunds universitet
Var sitter är användarna när dom är på biblioteket? En analys av IP-nr statistik • Var befinner sej användarna av bibliotekets e-resurser? • Hur stor del.
Rickard Danell Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Open Acess & citeringar Bo Jarneving Digitala tjänster GUB.
Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Gustaf Nelhans Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori GU
ESF infrastruktur, SCH + HERA ERIH – European Reference Index for the Humanities Kvalitetstidskrifter inom humaniora Ca 6000 utvalda av ca Strikta.
Inst för kulturgeografi och ekonomisk geografi 22 november 2010 Karin Henning Göteborgs universitetsbibliotek Digitala tjänster, Bibliometrifunktionen.
Open Access vid svenska högskolor – samverkan, framgång och utmaningar Det digitala specialbiblioteket 11 februari 2009 Aina Svensson Uppsala universitetsbibliotek.
An Overall Evaluation of Research at Uppsala University
Bibliometri och forskningsutvärdering Doktorandkurs, SA
Workshop ”Norska modellen” Gbg Britt-Marie Sohlström Mittuniversitetet NORSKA POÄNG.
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Redovisning från de bibliometriska arbetsgrupperna.
GUP & GUPEA Göteborgs Universitets Publikationer - E-publicering och E-arkiv
Varför bibliometri? Skälet till detta seminarium
Kontroll av DiVA-poster Peter Sjögårde School of Education and Communication in Engineering Science KTH Royal Institute of Technology DiVA-möte
Open access Lisbeth Söderqvist Avdelningen för forskningspolitisk analys.
Bibliometri för utvärdering av forskning – publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått Ulf Kronman School of Education and Communication in.
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
Karin Henning Bibliometric Services Gothenburg University Library Bibliometri och forskningsutvärdering Vårdalinstitutet,
GUB Karin Henning Digitala tjänster Bibliometri – vad är det?
Vetenskaplig publicering, open access och citerings- och publiceringsanalyser Vårdalinstitutet, Karin Henning Tomas Lundén Digitala tjänster.
Publiceringsstrategier Helena Juhlin, UB Institutionen för kulturvetenskaper Bild från GU- journalen nr
Handelshögskolan Doktorandkurs 17 april 2012 Karin Henning Digitala tjänster Introduktion till bibliometri.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket, Elektronisk publicering och Open Access Nya alternativ för vetenskaplig kommunikation.
Elektronisk publicering - Epsilon, Open Access och juridiska avtal Presentation vid Forskarutbildningsrådet Aina Svensson, SLU-biblioteken,
Aina Svensson, Ultunabiblioteket Elektronisk publicering vid SLU Open Access och nya alternativ för vetenskaplig kommunikation Biblioteksnämnden
Bibliometri Del 1 Andrew Butterworth 27 november 2009.
Diver som bibliometriskt verktyg SUHFs seminarium om verktyg för hantering av bibliografisk data Solbritt Andersson, Linnéuniversitet Britt-Marie.
Avdelningen för nationell samverkan och inflytandestrukturen.
Medicinsk stab Patientsäkerhet
Open Access. bakgrund olika typer av OA hur mycket publiceras OA på MDH idag, och hur stor "OA-potential" finns det? vad gör vi på MDH:s bibliotek idag?
Bibliometrin och Humaniora
Kvalitetssäkring av data och att använda den norska modellen Leif Eriksson Uppsala universitet
Forsknings- och innovationspropositionen Prefektmöte
FEK B Vetenskaplig metod Databaser Magnus Olsson Umeå universitetsbibliotek Tjänstesida:
Sociologi & Socialpsykologi C Magnus Olsson, Umeå UB
Välkommen till Seminarium om verktyg för hantering av bibliografisk data – Erfarenheter från några lärosäten 13:30 Inledning: Peter Sjögårde, KTH, Ordförande.
Reviderad resursfördelning - Fakultetsmedel på KTH Bakgrund Nytt statligt system Kvalitetsindikatorer: externa medel, vetenskaplig produktion, antal helårsstudenter.
Budgetpropositionen för sept 2009Nils-Fredrik Ankarcrona PLUS-enheten2 BP 2010  Behov av nya tillfälliga platser (700 mnkr)
Experience from LiU Collaboration with Industry Ingegerd Bauren & David Lawrence Linköping University.
Psykologprogrammet Termin 7 HT 2010 Litteraturöversikt Magnus Olsson, Umeå UB Tel
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Forskningskvalitet med interna och externa ögon – skicklig översättare sökes.
1 L U N DS U N I V E R S I T ET KC, 9 mars 2007 Open Access –nya möjligheter i vetenskaplig kommunikation HÅKAN CARLSSON BIBLIOTEKSDIREKTIONEN, LUNDS UNIVERSITET.
Vetenskapsrådet kräver sedan fri tillgång till forskningsresultat ”För att få bidrag för forskning kräver Vetenskapsrådet nu att forskarna.
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se Informationssökning för geodoktorander Geobiblioteket,
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Fördelning av direkta forskningsmedel – pengarnas väg till institutionen för neurovetenskap och.
Inst för neurovetenskap och fysiologi 20 oktober 2010 Karin Henning Göteborgs universitetsbibliotek Bibliometriska fördelningsmodeller nationellt.
Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet. Ledande i hälsovetenskap Sahlgrenska akademins vision.
SVEP Kungliga biblioteket 16 januari 2004 Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Tillgänglighet nu och i framtiden DP2: Långtidsbevarande Eva Müller.
Karin Henning Bibliometric Services Gothenburg University Library Bibliometri - publiceringsmönster och indikatorer för.
Håkan Carlsson Bibliometriker Göteborgs universitets bibliotek Bibliometri - hur en publikationsdatabas kan användas.
Resursfördelningsmodeller baserade på bibliometriska indikatorer Ur ett nationellt och ett LTU- perspektiv Kristoffer Bäckström Luleå universitetsbibliotek.
Citeringsstatistik - möjligheter och omöjligheter Staffan Karlsson Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor.
Bibliometri som kvalitetsmått Staffan Karlsson Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor.
Ingela Wadbring.
Effekten av högskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009
Norska bibliometriskA RESURSFÖRDELNINGSmodellen
Frukostseminarium: LNU:s bibliometriska modell – vad, hur & varför
Enkäten – mätproblem Redovisningsmodell, inte prissättning
VR:s förslag till resursfördelningsmodell
DiVA-undervisning RISE 28 oktober 2016 Aina Svensson & Urban Ericsson
DiVA-undervisning Luleå tekniska universitet 20 maj 2016
Vad slags forskare och forskning skapas med bibliometri som grund för utvärdering och resursfördelning? Lena Lindgren & Björn Rombach Att beskriva och.
Forskningsutvärdering & bibliometri
IAEG-SDG Arbetsgrupp för geodata
Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet.
Biblioteksrådet Per Swedberg
Uppsala universitet i siffror
Presentationens avskrift:

Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Bibliometriska indikatorer för fördelning av forskningsmedel – FRIDA-systemet

Definitioner - Bibliometri Ordagrant: Mäta böcker Garfield - “Bibliometrics can be defined as the quantification of bibliographic information for use in analysis” Statistical bibliography

”We can say that 80 to 90 percent of all the scientists that have ever lived are alive now”

Exempel på utvärderingsindikatorer •Produktion (antal publikationer, antal samarbeten, …) •Efterfrågan, genomslag, “kvalitet” (antal citeringar, antal publikationer I högkvalitativa publiceringskanaler, …) •Excellens (andel top5% citerade publikationer) •Samarbeten (nätverksanalyser utifrån sampubliceringar) •Internationalisering (andel internationella publikationer, m.a.p. kanal, språk, samarbete) •Tvärvetenskaplighet (andel publikationer med författare från andra fält)

Fördela forskningsmedel på indikatorer •Resultatfokus •Bra incitament? •Hjälpa GU få mer pengar •Mekanisk fördelning contra aktivt ledarskap •Mindre enheter ger mer kännedom och mindre statistiskt underlag •Omfördelning av en liten andel ger ändå ett signalvärde

Norska nationella fördelningssystemet •Startades 2002, fördelade medel 2004 •Fokus på internationell spridning •Räknar antal publikationer och ger mer poäng för publikationer i utvalda publikationskanaler (tidskrifter eller förlag) •Grundar sig på forskarinmatad data •Fördelar ca 2% av de norska fakultetsmedlen tillsammans med bl.a. antal doktorsexamina och extra medel.

Vilka publikation ska räknas? Första kriteriet – vetenskaplighet •presentere ny innsikt •være i en form som gjør resultatene etterprøvbare eller anvendelige i ny forskning •være i et språk og ha en distribusjon som gjør den tilgjengelig for de fleste forskere som kan ha interesse av den •være i en publiseringskanal (tidsskrift, serie, bokutgiver, nettsted) med rutiner for "fagfellevurdering"

Vetenskapliga kriterier för kanalerna Tidskrift •være identifiserbare med ISSN •ha en vitenskapelig redaksjon •ha rutiner for fagfellevurdering •ha en nasjonal eller internasjonal forfatterkrets, dvs. at maksimalt 2/3 av forfatterene kan tilhøre en og samme institusjon. Förlag •Være organisert redaksjonelt for å utgi publikasjoner som er i samsvar med definisjonen på vitenskapelige publikasjoner, og •Ha et vitenskapelig utgivelsesprogram med ekstern konsulentvurdering og som satser på distribusjon til forskere og forskningsinstitusjoner •ha en nasjonal eller internasjonal forfatterkrets, dvs. at maksimalt 2/3 av forfatterene kan tilhøre en og samme institusjon.

Vad räknas inte med? •Populärvetenskap •Läroböcker •Rapporter •Avhandlingar •Allt publicerat vid GU (t.ex. acta) •Allt publicerat vid andra lokala lärosäten

Kvalitetsbedömning genom nivåindelning •Vetenskapliga kanaler (tidskrifter och förlag) delas upp i två nivåer •Den övre (mer prestigefulla) nivån ska motsvara 20% av publiceringarna på världsbasis •Kanalernas nivåindelning bestäms i ca 50 st peer-grupper •Nivåindelningen publiceras och finns sökbar -

Poängfördelning PublikationstypNivå 1Nivå 2 Artikel13 Bokkapitel0,71 Bok58

Entrez Danmark •Samma systen – andra kanalnivåer •Förlagsindelningen kommer 2012 •Testanalyser pågår

Flera steg – flera system …

Flera system i samverkan forts …

Sverige (2009-) •Publikationer i den externa databas, Web of Science (WoS), identifieras för varje universitet. Inga publikationer rapporteras nationellt. •Antalet citeringar normeras och medelvärdet beräknas – fältnormerad medelcitering eller kronindikatorn. •Antal publikationer normaliseras enligt en annan metod. •Produkten av de två delarna utgör publikationsindikatorn. •Används tillsammans med externa medel för att omfördela medel Nationell användning

Norska systemet fullt ut

Svenska systemet

Håkan Carlsson