Att bygga förnyelse – Hur byggbranschen förnyas!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Insikt 2013 Sundsvalls kommun
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Insikt 2013 Karlshamns kommun En servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag.
Det värdefulla ENGAGEMANGET
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Gemensamt fokus SamhälleAkademi Utbildning Företag Källa: Tage Dolk.
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Arbetsmarknadens kompetensförsörjning på kort och lång sikt Med kommentarer till förundersökning av Thång, Ohlsson & Holmer, (Institutionen för arbetsvetenskap,
Rekrytering till underhåll – framgångskriterier och fallgropar Baserat på en undersökning av Filip Adielsson, hösten 2011 Version 1.
Siffror om jämställdhet
Finansfrukost 2 december 2010 Lena Apler, VD. Vad har Collector gjort under 2010? • Utvecklat en egen e-handelsplattform som nu lanseras under varumärket.
Socialfondens regionala plan. Styrkor - Stockholm är en fungerande och funktionell region där lokala problem kan lösas regionalt - Stockholm har en stor.
Enhetschef Fastighetsutveckling
Energiledningssystem
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Kärnverksamhet Innovation Nya företag Etablerade företag Finansiering
En hälsosam teknikkonsult med stark tillväxt
Viktiga utgångspunkter
Affärsmässigt drivna IT-satsningar i småföretag - en potential för fler nya jobb T Stockholms Handelskammare Microsoft Synovate Temo: David Ahlin.
Ett modernt medarbetaravtal
KOMPETENSLYFTET IVAs avdelning III 7 september 2011.
BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN
Studentbostadssituationen – avrapportering till Forum för internationalisering Sveriges universitets- och högskoleförbund.
Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson/Linus Isaksson
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Affärsutvecklingscheckar •För utveckling av varor och tjänster •För internationalisering 1.
”Bygg för de rika och skapa bostäder åt de fattiga”?
Case Aneby Vilka är vi?.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
HUR GÖR BORN GLOBALS? – OM FÄLLOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR UTLANDSFÖDDA FÖRETAG Sara Melén och Emilia Rovira Nordman Handelshögskolan i Stockholm.
Presskonferens 8 juni 2011 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 Tord Strannefors.
Tekniska Verken och Linköpings universitet som regional motor för en hållbar utveckling
Välkommen till Vindenergi Väst AB (publ) ordinarie bolagsstämma 17 maj 2009.
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Kollektivtrafikbarometern 2013
Den ljusnande framtid är vård
ASTRa WEB enkät - kundnöjdhet.
SWEPOS Kundnöjdhetsundersökning Undersökningen Webenkät under 3 veckor i september 2012 Bruttourval ca huvudutskick och 2 påminnelser Triss-lott.
Konsumenter om Svanen och EU Ecolabel Om undersökningen Utförd av: Response Analys, Oslo i dec 2010 Cirka personer från respektive land Totalt.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
1 Individ Kompetens 60%66%67% Motivation 59%64%60% Ansvar & Initiativ 77%74%68% Befogenheter 82%69%61% Organisation Samarbete 52%66%68% Organisatorisk.
Patientsrömmar och täckningsgrad. Caj Skoglund Vad händer med ansvarsfördelning och patientströmmar i ett vårdvalssystem? Relativt hög fast.
Resultat från mätningar av
Inköp har blivit allt viktigare Inköp är ofta mer än 75% av kostnaderna Behov att ompröva etablerade inköpssätt.
SKÅNE NORDVÄST – en region utan gränser ?. NULÄGE 10 kommuner med mellan 9600 och invånare Öresundsregionen är Nordens mest tätbefolkade storstadsregion.
Kunskapsintensiva miljöer och ekonomisk tillväxt Hans Lööf Centre of Excellence for Science and Innovation Studies, KTH. 1.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Resultat för Mål och mått våren 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Skaraborg 2014.
Renodlad beställare Ett energieffektivt transportsystem Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna Effektiva transportkedjor.
Varumärket Luleå kommun
Medborgarundersökning SCB:s undersökning 14 september-8 november 64 kommuner deltog Hittills har 230 kommuner gjort undersökningen (155 mer än en.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
Välkommen till Studsviks bolagsstämma 2002.
Göran Hellmalm SKL. Jagar hungriga vargar bäst? Behov Resurser Tid.
RALS 2007 – Lite siffror mars anställda 50,2 % kvinnor 49,8 % män.
Elinstallatören har i genomsnitt läsare/nr enligt Orvesto Näringsliv Därmed är vi byggbranschens största tidning. VVS-Forum och Elektrikern.
Projektet Bli företagare – Ett exempel på samverkan med det lokala näringslivet för att bidra till generationsskiften i småföretag HSS Karlstad
Byggmaterialindustrierna - en viktig näring för Sverige April 2008.
Insikt 2013 Haparanda stad En servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag.
Lokalt exempel RSA & HP med helhetssyn
Kollektivtrafikbarometern 2014
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Västra Götalandsregionens nya handlingsprogram
Vad gör Almi?.
Arbetsmarknadsprognos för kultur och media 2011 Arbetsförmedlingen Kultur Media.
Vår utmaning ifjol Antalet kunder. Öka vår intjäning.
Bostadsplaneringen i Västerås
Företagarpanelen – Q4, 2007 November 2007 Uppsala län.
Tekes nyckeltal DM
Arbetslöshet och utanförskap
Presentationens avskrift:

Att bygga förnyelse – Hur byggbranschen förnyas! Håkan Håkansson Handelshögskolan BI, Oslo Malena Ingemansson Uppsala universitet

Är byggbranschen icke-innovativ? Graden av förnyelse Hur många företag förnyas? Vilka satsningar görs? Hur förnyelsen varierar Finns det företag som förnyas mer än andra? Vilka är dessa företag? Drivkrafter och hinder för förnyelse Drivkrafter att förstärka Hinder att undanröja BILD 1 Är byggbranschen icke-innovativ! Vad vi ville undersöka. Det finns som ni vet många åsikter om byggbranschens tillkortkommande. Men är det myter eller korrekta beskrivningar av verkligheten. Hur ser det ut? Vad är sant och var är skrönor? Det är frågeställningarna i denna studie? Vi vill beskriva graden av förnyelse – hur många företag som förnyas och vad det handlar om; med förnyelse menar vi medvetna satsningar med syftet att öka konkurrenskraften och ge kunden en bättre produkt. Vi vill också beskriva hur förnyelsen varierar – finns det företag som förnyas mer än andra och vad utmärker dessa företag? Och som en tredje punkt vill vi peka ut vad som driver förnyelsen men också vad som hindrar. Sammantaget handlar alltså studien om förnyelse ur fyra aspekter – graden, variationen, drivkrafter och hinder.

Vår metodik Enkät till 2 213 företag och enheter i stora koncerner 441 svarade (20%) Felmarginal ±4%-enheter VD-intervjuer som komplement Bild 2. Vår metodik Hur vi utförde studien! Vi skickade en enkät till 2 212 företag (BI:s medlemmar) med fler än 5 anställda. Vi fick 441 svar, dvs svarsfrekvensen var 20%. Om man gör en statistisk analys här så gäller att med 95% säkerhet ligger ett det sanna värdet i intervallet ± 4%-enheter i förhållande till det observerade värdet. Det är en fullt rimlig säkerhetsnivå för att kunna uttala sig med säkerhet. För att få en rättvisande bild så skickades enkäten till VD-ar i alla företag utom i de tre största. Här skickades i stället enkäten till chefer för lokala/regionala enheter med benämningar som affärschefer, arbetschefer, entreprenadchefer. Enkäten har utvecklats enligt konstens alla regler med inledande intervjuer, tester och utvärdering. Det är också viktigt att påpeka att enkäten följdes upp med 13 VD intervjuer med representanter både för de stora företagen och för de mindre. Forskarna har inte sparat någon möda när det gäller att få fram en så rättvisande bild som möjligt. Och det är verkligen inte någon tillrättalagd bild - det här är forskning när den är som bäst, genomarbetad metod och resultat som granskats av andra forskare.

Hur byggbranschen förnyas Bransch- genomsnitt Företag i koncerner Stora företag (fler än 300 anställda) Företag som vidtagit… …åtgärder som givit kunden en mer prisvärd produkt …ej tillräckliga åtgärder – samma produkt som tidigare 61% 82% 91% 39% 18% 9% Bild 3. Hur byggbranschen förnyas I enkäten finns en viktig fråga som lyder: ”Har företaget under den senaste 5-årsperioden vidtagit åtgärder som givit kunden en mer prisvärd produkt”. Den första frågan man ställer sig här är rimligen: Hur ärlig är man – borde alla inte svara ”ja”? Faktum är att så inte är fallet. Svarsmönstret har en stor spridning från 22% som svarat att de gjort stora förändringar och att kunden nu får en betydligt bättre produkt till 21% som svarat att de inte gjort några som helst förändringar och att kunden därför får samma produkt som tidigare. Slutsatsen är därför att svaren är ärligt givna och att resultaten säger något viktigt om verkligheten. Av bilden framgår ett mycket viktigt svarsmönster. 61% har svarat att de vidtagit sådana åtgärder för förnyelse att kunden nu får en bättre produkt. I de 61%-en ingår de 22% vi tidigare kommenterat samt 39% som svarat att de vidtagit vissa åtgärder som innebär att kunden nu får en något bättre produkt. Konsekvensen blir att 39% ej vidtagit tillräckliga åtgärder och att kunden får den produkt som alltid erbjudits. När jag såg siffran 61% blev jag positivt överraskad – den ligger i linje med min spontana bild. Jag tycker också det är viktigt att veta mer om hur förnyelsen varierar. Forskarna har testad en mängd olika förklaringar och funnit att företagets storlek har högsta förklaringsvärdet. Som ni ser så visar resultaten att 91% av de stora företagen vidtagit åtgärder som innebar att kunden får en bättre produkt medan endast 9% av de stora företagen har motsatt uppfattning. Förklaringen ligger i att stora företag kan mobilisera mer resurser än mindre företag och att stora företag kan ha en effektivare arbetsfördelning och bättre förmåga att hantera risker än mindre företag. Vi ser också att koncerntillhörighet påverkar förnyelsen. 82% av företagen som ingår i koncerner har förnyats medan endast 18% inte förnyats. Självklart är det också så att storlek och koncerntillhörighet samvarierar och förstärker varandra. I nästa steg skall vi identifiera två extremgrupper för att se vad som utmärker dessa.

Hur förnyelsen varierar – företag som förnyats mest Större företag I koncerner På tillväxtmarknader Nyproduktion av bostäder 94% av dessa företag har förnyats Bild 4. Hur förnyelsen varierar - företag som förnyats mest. Det är alltid intressant att beskriva spännvidden i ett material. Om vi väljer ut företag med följande karaktärer får vi en extremgrupp: Stora företag som ingår i koncerner De verkar på tillväxtmarknader (Stockholm, Göteborg och Malmö samt övriga universitets och högskoleorter) och sysslar med nyproduktion av bostäder. 94% av dessa företag har förnyats så att kunden nu får en mer prisvärd produkt. Sannolikt är det så att för att överleva och utvecklas på dessa marknader som bostadsbyggare så krävs ett högt förnyelsetempo.

Hur förnyelsen varierar – företag som förnyats minst Mindre företag Ej i koncern På icke växande marknader Mark och anläggning 77% av dessa företag gör ”som man alltid gjort” Bild 5. Hur förnyelsen varierar – företag som förnyats minst Den andra extremgruppen får vi genom att välja ut företag med följande egenskaper: Mindre anläggningsföretag som ej ingår i någon koncern och som verkar på icke växande marknader 77% av dessa företag driver verksamheten som man alltid gjort. Det är viktigt att poängtera att detta inte säger något om lönsamhet och marknadsposition. Vad det säger är att byggbranschen är en kluven bransch. En viktig del av byggbranschen finns i miljöer med med höga krav på förnyelse. En annan del av branschen har en väldefinierad roll i byggprocessen och så länge man lever upp till rollen så är allt gott och väl. Det är helt olika förutsättningar.

Vad förnyelse innebär – likheter och skillnader Stora företag (fler än 300) Små företag (5-10) Ökat antalet partneringkunder 95% Förbättrat planeringen 59% 91% Ökat UE-andelen 51% Ökad användning av tekniska plattformar 45% Ökat virtuellt byggande Ökat prefabandelen 40% Bild 6. Vad förnyelse innebär Låt oss nu gå djupare och titta på vad förnyelse innebär. Vi tittar först översiktligt på bilden och konstaterar att stora företag i mycket större utsträckning än små företag förnyas enligt de angivna dimensionerna. Det är samma tendens som vi tidigare visat. Stora företag förändras mer än små företag. Och orsaken är stora företags resurser, marknadsuppträdande och något vi återkommer till, kompetensnivån. Åtgärderna är uppställda i ordningen från det högsta värdet till det lägsta vid stora företag. Tittar vi på kolumnen för små företag ser vi en avvikande rangordning. Det indikerar att det inte bara är en nivåskillnad mellan stora och små företag utan också vissa fokusskillnader. Här skall vi fördjupa oss något.

Finns storskaliga effekter? Tydliga effekter Största skillnaden mellan stora och små företag Ökat virtuellt byggande Ökade internationella materialinköp Ökad användning av tekniska plattformar Små effekter Minsta skillnaden mellan stora och små företag Ökad UE-andel Förbättrad planering Ökad prefabanvändning Bild 7. Finns storskaliga effekter? Här ser ni en listning av de åtgärder vi hade på förra bilden. Listan är rangordnad från den åtgärd där vi har största skillnad mellan stora och små företag till den åtgärd som har lägsta skillnad. Det här ger en god bild över var stora företag har en fördel framför små. Åter är det stora företagets möjligheter att göra satsningar som slår igenom. Virtuellt byggande kräver kompetensutveckling samt satsningar på hård och mjukvara. Internationella materialinköp kräver organisatoriska förändringar, ny kompetens och internationell inställning. Tekniska plattformar kräver specialistkompetens och en strategisk vilja att ”industrialisera”. Här har stora företag ett självklart försprång. I den andra extremen hittar vi Ökad UE-andel, förbättrad planering och ökad prefabanvändning. Här finns givna strukturer och marknader som det mindre företaget kan utnyttja och förbättrad planering handlar ju om ordning och reda och att seriöst genomföra planeringen. Både stora och små företag kan här ha framgång.

Lärande driver förnyelse Hur jobbar företagen med lärande? Branschgenomsnitt Bild 8. Lärande driver förnyelse Nu till den viktiga frågan om vad som driver förnyelse. Generellt gäller att kunskapsutveckling driver förnyelsen. Ny kunskap och nya insikter ifrågasätter det etablerade och svaret blir förnyelse. Här ser vi att ”Lärande i arbetet” och ”Erfarenhetsutbyte vid avslutade projekt” helt dominerar som viktiga källor till kunskap. Det är effektivt och bra men det finns en begränsning – tillflödet av ny kunskap är begränsat. Det är också intressant att notera 1% för Fortbildning på universitet/högskola. Samma interna och näraliggande fokusering framgår också av nästa bild som något bredare lyfter fram andra drivkrafter. Internt och näraliggande fokus

Drivkrafter till förnyelse – de viktigaste Branschgenomsnitt Bild 9. Drivkrafter till förnyelse – de viktigaste I topp ligger ”Krav och synpunkter från kunder” samt ”Idéer och synpunkter från medarbetare” samt på en betydligt lägre nivå Tekniska problem som krävt lösning. Fram träder en bild av byggbranschen med tydligt fokus på problemlösning ”här och nu”. Det är effektivt och nödvändigt ur driftsynpunkt av projekten. Men det skapar sannolikt vissa problem i ett kontinuerligt förändringsarbete. Leverantörsgruppen med dess olika karaktärer uppfattas inte driva förnyelse i någon större utsträckning. Detta är intressant då många andra branscher just ser leverantörer som den viktigaste drivkraften tillsammans med konkurrensen, som här finns på en betydligt lägre nivå. Internt och näraliggande fokus

Vad hindrar förnyelsen – likheter och skillnader Stora företag (fler än 300) Små företag (5-10) Ofta fokus på lägsta pris 100% 72% Avtalskonstruktionen för yrkesarbetare 73% 40% Alltför kort tid mellan beställning och byggstart – planeringstid 64% 78% Otillräcklig lönsamhet 46% 68% Hinner inte – fullt upp med pågående projekt 41% 53% Bild 10. Vad hindrar förnyelsen?   Här ser vi tydligt skillnaden mellan stora och små företag men också likheterna. 100% dvs alla stora företag menar att det största hindret är den ständiga prisfokuseringen. Satsningar för förnyelse kräver resurser och det måste ge en effekt i affären. Och här ser man problem! I klartext säger man alltså att en kraftigare förnyelse kräver ett helt annat samspel med kunden. En kund som på ett krävande och kvalificerat sätt kan värdera olika erbjudanden. På andra plats ligger Avtalskonstruktionen vad avser yrkesarbetarnas lönesystem. Här är önskan att lönesystemet skall uttalat skall driva kvalitativ förnyelse. De små företagen har en annan prioritering. Här uppfattas ”Alltför kort tid mellan beställning och byggstart som det största hindret. På andra plats kommer prisfokuseringen medan ”Avtalskonstruktionen för yrkesarbetare kommer sist på listan”. Skillnaderna är så stora att de definitivt säger något om vilka olika kommersiella situationer som gäller för stora respektive små företag.

Viktiga resultat Förnyelse Hur förnyelsen varierar Mycket god, nästan två tredjedelar av banschens företag har förnyats Större företag och enheter i koncerner förnyas mest Större företag, i synnerhet i koncerner, kan mobilisera nödvändiga resurser Bild 11. Viktiga resultat Reflektioner – vad studien säger. Graden av förnyelse – mycket god och mycket glädjande, nästan två av tre företag anger att de förnyats så att kunden nu får en bättre produkt. Det är i stort i överensstämmelse med min bild av verkligheten. Variationen av förnyelse – större företag i synnerhet i koncerner dominerar förnyelsen. Särskilt vid mer resurskrävande förnyelse. Drivkrafter – att förstärka – Främst kunder och medarbetare. Internt och näraliggande fokus gäller. Här och nu samt action gäller också. Den tredje drivkraften ”Tekniska problem som krävt lösning” indikerar just detta – något händer, man finner en lösning och den kan leva vidare. Lite samverkan med leverantörsledet. Här gäller alltså att lyssna och lära av krävande kunder, utveckla medarbetare i att tänka i nya banor och utnyttja alla tekniska utmaningar till att fundera på att jobba på nya sätt. Hinder – att undanröja. Mycket intressanta och tolkningsbara skillnader mellan stora och små företag. Stora företag hindras främst av prisfokuseringen och avtalskonstruktionen för yrkesarbetare och på tredje plats Allt för kort tid för planering. De små företagen hindras mest av bristen på planeringstid, prisfokuseringen samt otillräcklig lönsamhet. Prisfokuseringen och planeringstiden handlar ju i grunden om samspelet med kunden medan och kan påverkas i en dialog med kunden. De övriga aspekterna handlar i stort om branschensramvillkor som det enskillda företaget förhåller sig till. Åter en slutsats om samspelet med kunden. Prisfokuseringen och planeringstiden handlar ju om affärsupplägg och kundnärvaro.

Viktiga resultat Drivkrafter – att förstärka Hinder – att undanröja Kunder Medarbetare Tekniska problem / utmaningar Stora företag Prisfokusering Avtalskonstruktionen för yrkesarbetare Allt för kort tid för planering Små företag Otillräcklig lönsamhet Bild 12. Viktiga resultat Drivkrafter till förnyelse – främst kunder och medarbetare. Internt och näraliggande fokus gäller. Här och nu samt action gäller också. Den tredje drivkraften ”Tekniska problem som krävt lösning” indikerar just detta – något händer, man finner en lösning och den kan leva vidare. Lite samverkan med leverantörsledet. Hinder för förnyelse – mycket intressanta och tolkningsbara skillnader mellan stora och små företag. Stora företag hindras främst av prisfokuseringen och avtalskonstruktionen för yrkesarbetare och på tredje plats. Allt för kort tid för planering. De små företagen hindras mest av bristen på planeringstid, prisfokuseringen samt otillräcklig lönsamhet. Prisfokuseringen och planeringstiden handlar ju i grunden om samspelet med kunden medan och kan påverkas i en dialog med kunden. De övriga aspekterna handlar i stort om branschensramvillkor som det enskillda företaget förhåller sig till.