Genusperspektiv i förskola/skola
Vad är Genus? Kön Släkt Härkomst Stam
Globalisering
Lpo94 Skolan arbetar för att ”aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende könstillhörighet.”
Förändring över tid Flick/pojkskola Pojkar värderas högre Flickor blir mer synliga
Globalisering Skolan förändras
Religion Mångkultur
Skola - genus – religion - kultur Vilka olika frågeställningar, relaterade till genusperspektivet utifrån religion och kultur kan vi möta i skolan?
Status och begränsningar man/kvinna Hegemoni Yrkesval Människovärde Ansvarsbörda Respekt Könsrelaterade sysslor
En könsrelaterad symbol – slöjan Varför slöja? Yttre eller inre kvalitéer, vem bestämmer? Delade åsikter Okunskap = fördomar
Synen på nakenhet Religion Avdramatisera Skolmiljö Kultur Respektera den enskilda individen
Acceptans för varandra oavsett kön Respekt Kommunikation Synsätt Barn/barn Barn/vuxen Vuxen/lärare
Samsyn Värderingar Medvetenhet Allt detta påverkar skolan utifrån ett genus och religion/kulturellt perspektiv. Därför måste man arbeta med detta: Samsyn Värderingar Medvetenhet
Demokrati
Demokrati = Alla har lika värde oavsett kön Alla ska få göra sig hörda Alla har rätt till sin åsikt
Normer Vi sätter normerna Normerna behöver inte vara rätt Vi kan förändra normer
Lärarperspektiv Viktigt med medvetenhet Bemötande - Ordval – färgval – klassrumspalcering m.m.
Lärarperspektiv Bemöter jag pojkar och flickor lika? Hur kan jag stärka både pojkar och flickor i förskolan/skolan? Utesluter jag någon genom mina normer och värderingar?
Vad kan vi göra? Börja tidigt Diskussion – flick/pojkgrupper Föräldrar
Likabehandlingsplanen ”Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever”.
Referenser: Sahlström, J. ( 2006). En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi. Under ytan. Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring? En kunskapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Liber Skolverket (2006) Nya allmänna råd för likabehandling. Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket (1998). Läroplan för förskola, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes AB http://hem.passagen.se/mson/Islam/Svar/omslojan.htm www.fhi.se/templates/Page__195.aspx www.educ.umu.se/siv/iktgenus.html Tallberg Broman I. (2002) Pedagogiskt arbete och kön med historiska och nutida eksempel. Lund Studentlitteratur Eilard A. (2004) Genus och etnicitet i en >läsebok< i den svenska mångetniska skolan. Pedagogisk forskning i Sverige 2004 årg 9 nr 4.
Referenser: Sahlström, J. ( 2006). En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi. Under ytan. Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring? En kunskapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Liber Skolverket (2006) Nya allmänna råd för likabehandling. Skolverket (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Skolverket (1998). Läroplan för förskola, Lpfö 98. Stockholm: Fritzes AB http://hem.passagen.se/mson/Islam/Svar/omslojan.htm www.fhi.se/templates/Page__195.aspx www.educ.umu.se/siv/iktgenus.html Tallberg Broman I. (2002) Pedagogiskt arbete och kön med historiska och nutida eksempel. Lund Studentlitteratur Eilard A. (2004) Genus och etnicitet i en >läsebok< i den svenska mångetniska skolan. Pedagogisk forskning i Sverige 2004 årg 9 nr 4.