– presentation vid seminariet för Forskarutbildningsnätverket för tal, verksamhet och interaktion FM Martina Huhtamäki Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur

Syfte  att undersöka hur prosodi används som en resurs i samtalsinteraktion och hur turer struktureras prosodiskt i svenska samtal i Finland

Frågeställningar  Hur markeras turslut prosodiskt i olika typer av yttranden?  Hur markeras prosodiska gränser inom flerledade turer?  Hur samspelar prosodi, pragmatik och syntax för att projicera turslut?

Frågeställningar forts.  Hur förhåller sig betoningsmönstret i finlandssvenska till det i rikssvenska och i finska?  Hur varierar prosodin i ett regionalt perspektiv?  Förekommer stigton i finlandssvenska samtal?

Material  Samtal som spelats in inom Svenska litteratur- sällskapets projekt Spara det finlandssvenska talet  Informella gruppsamtal mellan fyra studenter från olika delar av Svenskfinland  Samtalen är cirka 1 timme långa och studenterna diskuterar på egen hand  21 gruppsamtal inspelade på 7 orter; fyra av samtalen är transkriberade med grov ljudskrift

Metod  Den teoretiska och metodologiska referensramen är interaktionell lingvistik och conversation analysis, CA  Transkription som speciellt noterar prosodiska drag  Programmet Praat för att åskådliggöra de prosodiska dragen

Tidigare forskning i prosodi (svenska och danska)  Jakob Steensig (2001): prosodi i danska samtal  Petra Hansson (2003): prosodiska gränser, dialektintervjuer  Susanna Karlsson (2006): prosodin hos positioneringsfraser i svenska samtal  Gustav Bockgård (2007): mindre studie av prosodi i svenska samtal

Tidigare forskning, forts.  Yuni Kim (2006): intonation i finlandssvenska dialekter  Mikko Kuronen & Kari Leinonen (2008): rytmen i finlandssvenska  Eija Aho (2008): mindre studie av prosodin i Liljendaldialekten

Vad jag ska göra härnäst  Första frågeställningarna: Hur markeras turslut prosodiskt i olika typer av yttranden? Hur samspelar prosodi, pragmatik och syntax för att projicera turslut?  Elizabeth Couper-Kuhlens kurs Prosody in Conversation: koncentrera mig på frågeställningarna  Jämförelse mellan Ford & Thompson, Bockgård och Steensig:

En jämförelse mellan Ford & Thompson (1996), Bockgård (2007) och Steensig (2001)

Cecilia Ford & Sandra Thompson Interactional units in conversation: syntactic, intonational, and pragmatic resources for the management of turns. I: Ochs, Schegloff & Thompson (1996) Interaction and grammar. S. 134–184.  Material: två flerpartssamtal med deltagare som har amerikansk engelska som modersmål, 20 minuter  Frågeställning: I vilken utsträckning kan talarbyte förutsägas när en tur är syntaktiskt fullbordad? Är det lättare att förutsäga turslut om man också beaktar intonation och pragmatik?  Kvantitativ undersökning

Gustav Bockgård Syntax och prosodi vid turbytesplatser. Till beskrivningen av svenskans turtagning. I: Engdahl & Londen (2007) Interaktion och kontext. Nio studier av svenska samtal. S. 139–183.  Material: videoinspelning av ett vardagligt samtal mellan fyra äldre kvinnor, 10 minuter  Frågeställning: Vilka strukturella egenskaper hos ett yttrande kan föranleda att en annan deltagare påbörjar en ny tur, dvs. analyserar föregående replik som (potentiellt) färdig?  Kvantitativ undersökning

Jakob Steensig avsnittet Prosodiske metoder i kapitlet Turkonstruktionsenheder og – metoder. I: Sprog i virkeligheten. Bidrag til en interaktionel lingvistik (2001). S. 102–151.  Material: bygger på många olika långa inspelningar av mer eller mindre spontana samtal mellan danskar, sammanlagt 3:20 timmar  (Frågeställning) Hur används de prosodiska metoderna tonhöjd, ljudstyrka, talhastighet och röstkvalitet av samtalsdeltagare?  Kvalitativ undersökning

Ford & ThompsonBockgård  De olika typerna av slutpunkter sammanfaller i hög grad  99 % av de intonationala slutpunkterna är också syntaktiska sådana  54 % av de syntaktiska slutpunkterna är också intonationala sådana  Samma gäller  De flesta (59 %) turstarter äger rum vid en syntaktisk slutpunkt  Lite färre (52 %) turstarter äger rum vid en prosodisk slutpunkt  Avslutningsintonation är ovanlig i materialet Resultat

Ford & ThompsonBockgård  Intonationen spelar en viktig roll för vilka syntaktiskt fullbordade yttranden som lyssnarna uppfattar som avslutade  Pragmatiken påverkar också vilka syntaktiskt fullbordade turer som lyssnarna uppfattar som avslutade  Syntaxen pekar ut vilka prosodiska slutpunkter som utgör lämpliga turbytesplatser  Prosodin är inte oviktig – den kan göra gränser starkare och öka eller minska sannolikheten för en turstart vid en TBP

Resultat – Steensig  Sambandet mellan intonation och turavslutning i danskan är mångfacetterat – intonationen kan signalera avslutning, men används inte alltid för denna funktion - andra prosodiska faktorer som avslutningssignal: sänkt ljudstyrka, knarr, långsammare tempo, hörbar utandning, skratt, leende röstkvalitet - jämna övergångar mellan turer, då andra medel än intonation används för att visa turbytesplatser

Resultat – Steensig forts.  Intonationskonturer spelar in vid avslutning men inte på något entydigt sätt  Det är svårt att säga hur pass viktig prosodin är för att signalera turslut i danskan, men för att prosodin ska kunna signalera avslutning måste avslutning också projiceras med andra metoder

Sammanfattning av undersökningarna  I amerikansk engelska är intonationen viktig för att visa vilka syntaktiskt fullbordade yttranden som lyssnarna uppfattar som turbytesplatser  På svenska och danska bidrar prosodin till att signalera turslut, men syntaktisk fullbordan behövs för att lyssnarna ska uppfatta det som en turbytesplats