Genusperspektiv i förskola/skola

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Stenebergsgårdens Likabehandlingsplan
En förskola att förundras i!
Att utveckla kvalitén på SYV i Simrishamns kommun
Den svenska förskolan.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Likabehandlingsplanen för Korsavadsskolan.
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
STRATDISK – Samverkansprojekt med utveckling av ”Diskoråd” för att förebygga och motverka diskriminering i förskolor och skolor. Projekt Stratdisk har.
Välkommen till Rönnbyskolan
Caroline Dyrefors Grufman
Att arbeta praktiskt.
SET Social Emotionell Träning
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Får inte flickor klä sig i rosa nu
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Ekolle hösten 2013 TEMA: Vatten
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Information till föräldrar Madenskolan Hösten 2014
Föräldramöte Ht
Vad styr skolan, förskolan och fritidshemmet
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
Lagar och överenskommelser
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Läroplansträff fritidshem
Värdegrunden Copyright Niklas Josefsson.
Läroplansträff fritidshem
Agneta Kristensson
Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Välkommen till Verksamhetstyrelsen i Sävast!
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
Forum för genusvetenskap
En liten plan för likabehandling
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till, och leva sig in andra människors situation samt viljan att hjälpa andra.”
Skoluniform – en punkares mardröm? Jon Franzén Umeå Universitet VT 2006.
Samhällets ojämlikhet
De Sju Diskrimineringsgrunderna
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Nämndplan 2015.
Ansvar gentemot vem/vilka?
Jämställdhetsintegrering inom förskola och skola
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
TORSVIKSMODELLEN Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Skolinformation från RFSL
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
DigIT Workshop 3 De “horisontella principerna”  Jämställdhet  Tillgänglighet  Likabehandling.
1 Mitt barn är en NamnAntal Flicka27 Pojke26 Väljer att inte besvara frågan1 Total54 Förskolan Luleå 2016-Kläppbackens förskola.
HEJ FÖRÄLDRAR! Välkomna till föräldramöte. Madelene Löfgren ◦ Grundskolelärare F-3 ◦ 35 år ◦ Sambo och två barn ◦ Bor på Bokenäset utanför Uddevalla.
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Normkritisk pedagogik på Fritis
Välkomna till styrd helpdesk
Barnkonventionen i förskolan
Ungdomarnas medieanvändning
Kulturkrockar och kulturella skillnader
Mål och styrning Läroplansmålen
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Presentationens avskrift:

Genusperspektiv i förskola/skola

Vad är Genus? Kön Släkt Härkomst Stam

Globalisering

Lpo94 Skolan arbetar för att ”aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende könstillhörighet.”

Förändring över tid Flick/pojkskola Pojkar värderas högre Flickor blir mer synliga

Globalisering Skolan förändras

Religion Mångkultur

Skola - genus – religion - kultur Vilka olika frågeställningar, relaterade till genusperspektivet utifrån religion och kultur kan vi möta i skolan?

Status och begränsningar man/kvinna Hegemoni Yrkesval Människovärde Ansvarsbörda Respekt Könsrelaterade sysslor

En könsrelaterad symbol – slöjan Varför slöja? Yttre eller inre kvalitéer, vem bestämmer? Delade åsikter Okunskap = fördomar

Synen på nakenhet Religion Avdramatisera Skolmiljö Kultur Respektera den enskilda individen

Acceptans för varandra oavsett kön Respekt Kommunikation Synsätt Barn/barn Barn/vuxen Vuxen/lärare

Samsyn Värderingar Medvetenhet Allt detta påverkar skolan utifrån ett genus och religion/kulturellt perspektiv. Därför måste man arbeta med detta: Samsyn Värderingar Medvetenhet

Demokrati

Demokrati = Alla har lika värde oavsett kön Alla ska få göra sig hörda Alla har rätt till sin åsikt

Normer Vi sätter normerna Normerna behöver inte vara rätt Vi kan förändra normer

Lärarperspektiv Viktigt med medvetenhet Bemötande - Ordval – färgval – klassrumspalcering m.m.

Lärarperspektiv Bemöter jag pojkar och flickor lika? Hur kan jag stärka både pojkar och flickor i förskolan/skolan? Utesluter jag någon genom mina normer och värderingar?

Vad kan vi göra? Börja tidigt Diskussion – flick/pojkgrupper Föräldrar

Likabehandlingsplanen ”Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever”.

Referenser: Sahlström, J. ( 2006). En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi. Under ytan. Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring? En kunskapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Liber Skolverket (2006) Nya allmänna råd för likabehandling. Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket (1998). Läroplan för förskola, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes AB http://hem.passagen.se/mson/Islam/Svar/omslojan.htm www.fhi.se/templates/Page__195.aspx www.educ.umu.se/siv/iktgenus.html Tallberg Broman I. (2002) Pedagogiskt arbete och kön med historiska och nutida eksempel. Lund Studentlitteratur Eilard A. (2004) Genus och etnicitet i en >läsebok< i den svenska mångetniska skolan. Pedagogisk forskning i Sverige 2004 årg 9 nr 4.

Referenser: Sahlström, J. ( 2006). En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi. Under ytan. Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring? En kunskapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Liber Skolverket (2006) Nya allmänna råd för likabehandling. Skolverket (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket (1998). Läroplan för förskola, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes AB http://hem.passagen.se/mson/Islam/Svar/omslojan.htm www.fhi.se/templates/Page__195.aspx www.educ.umu.se/siv/iktgenus.html Tallberg Broman I. (2002) Pedagogiskt arbete och kön med historiska och nutida eksempel. Lund Studentlitteratur Eilard A. (2004) Genus och etnicitet i en >läsebok< i den svenska mångetniska skolan. Pedagogisk forskning i Sverige 2004 årg 9 nr 4.