1. Identifiering av problem i uppstarten •Stort rop efter hjälp och samarbete av och med psykiatrin. •Önskan om att få tillträde/komma åt gruppverksamheterna.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FTFs motionsskola.
Advertisements

TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Barnanpassad utredning
Kamratstödjar konferens 5/ Dagen startade för kamratstödjarna när de anlände till Munkedals folkets hus. Kamratstödjarna blev incheckade och fick.
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Ledarutveckling över gränserna 2012/2013
Samordningsförbundet
Bakgrund och syfte Krav i patientsäkerhetslagen:
Pebbles Karlsson Ambrose
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Nystart av teamtandvård på ftv Kramfors
Arbetslivsintroduktion
Vad man kan få ut av statistik över alumnerna - några exempel
en intervjuundersökning
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Syftet med en personlig handlingsplan
ERGONOMI Vad är det?.
TRIS En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från Landstinget,
Vad kan du göra för att underlätta för patienter/brukare/…….. så att de kan få ett avlönat arbete. De flesta svaren handlade om vad som erbjuds i era respektive.
Behövs det pengar? Byteshandel.
BLI EN BÄTTRE VALBEREDARE SPF – kurs i Vaggeryd Rune Kjernald 1.
Kjerstin Larsson Forskningsledare
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
i kommuner, landsting/regioner
Att rekrytera ledare - hur gör man egentligen. …om ledarrekrytering Fundera över vilka ni vill ha som ledare. Om ni inte vet vilka ledare ni vill ha,
Workshop inför Projektet
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Framtidsspåret.se ett steg framåt……...
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
NP-Samverkan Neuropsykiatrisk Samverkan
Brukarundersökning socialpsykiatri Kön 1. Man16 (44%) 2. Kvinna20 (56%)
Öppen diskussion angående stöd för PDL Av: Thomas Engdahl.
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Psykiatri Vård- och stödsamordningsprojektet Psykiatrin i Dalarna
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Samordnad Individuell Plan
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Agentskap
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Det ständiga förbättringsarbete
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Ett led i regeringens psykiatrisatsning
Riskanalys koloncancer ---- Patientmedverkan i riskanalys
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Samordningsförbundet
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Löneförhandlingskommunikation
NATTFASTA.
Samarbetet Försäkringskassan – Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Tvåpartsfinsam 2014 och 2015.
Gör barn starkare i kommuner, landsting/regioner Vägledning politiker.
Bilaga 2 Äldreomsorgens värdegrund Trygghet Engagemang Hushållning.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Hur är verksamheten anpassad?.  Individens behov styr.
BRIA Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktionen 1 KARTLÄGGNING FÖRE UNDER UPPFÖLJNING EFTER BRIA.
Resultat av fokusgrupper Vad är en bra hjälp för dig i din situation?
Med tjänstedesign som verktyg: Förstår vi kundens behov och våra utmaningar på djupet innan vi hittar på nya lösningar. Bjuder vi in kunden och olika aktörer.
RAPPORT OM MEDLEMSTAPP OM MEDLEMMAR SOM LÄMNAR SPF SENIORERNA OCH VAD SOM KRÄVS FÖR ATT VINNA TILLBAKA DEM WEBBUNDERSÖKNING , SEPTEMBER
Operativ personal från:
VÄLKOMNA! Lärandekonferens 2017 LEVEL UP.
GRUPPSAMTAL MÖJLIGHETER? UTVECKLINGSOMRÅDEN?
VÄLKOMNA! Empatisk Ekonomi, framtidens modell för arbetsliv och samhälleliga resurser Du kan väl inte tro att du kan slåss med de stora amerikanska drakarna?
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Inkluderande Rehabilitering
Presentationens avskrift:

1. Identifiering av problem i uppstarten •Stort rop efter hjälp och samarbete av och med psykiatrin. •Önskan om att få tillträde/komma åt gruppverksamheterna som NPR har i form av LKSS (Lära Känna Sig Själv) och BK (Basal Kroppskännedom). •Medelåldern för patienter på NPR/NP blir allt lägre. Alltså allt yngre patienter som ökar i antal. •Psykiatrin önskade större samarbete med andra myndigheter för att förebygga den ökande inskrivningen av patienter inom psykiatrin samt önskade hjälp till utsluss mot arbetsträning/praktik osv. •Ofta ses psykiatrin som ”behandlande” part. Det jobbas för mycket i stuprör istället för tillsammans. Vi behöver hjälpas åt och jobba parallellt kring individen när det finns behov av det. •Det finns ett samarbete med handläggare på kommunen, socialsekreterare och LSS- handläggare. Men mer samarbete kring individen är önskvärt. •Det är och har under en längre tid varit mycket prat och diskussioner om mer samarbete och hur det ska se ut men ändå fungerar det inte fullt ut. •Vad är det som gör att något som alla vill inte fungerar i praktiken? •Tidsram? LösningarProblem

2. Identifiering av problem under pågående projekt •Det stora intresset och ropet efter samarbete och hjälp av psykiatrin har falnat. Varför?? •Svårt att få handläggare att förstå målgruppen för projektet. •Första grupperna har bestått av många personer med sådan problematik att de avslutats i förtid eller remitterats till vård inom psykiatrin. •Många unga som gått länge med psykiskt dåligt mående vilket resulterar i remisser till fortsatt behandling inom psykiatrin istället för vidaresluss mot aktivitet. •Lägger tid på att informerar och försöka intressera andra parter för projektet och beskriva dess målgrupp. •Flyttat konsultmötena till Handläggarsamverkansträffarna som försäkringskassan startat. Detta för att minska mötestider och på så sätt effektivisera och istället försöka få representanter från NP och NPR att delta i dessa. •Samarbete med Lindeskolan är under diskussion om att erbjuda gruppverksamheterna för vissa grupper av elever där. I syfte att försöka förebygga de ungas dåliga mående. Eventuell uppstart våren år •Tidsram? ProblemLösningar

3. Identifiering av problem framåt under pågående projekt •Att få samverkande personal på olika myndigheter att förstå och vilja/orka sätta sig in i projektet och målgruppen. •Får ge information många gånger och det blir ändå missförstånd. •Svårt att erbjuda PRIS till Norra länsdelen när det är förlagt i Lindesberg pga resor. Varit svagt intresse vid förfrågan om att ha grupperna i andra kommuner. Varför?? •Efterfrågan för dessa gruppverksamheter var stort innan projektstart men har falnat. Varför?? •Tidigare fanns projekt med samordnarfunktioner i alla kommuner som inte finns kvar idag. •Många olika projekt igång samtidigt vilket gör det svårt att hålla reda på alla och orka sätta sig in dem. Projekt upphör tillskillnad från fasta verksamheter. •Samverkansträffar mellan Norra länsdelens olika projekt. På gång?! •Tidsram? ProblemLösningar

4. Stöd från Sofints styrelse •Önskar hjälp att beskriva, förklara, ”driva” eventuell implementeringar av projekt eller delar av projekt som visat sig vara lönsamma och effektiva. Detta på högre nivåer i de olika myndigheterna. (chefer - - politiker) 5. Implementering •Diskussioner förs om hur och vilka delar av projekt PRIS som kan implementeras i ordinarie verksamhet. Handlar om resurser gällande personal och det extra arbete det innebär och vem som ska göra vad.