Therese Rodin Doktorand, Uppsala universitet Kvinnor och gudinnor på gränsen till den äldsta förhistorien sumeriska kvinnors möjlighet till maktutövande Therese Rodin Doktorand, Uppsala universitet

Innehåll Bakgrund: Främre Orienten och Mesopotamien Patriarkatet Gudinnorna i Sumer Relationen mellan myt och samhälle Gudinnornas makt: Ninḫursaĝ, Inanna och Ninlil Kvinnornas status och förändring över tid: drottningar, prästinnor och arbetande kvinnor Slutsatser

Bakgrund: Främre Orienten och Mesopotamien Det var här jordbrukande med säd som gröda uppkom (”den fertila halvmånen”) Världens äldsta skriftkultur I Mesopotamien användes konstbevattning för att man skulle kunna bruka jorden I de tidiga städerna var templet stadens centrum I de äldsta städerna var det troligtvis en modergudinna som var stadens gudom En successiv utveckling av ett patriarkat: Städer behövde organiseras och försvaras > en ledare, lugal (”stor man”) och en armé, stadsmur m.m. Städernas härskare erövrade större områden > stater > imperier

Bakgrund: Källor De källor jag främst använder i mitt arbete är litterära källor, och framförallt sumeriska De äldsta sumeriska litterära källorna dateras till sen tidigdynastisk period, omkring 2600 – 2450 f.v.t. De allra flesta litterära sumeriska källorna skrevs ner under tidig gammalbabylonisk tid, omkring 2000 – 1800 f.v.t.

Patriarkatet Vad är ett patriarkat? Män ses som överhuvuden i familj och samhälle Män besitter mer eller mindre all formell makt, medan kvinnor inte har rätt att besitta sådan makt Den hierarkiska ordningen mellan könen är relativ, och även klassperspektiv spelar in Starkt patriarkala samhällen har slavar, och de är ofta av annan etnicitet eller kommer från de allra fattigaste Samhället är militariserat och organiserat kring makt och egendom Olika patriarkala samhällen kan i övrigt se ganska olika ut (jmfr. Gerda Lerner 1986: 239)

Gudinnorna i Sumer Från början fanns flera lokala modergudinnor. I och med statsbildningen utvecklades ett rikspanteon med en modergudinna Ninḫursaĝ – modergudinna i rikspanteon Inanna – kärleks- och krigsgudinna, motsv. Venus Ninlil – den högsta gudens gemål Andra gudinnor från äldsta tid: Nammu Ĝatumdug Gula Nintu, Ninmaḫ, Aruru (blir i rikspanteon varianter på Ninḫursaĝ) Ereškigal (dödsrikets härskarinna) Nisaba (skrivarväsendets gudinna)

Relationen mellan myt och samhälle Myter handlar om samhället – vad annars skulle de handla om? (Paul Ricoeur, Bruce Lincoln) Relationen mellan myt och samhälle är inte 1:1, exempel: Inanna framställs som en krigsgudinna trots att kvinnor inte krigade Ninḫursaĝ framställs som en av de viktigaste medlemmarna i gudarnas rådsförsamling trots att den hos människorna bestod av män Ninlil framställs i en ”matriarkal” kontext trots att det mesopotamiska samhället var patriarkalt

Gudinnornas makt: Ninḫursaĝ Arurus epitet nin9 gal den-líl-lá (Sum.) “Enlils äldre/stora syster” Ninḫursaĝs epitet ama diĝir-re(-e)-ne “gudarnas mamma” Nintu/Ninḫursaĝs make Šulpaea är en mindre betydande gud Ninḫursaĝ legitimerar kungen som hans barnmorska, amma och föderska Hon föder kungar och furstar på tronen

Gudinnornas makt: Inanna Var Inanna ursprungligen en modergudinna? dAMA.dINANNA – amalu, “gudinna” - *ama-lú(-k) “en persons mamma” (?) Det finns belägg för att Inanna har epitetet ama, “mamma” Inanna förekommer som assistent i en förlossningsbesvärjelse Inannas make Dumuzi är sekundär i relation till sin fru Inanna kallas um-ma ”gammal/erfaren kvinna” Hon legitimerar kungens våld Hon utövar våld för kungens räkning Hon påminner om de rasande hinduiska gudinnor som man har visat utövar sin makt för de manliga gudarnas syften (Hellman 1998)

Gudinnornas makt: Ninlil Piotr Steinkeller: “dNIN.LÍL was but a female reflection of Enlil”; “Ninlil is an artificial creation, which was superimposed on the cult of Ninḫursaĝ, the goddess of Tumal and mother of Ninurta” (1999: 114, fn. 36)

Gudinnornas makt: Ninlil Ninlils mamma kallas um-ma ”gammal/erfaren kvinna” samt bur-šu-um ”matriark” När Ninlil var liten sög hon ”på hennes [mammans] bröst som var fulla med god mjölk”. Detta är ett kungligt litterärt tema Enlil vill gifta sig med den unga Ninlil, och förhandlar då med hennes mamma Gudomars namn som börjar med nin- är äldre än de som börjar med en-. (nin = härskarinna/syster) Ninlil härskar vid Enlils sida: hon är drottning i panteon Det sägs i ett par texter att hon har samma rang som Enlil Hon rådgör och diskuterar med sin man Hon och Enlil representerar landet vid banketter Härskare från andra länder visar henne hedersbetygelser, precis som man gör inför kungar

Kvinnornas status och förändring över tid: drottningar Urs ”kungliga” gravar: drottning Puabi Extra rik grav (c. 2600 f.v.t.) Drottningarna i Lagaš: och (omkring 2350 f.v.t.) Baranamtara: egen lantegendom, administrerade Baus tempel, politiskt, ekonomiskt och religiöst aktiv Šagšag: administrerade stor lantegendom (Baus tempel), ekonomiskt och religiöst aktiv Gammalakkadisk period: Drottningen ägde egendomar och hennes betjänt var en av rikets mäktigaste män

Kvinnornas status och förändring över tid: drottningar Ur III-dynastin (c. 2100-2000 f.v.t.): drottningarna hade inte egna omfattande hushåll; mark och egendom hörde till kungadömet med kungen i toppen. Drottningarna fortsatte att vara aktiva inom ekonomi och religion Gammalbabylonisk tid (c. 2000-1600 f.v.t.): Kungariket Mari: drottningen fungerade som kungens ställföreträdare när han var på krigståg Hennes makt utgick ifrån hennes relation till kungen

Kvinnornas status och förändring över tid: Prästinnor En-prästinnan: Kungens dotter var ofta en-prästinna i Ur De sågs som gemål till den gudom de tjänade De fick aldrig lämna sin tempelbostad Exempel: Enḫeduanna – användes politiskt av sin far kung Sargon Nadītum-prästinnan: Föregångare: sum. lukur – en och en, var ofta syster till stadsfursten under ED IIIb, kunde gifta sig och få barn Levde i kloster tillsammans med flera andra nadītum-prästinnor, levde i celibat Kom från samhällets övre skikt Var verksamma med att be förbön för sina anhöriga Hade viss ekonomisk självständighet, hade rätt att ärva sin far

Kvinnornas status och förändring över tid: Prästinnor Qadištum-prästinnan: Föregångare: sum. nu-gig, användes som titel på t.ex. Inanna och Ninmaḫ, kung Mesanepada kallades dam nu-gig, ”nu-gigs gemål” Hade till skillnad från andra kvinnor rätt att ärva sin far Kunde gifta sig och få barn eller leva ensam och adoptera barn Ses ofta som amma och ibland i sällskap med barnmorska i texterna qadištum-prästinnan hade inte så stora tillgångar

Kvinnornas status och förändring över tid: arbetande kvinnor I för- och protohistoriskt bildmaterial: kvinnor arbetar i trädgårdar och med krukmakeri – förekommer inte i textkällor Arbetande kvinnor har i regel manliga övervakare I de äldsta källorna har barnmorskor hög status – får höga ransoner vid palatset Textilarbeterskor – låga löner Fler män än kvinnor i ransonlistorna > troligen fanns männens fruar utanför tempel och palats

Slutsatser Gudinnorna skulle delvis kunna avspegla ett förpatriarkalt samhälle där kvinnan har en starkare ställning än mannen Gudinnorna är samtidigt inordnade i kungens/patriarkatets syften Drottningarna tycks ha fått minskad personlig ekonomisk makt över tid En-prästinnan hade hög status, men användes för sin fars syften Nadītum-prästinnan hade viss ekonomisk självständighet, men användes för sin fars/familjs syften

Slutsatser Qadištum-prästinnan hade lägre status än sin sumeriska föregångare nu-gig. Hade vissa ekonomiska möjligheter som vanligtvis bara män hade Vanliga, arbetande kvinnor tycks ha fått mer stereotypa arbeten över tid, de var underordnade manliga övervakare och de hade lägre lön än män

Referenser, urval Asher-Greve, Julia M. 1985. Frauen in altsumerischer Zeit, Malibu: Undena Publications. Hellman, Eva. 1998. Hinduiska gudinnor och kvinnor: en introduktion, Nora: Bokförlaget Nya Doxa. Krebernik, Manfred. 2001. “Ninlil”, Reallexikon der Assyriologie 9, 452-461. Lerner, Gerda. 1986. The Creation of Patriarchy, New York, Oxford: Oxford University Press. Lincoln, Bruce. 1999. Theorizing Myth: Narrative, Ideology, and Scholarship, Chicago och London: The University of Chicago Press. Renger, J. 1969. “Untersuchungen zum Priestertum der altbabylonischer Zeit. 2. Teil (Schluss)”, Zeitschrift für Assyriologie 59, 104-230. Ricoeur, Paul. 1986. “Qu’est-ce qu’un texte?”, id. Du texte de l’action Essais d’herméneutique II, Paris: Éditions du Seuil, 137-159. Steinkeller, Piotr. 1996. “On Rulers, Priests and Sacred Marriage: Tracing the Evolution of Early Sumerian Kingship”, Kazuko Watanabe (ed.), Priests and Officials in the Ancient Near East, Colloquium Mitaka, 1996, Heidelberg: Universitätsverlag C. Winter, 103-137.