Utveckling av kriminalitet bland unga personer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ungdomar utanför gymnasieskolan
Advertisements


Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Unga och arbetslöshet En sammanfattning av publikationer sedan 2003 Susanne Zander Utredare Ungdomsstyrelsen.
Malmö stads riktlinjer för det politiska samarbetet under mandatperioden 2007 – (budget 2008) Fler hyresrätter skall byggas och hyresrätten skall.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Om risk- och skyddsfaktorer
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Enkät till socialsekreterare om placerade barns hälsa och skolgång
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Utredning och behandling av unga vuxna förstagångspatienter Partille Vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning SU/Mölndal.
Beroende och den växande hjärnan
Eskilstuna Zonta-klubb
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Social investeringsfond Norrköpings kommun
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Socialtjänstens möjligheter och begränsningar
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Barn och Utbildning Föräldraenkät 2011 Totalt resultat förskola Svarsfrekvens hela enkäten (förskola och skola) 39 %
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Rapport om förslag till öppen verksamhet för ungdomar med självskadebeteende
Risk- och skyddsfaktorer Elever med många individuella sårbarhetsfaktorer Snitt 22 %
Risk- och skyddsfaktorer 2006Gymn åk2 1 Elever med många individuella sårbarhetsfaktorer Snitt 22 %
Eva da Silva leg psykolog, metodutvecklare, FoU, SiS
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Dagens program Presentation Syftet med projektet
UngDOK Strukturerad intervju för kartläggning och bedömning inom ungdomsbehandling Ingegerd Nilsson, Mini-Maria Göteborg Liliana Pellegrino och Annica.
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa
Michael Karlsson leg psykolog
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Janet Wohlfarth Mia Gustavsson Jacqueline Karvik
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Förebyggande arbete i Norrköping 23 november 2011.
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
Bernstein et al, Prevalence and stability of the DSM-III- R Personality Disorders in a Community- Based Survey of Adolescents, Am J Psychiatry,1993; 150:
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Grundskolan år 9 Risk- och skyddsfaktorer 2008 BILD 1 Elever med flera individuella riskfaktorer.
Barn, hälsa och föräldrar - underlag till en nationell strategi för föräldrastöd 30 min - 15 bilder Sven Bremberg.
Forskning och Utveckling i Sörmland Forskning och Utveckling i Sörmland Kommuner och landsting i samverkan länsgemensam resurs olika.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Depression hos barn och ungdomar
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Presentationens avskrift:

Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr.

Fokus för föreläsningen Ungdomsåren & kriminalitet Risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet hos unga personer Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?

Ungdomsåren Omvälvande period Barn  vuxen? Förändrade krav (”maturity gap”) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner) Omställning av sociala förebilder familj  jämnåriga Spänningssökande beteende Många ungdomar är antisociala under tonåren - bara 10 % är inte antisociala Piquero et al. 2005

Kriminalitet över livsförloppet Kraftig ökning i tidiga tonåren ”Topp” i sena tonåren Minskar drastiskt i tidiga vuxenåren Moffitt 1993

Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Tonårskriminalitet” Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Tonårskriminalitet” Moffitt 1993, 2007 Börjar tidiga tonåren/mitten av tonåren Samtidig process som puberteten Avtar i tidiga vuxenåren Spänningssökande beteende Icke-aggressivt antisocialt beteende tillsammans med jämnåriga Relativt vanligt

Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Tonårskriminalitet” Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Tonårskriminalitet” Moffitt & Caspi 2007 Medel till god social bakgrund Vinster med beteendet: - acceptans/”respekt” av jämnåriga - distansiera sig från föräldrar - påskyndad ”social mognad” Kan medföra livslånga problem (har blivit dömd, missbruk, psykiska problem etc.)

Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Livslång kriminalitet” Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Livslång kriminalitet” Moffitt 1993 Ovanligt Mest pojkar/män Börjar redan som barn (t.ex. eldsanläggelse, ljuger, stjäl, skadegörelse, skolk) Dåliga biologiska & psykologiska förutsättningar i kombination med dåliga sociala förutsättningar (t.ex. brist på prosociala, vuxna förebilder) Problem inom de flesta områden av livet (t.ex. missbruk, ingen sysselsättning, dålig ekonomi, svårt med bostad och partner, psykiska problem)

Utvecklingsvägar till kriminalitet: ”Livslång kriminalitet” Står för de mest allvarliga våldsbrotten Loeber et al 1998 Svårt att finna prosociala alternativ till kriminell livsstil Livslång kriminalitet Unga våldsbrottslingar (16-17 år) som förmodligen har påbörjat en livslång kriminalitet: - Män: 20-45 % - Kvinnor: 69 % Stattin & Magnusson 1996

Riskfaktorer för upprepat våldsbeteende Wallinius 2012 Tidigare våld Narkotikabrott Ung ålder vid första våldsbrott Psykopati? Psykiska störningar - uppförandestörning - drog- och/eller alkoholmissbruk - antisocial personlighetsstörning Psykosocial bakgrund - man - problem i skolan - dåliga förutsättningar barndomen/ungdomsåren

Vad vet vi om upprepat våldsbeteende? Wallinius 2012 En liten grupp upprepat våldsamma (män) står för de flesta våldsbrott i samhället Våldsamt beteende och utagerande psykiska störningar finns ofta samtidigt hos personer Tidig debut i aggressivt och våldsamt beteende = viktigaste riskfaktorn Finns ofta ett särskilt tankesätt som skyddar ungdomen från skuldkänslor

Vändpunkter i kriminalitet Det som kan få en person att ändra livsstil, t.ex. - livssituationer - partnerförhållande - religion - arbete - ändrade sociala nätverk Minskad kriminalitet (över tid) Kan ofta ses först i efterhand- insiktsrelaterat

Unga vuxna i Kriminalvården Billstedt & Hofvander 2013 DAABS-studien (the Development of Aggressive Antisocial Behavior Study) 18-25-åringar dömda för vålds- och/eller sexbrott (”hands-on”) Kriminalvården Region Väst (9 anstalter) 270 deltagare Syfte - undersöka psykisk hälsa - undersöka stöd- och behandlingsbehov Särskilt fokus Tidigt debuterande beteendestörningar http://www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/Rapport- Tidigt-debuterande.pdf

Psykosocial bakgrund Medianålder 22 år Vanligast med misshandel/annat våld i aktuell dom (43% respektive 44%) Ovanligt med sexbrott, särskilt mot barn (5%) 2 av 5 hade föräldrar med allvarliga missbruksproblem 1 av 5 hade växt upp i hemmet med båda föräldrarna Varannan hade blivit slagen av vuxen i hemmet under uppväxten 2 av 5 blev institutionsplacerade innan 18 års ålder Nästan 9 av 10 är tidigare dömda

Psykosocial bakgrund 3 av 4 hade gått ut grundskolan, men bara 1 av 5 gymnasiet 3 av 4 hade fått särskilda stödinsatser i skolan, 9 av 10 hade skolkat Nästan varannan hade mobbat andra, men bara 1 av 4 hade blivit mobbad själv 2 av 5 hade haft kontakt med BUP respektive ungdomsvård 15% AD/HD-diagnos sedan innan 1 av 4 är själv förälder 7 av 10 redan repetitiva våldsbrottslingar Nästan 9 av 10 extremt höga nivåer av aggression över livstiden

Intelligens Generell intelligens IK = 94

Tidigt debuterande beteendestörningar 77 63 43 28 2 15 10

Psykiska störningar 99 82 54 52 20 8 1 1

Sammanfattning av unga vuxna inom Kriminalvården Unga vuxna inom Kriminalvården = tungt belastad grupp - social bakgrund - tidigare kriminalitet - psykisk hälsa Svårigheter med skolgång trots genomsnittlig intelligens Tidig debut av problem Vanligt med psykisk problematik, särskilt: - Missbruk & beroende - Antisocial personlighetsstörning - AD/HD - Förstämningssyndrom - Ångestsyndrom 20% depression vad undersökningen Ca 50% vardera av ångest & depression

Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?

Tidiga insatser Tidig identifikation av riskindivider - Mödra- och barnhälsovård - Förskola och skola Skolan som möjligt ”sållningsinstrument” - lärares observationer kan tidigt identifiera riskindivider för aggressivitet och kriminalitet Sourander et al. 2006, Zara & Farrington 2009 - allvarligt skolk som möjlig identifikator? Våga uppmärksamma tidigt riskbeteende! - Risk för stigmatisering vs risk för utveckling av kriminalitet? Hur få med de som mest behöver insatserna?

Samverkan Många myndighetskontakter- lite samverkan - minskad samverkan har lett till ökad kriminalitet bland barn & ungdomar med psykiska problem? Engqvist & Rydelius, 2007 Sekretesslagen Tydliga och samstämmiga mål och tillvägagångssätt Multidisciplinärt - tillsammans är vi starkare- och smartare! Tydlig ansvarsfördelning Vilka samarbetspartners behövs?

Individanpassat Arbeta med ungdomen med hänsyn till den miljö där den befinner sig - umgänge - familjeförhållanden Individuella egenskaper - styrkor - svagheter Arbeta aktivt med ”vändpunkter” - vad kan motivera personen att byta livsstil? Hantera psykisk ohälsa?

Har ni frågor/funderingar? Att gå vidare… Använd kunskap som redan finns! Bidra till kunskapen - vetenskapliga utvärderingar Har ni frågor/funderingar? Marta.Wallinius@med.lu.se