Arbetsmarknadens kompetensförsörjning på kort och lång sikt Med kommentarer till förundersökning av Thång, Ohlsson & Holmer, (Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, februari 2010)

Varför försöka bedöma efterfrågan och utbud på arbetskraft inom olika områden? •Bristen på arbetskraft tenderar att öka på grund av: –att fler lämnar arbetsmarknaden än som träder till –en tilltagande yrkesmässig specialisering •Allt längre ”startsträcka” – större investeringar i utbildning – innan arbete. Ökade kostnader för individ och samhälle. •Utbildningssystemet – i synnerhet det eftergymnasiala - står antagligen inför stora behov av omstrukturering till följd av ett minskat rekryteringsunderlag, ökade kvalitetskrav och ökad internationell konkurrens.

Allt kan inte förutsägas, men en hel del: •Även till synes små förbättringar av samspelet (anpassningen) mellan utbildning och arbetsmarknad ger förutsättningar för stora besparingar och effektivitetsvinster både för samhället och för individen. •Ökade kompetenskrav minskar möjligheterna till flexibel omställning (ex. arbetsmarknadsutbildning). •Undersökningar som frågar företag om behov är bäst på kort sikt. Svårare metod på längre. •Går att göra hyggliga bedömningar på lång sikt av om rekryteringsbehoven ökar/minskar för vissa grupper, medan det för andra är svårare.

•Ett sätt är att studera vilka karriärer som olika utbildningsbakgrunder hittills har lett till. Detta för att studera: –Vilka branscher jobbar man inom? –Vilka yrken? –Vilka geografiska områden? –Vad tjänar man? –Behov att kontrollera för andra faktorer som påverkar, som exempelvis ålder, kön, ursprung. •Att studera karriärer förutsätter longitudinella studier. Saknas idag! •Instämmer i hög grad med synpunkterna i Thång, Ohlsson & Holmer.

Några synpunkter ytterligare är dock: •Regionala variationer i arbetskraftens sammansättning och förändring måste belysas bättre än idag. Endast länsöversikter döljer stora variationer mellan olika arbetsmarknadsregioner. •Utgångspunkten bör därför vara lokala arbetsmarknader. Den funktionella geografin varierar ock för olika grupper. •Det lokala/regionala utbildningsutbudet påverkar såväl utbildningsväsendets rekrytering som regionens kompetensförsörjning. (Vissa grupper är mer lokalt bundna än andra.) •Man bör studera effekterna av utbildningssystemets totala produktion. Inte bara de som har tagit examen.

Några slutsatser från Nutek- studien av Högskolan och KY- utbildningar: •Indelningen i utbildningskategorier viktig fråga. (I Nuteks studie av högskolan användes 470 inämnen.) •Inämnen är kända begrepp inom högskolan, m fl. •Individerna hänfördes till det inämne man studerat mest, oberoende av om man tagit examen eller ej. •Examenstidpunkt är inte alltid detsamma som att man avslutat studierna vid samma tidpunkt!!! –Omkring häften av de som studerat vid högskolan tar examen. –Omkring ¼ av de som studerat vid högskola tar examen vid samma tidpunkt som när man avslutade sina studier.

Andel etablerade på arbetsmarknaden 2-4 år efter avslutade studier inom ämnesområdet biologi Källa: Nutek *) Underlaget för litet

Andel etablerade på arbetsmarknaden per utbildningsområde och högskola Källa: Nutek

Högskola/UnivEtablerade 2004Etabl. 2006Med examenUtan examen BTH65 %73 %72 %55 % Örebro univ72 %75 %81 %64 % Dalarna73 %76 %79 %66 % Jönköping76 %77 %79 %70 % Kristianstad68 %73 %72 %79 % Skövde62 %68 %69 %56 % Karlstad66 %72 %73 %60 % Konstfack40 %48 %28 %43 % Luleå62 %71 %68 %56 % Mälardalen70 %74 %79 %59 % Lund60 %67 %70 %48 % Uppsala68 %72 %78 %59 % KTH73 %78 %79 %67 % Sthlm.univ62 %69 %70 %55 % Källa: Nutek Andel etablerade på arbetsmarknaden per högskola