Observation som vetenskaplig metod

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Seminarieboken Kapitel 4 – Metodmedvetenhet
Advertisements

TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Föräldramöte 12 september 2011
Invitation till sociologi
Mellanchefen en maktpotential
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Språkteknologisk forskning och utveckling (HT 2007)
Kurstillfälle 5 och 6 i MFM310
Etnografi för Design.
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Hur går forskning och vetenskapligt skrivande till?
Introduktion fallstudie ATHF01 Ht Gatradhus i Landskrona, Elding och Oscarson.
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Vetenskapligt arbete - Fördjupning
Att samla in underlag - kap 4 Håkanssons bok Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem.
Vetenskapligt arbete - Fördjupning Rikard Harr Januari 2012.
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Kunskapskrav och matriser
Kommunikation för yrkesverksamma -vad händer i mötet mellan människor?
Föreläsning Sandvika
Kommunikation OL108A.
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Carolyn Marvin, When old technologies were new: Thinking about electric communication in the late nineteenth century (1988) nya teknologier, nya medier.
Statsvetenskap 3, Statsvetenskapliga metoder
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Nätverksträff i Aronsborg mars 2007 Att få en djup förståelse av vardagsverksamheten.
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Grupparbete Nr 4 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Grupp 6
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
FRAMGÅNGSRIKA INTERVJUER
Helena Lindgren 1 MDI – fördjupningskurs (D – nivå) Kursens mål ge teoretisk fördjupning i ämnet människa-dator interaktion, ge kunskap om metoder.
Kognition, design och utvärdering
Helena Lindgren 1 Varför Verksamhetsteori i MDI? Reaktion mot det som man såg som MDI-disciplinens brister Artefaktens roll dåligt utforskad.
Att välja metod Från Henrik Boström Vad används metoden till?
Hur kan vi förstå begreppet?
Helena Lindgren 1 MDI – fördjupningskurs (D – nivå) Kursens mål ge teoretisk fördjupning i ämnet människa-dator interaktion, ge kunskap om metoder.
fokusgrupper En Kvalitativ datainsamlingsmetod Karina Kight
Kommunikation.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Kvantitativ metod + Att skriva rapport Matts Dahlkwist, 2012.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Om att formulera forskningsbara frågor Inga Wernersson.
En sociologisk blick på kriminologi -En introduktion.
Forskningsmetoder inom barn- och ungdomsvetenskap Kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod Litteratur: Repstad Kvale/Brinkmann.
Specialpedagogik Ht 12. Introduktion 7 sept kl , 12:131 Erfarenhetsutbyte/diskussion och information inför ventileringen 5 december kl ,
Kulturantropologi A1 Föreläsning 8 Antropologiska erfarenheter – summering av introduktionskursen.
1 UNDERSÖKNINGSMETODIK Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Statistiska undersökningar kan vara.
Kulturantropologi A1 VT 2015 Föreläsning 7 Antropologisk metod och arbetssätt + Gästföreläsning med Charlotta Widmark.
UPPSATSPLAN HUR GÖR MAN EN SÅDAN?. UPPSATSPLAN Nytt steg i processen, PM godkänt PM är början på planen Handledartilldelning Samarbete med handledare.
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Workshop 2 - Kvalitetsutveckling Vad är kvalitetsutveckling? Kvalitetsutveckling = Det kontinuerliga arbetet med att förbättra kvalitén. Ett arbete.
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Seminarium i relation till Cösters bok Silwa Ckaesson
Kommunikation.
Hållbar framtid Hopp och framtidstro Avdelning: År:
Föreläsning 7 Observation som datainsamlingsmetod
Analys av kvalitativa data
Ungdomskulturer 100 p Introduktion.
Etnografi som ansats:   För att studera inkluderande utbildning eller inklusiveutbildning som studie objekt.
Situated action ”Plans and Situated Actions – The Problem of Human -Machine Communication” - Lucy A. Suchman etnometodolog ”Varje utförande av aktivitet.
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
Kvalitativa forskningsmetoder, 6 hp Kurstid: 21 januari–15 februari Kurskod: 729G07 Michael Tholander.
Tips för bättre kommunikation
OL108A // Introduktion till projektledning // Samhällsentreprenör
Presentationens avskrift:

Observation som vetenskaplig metod

Observation Att se vad människor gör, att dokumentera det, analysera och tolka det som observerats Experiment, kulturer, subkulturer, seder, kommunikation, frekvenser, beteende, mönster, maktförhållanden, relationer, interaktioner, miljöer, sociala grupperingar etc. Deltagande observationer – strukturerade observationer – diskreta observationer

Deltagande observation The process in which an investigator establishes a many sided and relatively long-term relationship with a human association in its natural setting, for the purpose of developing a scientific understanding of that association (Lofland & Lofland 1984 i May 1993)

Strukturerad observation En omsorgsfull, utforskande observation som strävar efter en detaljerad och konsistent beskrivning av människans beteende (Robson 2002)

Val av angreppssätt Forskningsfråga, syfte och frågeställning styr val av angreppssätt Deltagande obs. – kvalitativ metod Strukturerad obs.– kvantitativ metod Ett kvalitativt angreppssätt kan användas kvantitativ Kombinationer av kvalitativ & kvantitativ

Val av angreppssätt Formell – informell observation Observatörs rollen (från deltagande till bara observatör) Observatör som använder ett strukturerat mätinstrument (tex. kodningsschema) I deltagande observation är observatören instrumentet

När använda observationer ? Explorativa ansatser Experimentella ansatser I kombination med andra metoder Naturalistiska ansatser (the real life) Induktiva ansatser

Deltagande observationer Rötter i Antropologin Chicagoskolan Studera msk i deras naturliga miljö Studera msk genom direkt interaktion Utveckla förståelse av den sociala världen och utveckla teorier om denna värld Fältforskning – metodologisk pragmatism, naturalism och utgår ifrån de studeras perspektiv (inifrånperspektiv) Aktionsforskning, etnografi, etnometodologi, socialt arbete, sociologi, pedagogik, psykologi m.fl.

Observations roller Helt deltagande (complete participant) Deltagaren som observatör (participant observer) Den marginellt deltagande Observatören som deltagare (observer as participant) Helt observerande

Vad gör man när man gör en deltagande observation? Observera – lukt, smak, känslor, tal, hörsel, kontext, miljö, sociala interaktion – forskaren är instrumentet som registrerar och absorbera information Detaljerade och utförliga beskrivningar Omsorgsfullt lyssnande Språk, jargong, kultur Verklighetsuppfattning - kosmologi

När deltagande observationer kan användas i mindre projekt? Med små grupper (tex. en bestämd grupp ungdomar, skolklass, en brukargrupp, personalgrupp etc.) Händelser/processer som är avgränsade i tid (tex. ett sammanträde) För frekventa händelser (återkommande, mer eller mindre rutinmässiga) Aktiviteter som är möjliga att observera När målet är att utforska ett fenomen som man inte känner till När man har relativt gott om tid

Att generera empiri Dokumentation - instrument Scheman Fältanteckningar Bandupptagningar Foto/film Papper & penna diagram Intervjuer

Att generera empiri Dokumentation En process, från ”utförlig till fokuserad” Deskription – beskriva miljö, människor, aktivitet Fokuserad observationer

Att generera empiri Dokumentation Detaljerad fokuserad Inte relevant Alla detaljer Inte relevant Tid

Att generera empiri Beskrivande observationer Skapa en detaljerad och utförlig bild av det som observeras Miljö (fysisk miljö, rum, interiör, möbler etc.) Aktörer (position, status, kön, ålder) Aktiviteter Objekt Handlingar Händelse Tid Mål & syfte Emotioner

Att generera empiri Fokuserade observationer En specifik dimension eller flera dimensioner Fokusera specifika teman Utvecklandet av preliminär analytiska koder/begrepp som vägleder Specifika mönster Handlingar/beteenden/interaktionsmönster

Att generera empiri Dokumentation Minnesanteckningar (memos) Direkta observations anteckningar (utförliga, kronologiska, detaljerade, direkt återgivning Slutsatser/tolkningar (tex. tolkningar av beteenden – bygger på de direkta anteckningarna) Teoretisk anteckningar (preliminär analytiska slutsatser, detta kan förstås som …) Analytiska memos (uppslag, tolkningar med teoretisk koppling) Personliga (upplevelser, känslor etc. är en del av den analytiska processen) Kartor/scheman/diagram

Att generera empiri Dokumentation Direkta Slutsatser/tolkningar Analytiska Personliga Se sid 378 i Neuman & Kreuger 2003

Att generera empiri Dokumentation F A C E B Spatial karta Se sid 379 i Neuman & Kreuger 2003

Att generera empiri Dokumentation Sociogram, tex. relationsband mellan 7 brukare Se sid 379 i Neuman & Kreuger 2003

Att generera empiri Dokumentation F L TIDSSCHEMA Se sid 379 i Neuman & Kreuger 2003

Metodologiska utmaningar Selektivt minne Perception Interpersonella faktorer Feltolkningar Störande ljud/miljö/social interaktion Att främmandegöra det bekanta

Strukturerade observationer En ren observatörs roll Kvantiteter, mäta Kodningsscheman Deduktivt förhållningssätt På förhand bestämda kategorier som ska mätas/observeras Mätinstrumentets validitet och reliabilitet

Kodschema - exempel Icke verbalt beteende Spatialt beteende Extra- lingvistiskt beteende (tonfall, ljudnivå) Lingvistiskt beteende Smith 1975 refererad i Robson 2002

Kodschema - ett exempel Kroppsspråk Gester Huvudrörelser Blick/ögonkontakt Munrörelse/ljud

Kodschema Barn: Vuxen: Tid Icke-verbalt Verbalt

Kodschema Självständigt (1) Beroende (2) Självständigt med stöd (3) Beroende med stöd (4) Övrigt (5)

Kodschema - dokumentation Tid: kl.08.15, 21/4 2006 Plats: A´s lägenhet i gruppboende X Aktivitet: Hygien 1 2 3 4 5 III IIII 0 5 10 15 20 25 I I I I I I I I I I 2 1 11 3333 1

Fördelar med observationer Direkt Ett utmärkt komplement Sker i msk naturliga miljö Kan fånga diskrepansen mellan vad som sägs och vad som görs Fångar ”verkligheten” Utforskande/blottläggande

Nackdelar med observationer Observatörs effekten Tidskrävande Access Risk för alltför stor subjektivitet

Forskningsetiska/metodologiska överväganden Forskningssubjekten blir utlämnade Informerat samtycke Påverkar msk beteende Observatörs effekten Feltolkningar Asymmetriska relationer

Forskningsetiska/metodologiska överväganden ”Go nativ” Rite du passage Flexibilitet, smidighet & sensitivitet Förhandling