Invandring och integration möjligheter och utmaningar, för Jämtlands län 2014 04 09 Hans Halvarsson Länsstyrelsen Jämtlands län

Ökad invandring – en viktig tillväxtfråga. I princip hela västvärlden står inför: stora åldersförändringar i sin befolkning stora avgångar från arbetsmarknaden en stark konkurrens om framtida kompetens Detta gör frågan om invandring och integration än angelägnare att belysa då vår tillväxt och attraktionskraft är avgörande för hur vi kan locka till oss unga kompetenta medborgare framöver.

Målet för integrationspolitiken Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund Målet för den regionala tillväxtpolitiken Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft

Hur ser invandringen ut i Sverige? Invandring är en viktig faktor för Sveriges befolkningsutveckling! Sveriges befolkning har de senaste åren ökat med ca 0.6 procent varje år till följd av invandring.

Fokus Framtid Befolkningsutveckling 1992-2012 - Etablering för välfärd Arbetsförmedlingen Om Arbetsförmedlingen har siffror för 2013 nu under årets lopp så bör denna bytas ut mot en nyare version. Diagrammet visar hur befolkningen förändrats i procent mellan åren 1992 och 2012. Det är stora skillnader mellan länen. Drygt hälften av länen ökade sin befolkning mellan åren 1992 och 2012. Den största befolkningsökningen har skett i storstadslänen. Fokus Framtid - Etablering för välfärd

Prognos befolkningsutveckling 2013-2023 - arbetsför ålder (18-64 år) Arbetsförmedlingen Diagrammet visar hur befolkningen i arbetsför ålder (18-64 år) förväntas utvecklas under åren 2013 till 2023. Befolkningen i arbetsför ålder väntas öka i knappt en tredjedel av länen de kommande tio åren. Detta kan jämföras med föregående bild som visar att hela befolkningen kommer att öka i samtliga län utom två. Fokus Framtid - Etablering för välfärd

Vilka invandrare pratar vi om? Flyktingar/ Nyanlända Asylsökande Anhöriga till flyktingar ”Nybyggare” INTEGRATION Ensamkommande barn Arbetskrafts- invandring Studenter Anhörig- kärleks- invandring

Uppehållstillstånd och uppehållsrätter i Sverige 2013

Antal asylsökande till Sverige 2000-2014 Källa: Migrationsverkets prognos okt -13

10 största grupperna som sökte asyl 2011-12 Källa: Migrationsverket

10 största grupperna som fick uppehållstillstånd i Sverige 2012 SOMALIA 4 475 AFGHANISTAN 4 109 SYRIEN 3 029 ERITREA 1 818 IRAK 1 075 STATSLÖS 1 063 IRAN 713 RYSSLAND 214 ETIOPIEN 203 JEMEN 179

10 största grupperna som fick uppehållstillstånd i Sverige 2013 Syrien 16133 Somalia 9388 Thailand 8459 Statslös 5972 Kina 5177 Afghanistan 4487 Polen 4410 Eritrea 3779 Iran 3774 Tyskland 3180

Prognos för flyktingmottagandet i Sverige 2013-14 Migrationsverket feb 2014   2013 2014 - Asylsökande 60 000 59 000 varav ensamkommande barn 3 850 4 200 - Personer som får uppehållstillstånd 26 800 34 800 Varav ensamkommande barn 3 600 - Kvotflyktingar 1 900 - Direktinresta anknytningar 11 600 14 900 Prognos kommunmottagande 47 400

Andelen utrikes födda i länen Källa: SCB

Andelen utrikes födda i länen 2013 Procent av befolkningen Källa: SCB

Hur ser det ut i Jämtlands län?

Befolkningsutveckling 1950-2013 Källa: SCB

Förändring av folkmängden under 25 år, 1988-2013 Kommun/Region Antal Förändring 1988-2013 1988 2013 Procent Berg 8 529 7 160 -1 369 -16,1 Bräcke 8 664 6 559 -2 105 -24,3 Härjedalen 12 578 10 281 -2 297 -18,3 Krokom 14 036 14 643 607 4,3 Ragunda 7 077 5 458 -1 619 -22,9 Strömsund 16 164 11 984 -4 180 -25,9 Åre 9 787 10 420 633 6,5 Östersund 57 281 59 956 2 675 4,7 Jämtlands län 134 116 126 461 -7 655 -5,7 Riket 8 458 888 9 644 864 1 185 976 14,0 Källa: Statistiska centralbyrån, Pantzare Information AB

Befolkning Jämtlands län 2013 jmf länet Den 31 december var vi 126 461invånare +260 Härjedalen, Krokom, Åre och Östersund ökade Endast Östersund hade födelseöverskott -248 5 157 flyttade in och 4 651 flyttade ut +506 1 826 inflyttade från utlandet, 375 utflyttade +1451 Andel utrikesfödda är 7,6 %, riket 15,9% +0,7% Högst Bräcke, Strömsund - 9,6% Lägst Krokom – 6,5% Flyktingmottagning 778 personer Asylboende/sökande 850 platser

Andel av befolkningen som är utrikes födda 31 dec 2012 31 dec 2013 Folkmängd Utrikes födda % Riket 9 555 893 15,4 9 644 864 15,9 Stockholm 2 127 006 22,2 2 163 042 22,6 Jämtland 126 201 6,9 126 461 7,6 Berg 7 215 5,9 7 160 6,7 Bräcke 6 655 9,4 6 559 9,6 Härjedalen 10 246 7,3 10 281 8,7 Krokom 14 590 5,7 14 643 6,5 Ragunda 5 466 7,7 5 458 8,9 Strömsund 12 138 9,3 11 984 Åre 10 406 10 420 8,1 Östersund 59 485 6,4 59 956 7,1 Källa: SCB

Utrikesfödda kvinnor och män 2013 Jämtlands län

Flytt och födelsenetto Jämtlands län 1990 - 2013

Andel i arbetsför ålder av befolkningen Jämtlands län källa: Arbetsförmedlingen Diagrammet visar att andelen i arbetsför ålder av befolkningen är högre i gruppen utrikes födda än i gruppen födda i Sverige. Diagrammet visar även att andelen i arbetsför ålder bland de som är födda i Sverige kommer att minska de kommande åren medan andelen i gruppen utrikes födda kommer att öka. Bilden illustrerar hur viktiga utrikes födda personer är för att säkra länets befolknings- och arbetskraftstillväxt samt för att underlätta generationsväxlingen.

Mottagning länet 2007-2013

Mottagandet av nyanlända i länet 2012 2013 2014 Länstal 337/285 854/689 1313/743 (1027/592) Antal platser i överens- kommelser med kommunerna 345/270 760/620 763/490 (hittills) Mottagna 412 778

Flyktingmottagande till respektive kommun 2013 Sammantaget har länets kommuner under 2013 tagit emot 778 personer varav 44 var ensamkommande barn.   Kvot-flykting ABO EBO Direkt-inrest Anknyt-ningar Övriga Totalt Antal i överensk Varav för anvisning Mottag-ning i förh till överensk BERG 47 4 1 14 66 45 35 20 BRÄCKE 22 5 HÄRJEDALEN 19 36 2 8 65 60 50 -20 KROKOM 24 11 6 40-60 25-40 -19 RAGUNDA 49 61 55 40 -5 STRÖMSUND 48 13 79 100 80 -29 ÅRE 44 23 87 75 -4 ÖSTERSUND 39 201 323 320 280 -49 292 300 58 121 7 778 760 620 -105

Ögonblicksbild länet 2013-12-31 Kommunplacerade   Asylsökande  Varav ensamkommande  Totalt i kommunerna Varav mottagna 2013 Varav med UT Varav under 20 år PUT Asyl Totalt BERG 101 66 53 31 28 9 5 14 154 BRÄCKE 112 47 13 12 20 11 125 HÄRJEDALEN 87 65 115 63 48 4 15 202 KROKOM 85 50 147 84 7 232 RAGUNDA 80 61 1 81 STRÖMSUND 155 79 121 60 38 19 276 ÅRE 124 6 130 ÖSTERSUND 404 323 233 62 69 37 46 637 Summa 1148 778 689 300 248 111 158 1837

Framtida kompetensförsörjning – en utmaning för länet

Förändring av åldersgrupperna 20-64 år i procent under tiden 2011-2025 Berg -16,8 Bräcke -13,3 Härjedalen -13,7 Krokom -4,0 Ragunda -22,4 Strömsund -16,9 Åre 3,2 Östersund Länet -12,6 Källa: Arbetsförmedlingen

Utrikes födda står längre från arbetsmarknaden - Arbetslösa i febr Länet har 4,0 % öppet arbetslösa och 4,4 % i arbetsmarknadsprogram, totalt 8,4 % utan arbete För riket är motsvarande siffror 4,5 - 4,0 – 8,5 %. För utrikes födda är hela 30,4 % utan arbete i länet , 14,2 öppet arbetslösa och 16,2 i arbetsmarknadsprogram

Ansvar och uppgifter utifrån etablerings-reformen den 1 december 2010 KOMMUNERNA Ansvarar för mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning Undervisning i svenska för invandrare (SFI) och annan vuxenutbildning Samhällsorientering Försörjningsstöd Skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar Insatser inom det sociala området Att se till att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg etc.

ARBETSFÖRMEDLINGEN har ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna är stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter ansvarar för etableringssamtalen ansvarar för bosättning av personer som har rätt till etableringsplan, dock ej för kvotflyktingar vilka hanteras av Migrationsverket ansvarar för upprättande av etableringsplan beslutar om etableringsersättning är uppdragsgivare till lotsar fastställer länstal efter samråd med länsstyrelsen och Migrationsverket

LANDSTINGET ska erbjuda hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar ska erbjuda akut hälso- och sjukvård som inte kan anstå till vuxna (>19 år). Barn (<19 år) har samma rätt till vård och behandling som andra barn ska erbjuda tandvård i samma omfattning som till andra barn ska erbjuda nyanlända med uppehållstillstånd vård i samma omfattning som övriga medborgare FÖRSÄKRINGSKASSAN beslutar om etableringstillägg och bostadsersättning betalar ut etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning. SKATTEVERKET folkbokför, varigenom personen får ett personnummer utfärdar ID-kort på ansökan från personer som inte kan ansöka om ID-kort hos andra.

LÄNSSTYRELSEN Medverkar till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända Tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända Främjar regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända Stödjer kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom SFI och samhällsorientering Verkar för att nationella målet för integrationspolitiken får genomslag i länet

Regional överenskommelse RÖK i Jämtlands län Regional överenskommelse om mottagnings- och etableringsarbetet för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande .

Den regionala överenskommelsen skall bidra till: - att det nationella målet för integrationspolitiken, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund ska få genomslag i länet. - att skapa samsyn om ansvar och ge stöd till regionala och lokala aktörer i deras arbete med tidiga etablerings- och mottagningsinsatser för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande - ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald där människor kompletterar varandra och ömsesidigt bidrar med sin kompetens och livserfarenhet. .

Parter - Arbetsgrupp – styrgrupp Länsstyrelsen Hans Halvarsson Arbetsförmedlingen Johan Tegnhed Regionförbundet Jämtlands län Håkan Lundmark Landstinget Jämtlands län Lars Eriksson Försäkringskassan Per Sundin Migrationsverket Ulrika Nyberg dessutom adjungerad för Kommunerna Anders Andersson Skatteverket Bengt Åke Sundelin

RÖK - Nytt i aktivitetsplan för 2014 Genomföra politikerdialoger Gemensamma informationer om socialförsäkringssystemen Synliggöra vikten av att kommunala strategier/planer för mottagning av nyanlända utarbetas Synliggöra vad som görs inom landstinget – utåt Involvera folkhälsoarbetet Genomföra projekt för organiserad sysselsättning för asylsökande Etablera speciellt samarbete mellan AF och landstinget (stor arbetsgivare i länet) Fortsatt utveckling av samarbetet med etableringskoordinatorer i syfte att permanenta arbetssättet Verka för att överenskommelse med civila sektorn kommer till stånd i etableringsarbetet

Utmaningar för länet på kort sikt att få de utrikesfödda i arbete i högre utsträckning matcha asylboende i länet mot etablering i länets kommuner på lång sikt tillgodose länets ökande kompetensbehov med fler utlandsfödda bostäder till nyanlända vår tillväxt och attraktionskraft är avgörande för hur vi kan locka till oss unga kompetenta medborgare framöver i konkurrens med övriga västvärlden

Frågor att diskutera och hantera Betydelsen av invandring? Hur får vi ut bilden kring länets befolkningsmässiga förutsättningar och framtida kompetensbehov? Hur gör vi länet attraktivt för invandrare? Vad behöver länet göra för att öka invandring? Hur löser vi frågan om bostäder för nyanlända? Är flyktingmottagning en kostnad eller en investering? Hur får vi flera utrikesfödda i arbete i länet? Hur mobiliserar vi ideella organisationer och enskilda i ett framgångsrikt integrationsarbete?

Allt detta måste fungera! Etableringsplan, ersättningar m.m. Jobb/Starta eget Introduktion Samhällsorientering Anvisning/Bosättning SFI/Språkpraktik Hälsa/Sjukvård Utbildning Bostäder Jobbpraktik Ankomst Validering Skola Barnomsorg Asyl Fritid Attityder och värderingar

Hur försörjer man sig? Asylsökande: - Dagersättning Ensamstående 71 24   Egen mathållning kr/dag Exklusive egen mathållning kr/dag Ensamstående 71 24 Sammanboende 61 19 Barn 0-3 år 37 12 Barn 4-10 år 43 Barn 11-17 år 50 Hemmavarande vuxen Migrationsverket tillhandahåller boende. Särskilt bidrag kan utgå till t.ex. vinterkläder och handikapputrustning.

Hur försörjer man sig? Personer som fått uppehållstillstånd: Etableringsersättning För deltagande i aktiviteter som ingår i etableringsplan på heltid lämnas ersättning med 308 kr/dag fem dagar i veckan (ca 6 000 kr/mån). Planen omfattar högst två år. Etableringstillägg om man har barn under 20 år Bostadsersättning i vissa fall om man är ensamstående utan barn om man har förstahandskontrakt på bostaden (i vissa fall även på andrahandskontrakt).

Ersättning till kommunerna För asylsökande: Ersättning för skolverksamhet och vissa särskilda kostnader För ensamkommande barn För personer med uppehållstillstånd: Grundersättning för mottagandet Schablonersättning per mottagen person Faktiska kostnader för försörjningsstöd för personer som inte får en etableringsplan Ersättning för kostnader för försörjningsstöd tills etableringsersättningen börjar betalas ut Ersättning för vissa särskilda kostnader (kvotflyktingar) Stöd och service, hälso- och sjukvård för gamla, sjuka och funktionshindrade Ensamkommande barn

Ny ersättning till kommuner för flyktingmottagande Grundersättningen halveras från tio till fem prisbasbelopp, för 2014 innebär det från 444 000 till 222 000 kr Extra ersättning för mottagande från ABO Kommuner som tar emot nyanlända från ABO får, utöver den befintliga schablonersättningen, 15 000 kr per mottagen individ (gäller även Kvot men inte EKB) Trappstegsmodell införs Ersättning ges till de kommuner som haft högre mottagande än medianvärdet för riket under föregående år. Den trededel som haft det högsta mottagandet får 15 000 kr extra/person som tas emot under det aktuella året. Den tredjedel som haft det näst högsta får 10 000 kr/person och den tredje gruppen får 5 000 kr/pers. Medel finns från 2014. Ersättningen till kommunerna ökar med 1,1 miljarder kronor