Ekonomiska aspekter kring bekämpningsstrategier Håkan Rosenqvist Greppa Näringen Linköping 2012-03-07

Värde på merskörd > kostnad förmerskörd

Kostnad för merskörd Preparat, Vilken dos och vilket preparat? - Hur blir lönsamheten vid olika doser - Ställa kostnad för olika doser mot värde av olika bekämpningseffekt.

Kostnad för körning Egen spruta eller inlejd, 75 -150 kr normalt Alternativvärde spruta Skulle förare, traktor och spruta används till något annat? Underhåll, drivmedel och ev. ökad avskrivning vid ökad användning När det köps ny spruta anpassas den efter hur mycket det sprutas  Ökad bekämpning leder till ökad investering i spruta. Om det sprutats mindre hade sprutinvesteringarna minskats? Skall det räknas en högre timersättning när man håller på med bekämpning än för andra arbeten p.g.a. riskerna med bekämpningsmedel?

Körskador Finns det sprutspår? Sprutans bredd Nedkörning kanske 1% med tidigare bekämpning i fältet, 24 meters bogserad spruta, kostnad beroende på spm pris, kanske 60 kr per ha.

Värde av merskörd Vad är nettoskördevärdet? Spannmålspris Kostnader p.ga ökad skörd Även kostnaderna ökar när skörden ökar

Kostnader som ökar: P 3 kg per ton, ca 7 öre per kg spannmål K 5 kg per ton, ca 4 öre per kg spannmål Tröskning ca 2 öre per kg spannmål (stor variation) Transport ca 5 öre per kg spannmål (stor variation) Torkning ca 10 öre per kg spannmål (stor variation) Summa ökad kostnader ca 30 (28) öre per kg

Räkneexempel Körning med full dos Antaganden: Preparat 500 kr Körning 75 kr Körskador 1% * 7000 kg * (1,8-0,3=1,5) = 105 kr Summa kostnader 680 kr Spannmålspris 1,80 kr Merkostnader 0,3 kr per kg Nettoskördevärde 1,5 kr per kg

Räkneexempel Körning med full dos Resultat från räkneexempel: Krävs en ökad skörd på 680 kr / 1,5 kr/kg = 453 kg / ha Får vi denna skördeökning? Vid ett spannmålspris på 1,3 kr per kg krävs en merskörd på 680 kg / ha Krav på skördeökning ändras med bl. a spannmålspris!

Räkneexempel Körning med halv dos Anataganden: Preparat 250 kr Körning 75 kr Körskador 1% * 7000 kg * (1,8-0,3=1,5) = 105 kr Summa kostnader 430 kr Spannmålspris 1,80 kr Merkostnader 0,3 kr per kg Nettoskördevärde 1,5 kr per kg

Räkneexempel Körning med halv dos Resultat från räkneexempel: Krävs en ökad skörd på 430 kr / 1,5 kr/kg = 287 kg / ha Vid låga spannmålspriser kan det vara aktuellt att reducera dosen mer än vid höga spannmålspriser. Viktigaste slutsats: Bekämpningen behöver anpassas efter olika pris och kostnadsförhållanden.

Arbetssätt 1 1) Gör en bedömning vad bekämpningsåtgärden kostar. 2) Gör en bedömning av vad förväntad merskörd är av bekämpningsåtgärden samt räkna fram ekonomsikt värde av merskörden. 3) Jämför kostnadsökning och intäktsökning Är kostnadsökningen högre än intäktsökningen bekämpa inte alternativt lägre dos eller annat preparat

Arbetssätt 2 1) Gör en bedömning vad bekämpningsåtgärden kostar. 2) Räkna fram hur många kg skördeökning som krävs 3) Om ni tror att denna skördeökning inte uppnås bekämpa inte alternativt lägre dos eller annat preparat

Tid är pengar!

Bekämpningspreparat är dyra – Slösa inte med dem Lägg ned tid på att kolla bekämpningsbehov och dosbehov. Bekämpning på 100 hektar kostar storleksklass 110 kkr i Skåne och 55 kkr i Mellansverige. Viktigt att köra vid rätt tidpunkt och anpassad dos och bra preparatval Om preparatåtgången kan minskas med 10 % p.g.a. ökad tidsåtgång och det är oförändrad bekämpningseffekt motsvarar detta ca 50 timmar per år på en 100 hektars gård i Skåne och 25 timmar i Mellansverige. Är mekanisk ogräsbekämpning ett alternativ?

Dosneddragning genom att finna optimal bekämpningstidpunkt Betydligt bättre konkurrenskraft än normallt hos grödan ca 10 % Endast liten ogräsmängd ca 15 % Huvudsakligen ogräsarter med låg konkurrenskraft ca 10 % Ogräsplantorna är små i stället för medelstora vid behandling ca 15 % Tillväxtbetingelserna för ogräsen är bättre än normalt dagarna för bek. ca 15 % Väderleken är varm och inte kall behandlingsdagen ca 10 % Väderleken är fuktig och inte torr behandlingsdagen ca 10 %

Resultat från artikel om svampbekämpning i höstvete

Bakgrund Höstvete Svampbekämpning Skåne 25 försöksår, 1983 -2007 Normala doser Olika preparat under perioden Artikel som ligger till grund för följande: Wiik, L. and Rosenqvist, H., 2010. The economics of fungicide use in winter wheat in southern Sweden. Crop Protection 29 (2010) 11–19

Antaganden Analys med tre prisnivåer för vete; 1 kr, 2 kr och 3 kr per kg vete Tre kostnadsnivåer på preparat; 300 kr, 400 kr och 600 kr per ha Nivån 400 SEK per hektar avser prisnivån 2008.

Resultat

Bekämpning minskar ej variation i skördenivå Ungefär samma variation i bekämpade som obekämpade led. Riskreduktion är ej argument för bekämpning, ej heller försäkringstänkande. De bekämpade leden uppvisar i genomsnitt en högre skördenivå än de obekämpade leden. Detta innebär att bekämpning i höstvete med vald bekämpningsstrategi inte är ett effektivt sätt att minska risken i höstveteodling utöver lönsamhetsförändringen. Riskförändringen motiverar alltså inte om det skall bekämpas eller ej.

Effekter av ökade spannmålspriser 1 Den ena effekten är att det är betydligt fler år som det är lönsamt att bekämpa med ett högre spannmålspris. Den andra är att arealerna vete kan komma att ändras. Dessutom kan det vara aktuellt att öka doserna något vid högre vetepris. Dessa tre effekter innebär att bekämpningsmedelsanvändningen kan förväntas ändras liksom mängden bekämpningsmedel i vattendrag vid högre spannmålspriser.

Effekter av ökade spannmålspriser 2 Ökade spannmålspriser leder till mer bekämpning (och ev till ökad spannmålsareal) Blir svårare att nå mål med minskad bekämpningsmedelsanvändning samt minskad mängd bekämpningsmedel i vattendrag. En ökning av vetepriset med t ex 100 % påverkar lönsamheten av bekämpningen mer än om bekämpningsmedelpriset stiger med 100 %. Miljömål med minskad svampbekämpning och minskad mängd svampbekämpningsmedel i vattendrag kan bli svårare att nå med högre vetepris.

Lönsamhet av svampbekämpning i höstvete 1 Lönsamheten av bekämpnning var högre under perioden 1995 – 2007 än mellan 1983 – 1994. Nya preparat har ökat lönsamheten av denna svampbekämpning. En slutsats av detta är att ändringar i tillgängliga preparat påverkar bekämpningsstrategier

Lönsamhet av svampbekämpning i höstvete 2 Egen spruta eller inlejd spruta har relativt liten effekt på om det skall bekämpas eller ej. Nedkörning av gröda påverkar inte nämnvärt om det skall bekämpas eller ej.

Procent lönsamma försök och skördeökningskrav för att bekämpning skall vara lönsamt. Beräkningarna är gjorda med tre vetepriser och tre kostnader för bekämpning (prep + andra kostnader). Försöken avser svampbekämpning mellan 1983-2007. Grain price Percent no. of profitable entries at Yield increase (dt ha-1) required to   three fungicide treatment cost levels get a profitable net return Low 330 SEK Medium 670 SEK High 1000 SEK 100 kr dt-1 77 50 28 4.5 9.1 13.6 200 kr dt-1 89 80 69 1.9 3.9 5.8 300 kr dt-1 91 86 82 1.3 2.5 3.7

Några slutsatser Prisförhållanden påverkar val av bekämpningsstrategi. Preparattillgänglighet påverkar bekämpningsstrategi Sortval påverkar bekämpningsstrategi Biologiska och klimatmässiga förhållanden påverkar bekämpningsstrategi. osv  Lönsamhet av bekämpning och bekämpningsstrategiger är ej statiska utan måste omprövas fortlöpande.