En långitudinell studie av omvårdnadens intensitet med RAFAELA systemet på en intern medicinsk avdelning Lisbeth Fagerström Professor, Høgskolen i Buskerud Docent, Örebro Universitet och Åbo Akademi 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Centrala begrepp Vårdtyngd = omvårdnadens intensitet, nursing intensity, patient acuity Klassificering av omvårdnadesn intensitet är en mätning av patientens individuella vårdbehov samt de omvårdnadsaktiviteter som vårdpersonalen utfört för att möta patientens vårdbehov under en viss tidsperiod Omvårdnadens intensitet < totala arbetsbelastningen (workload) 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Arbetsgruppen för normering – En teoretisk modell för bemanning Sygeplejerske bemandingen er en struktur indikator for patient-outcome/vårdresultat - en bedre bemanding fører til højere kvalitet. (Arbetsgruppens rapport 2009) 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Varför behövs system för klassificering av omvårdnadens intensitet? För att garantera patienten goda vårdresultat (outcome), för en evidens- och kunskapsbaserad omvårdnad ‘Att påvisa att sjuksköterskor gör en skillnad för vårdresultatet’ Human resource management – att leda och förvalta personalresurserna på ett optimalt sätt, både vad gäller kvantitet (=resurser i form av tid) och kvalitet (=resurser i form av kompetens och ‘skill-mix’) ‘Att göra god omvårdnad möjlig’ Evidens- och kunskapsbaserat ledarskap – att leda utgående från tillförlitlig information som ger beslutsunderlag ‘Att göra en osynlig omvårdnad synlig’ 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Varför systematisk klassificering med RAFAELA systemet? För att garantera patienten goda vårdresultat (outcome), för en evidens- och kunskapsbaserad omvårdnad för systematisering och analys av omvårdnadens innehåll (6 centrala behovsområden) befrämjar omvårdnadsdokumentationen Klassificering kan samtidigt innebär en utvärdering av den omvårdnad patienten fått ingår som en del av verksamhetsuppföljningen utvecklar omvårdnadens innehåll, genom ökad medvetenhet 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Varför systematisk klassificering med RAFAELA systemet? B. Human resource management – att leda och förvalta personalresurser på ett optimalt sätt, både vad gäller kvantitet och kvalitet redskap för daglig, operativ och strategiskpersonalplanering information för budgetplanering och kostnadsuppföljning beslutsunderlag för beräkning av vårddygnskostnader optimal resursallokering för att garantera att patienternas vårdbehov och personalresurser är i balanse Förebygger sjukfrånvaro och utbrändhet + rekrytering! 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Varför systematisk klassificering med RAFAELA systemet? C. Evidens- och kunskapsbaserat ledarskap – att leda utgående från tillförlitlig information som ger beslutsunderlag Omvårdnadsinsatserna är avgörande för vården som helhet (ca 60 % av resurserna) Bakgrundsdata för analys och beslut gällande omvårdnad Bakgrundsdata för kommunikation med beslutsfattare på olika ledningsnivåer 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Omvårdnadsintensitet / sköterska RAFAELA-systemet Omvårdnadsintensitet / sköterska Optimi? 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

OPC - OULU PATIENT CLASSIFICATION 1. vårdplanering och koordinering 2. andning, blodcirkulation och sjukdomssymptom 3. näring och medicinering Tot 6 behovsområden 4. personlig hygien och utsöndring 5. aktivitet, rörelse, sömn och vila 6. undervisning och handledning i vård/fortsatt vård, emotionellt stöd 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

KRITERIER FÖR VÅRDBEHOV A = 1 poäng; patientens vårdbehov är litet (lätt, självständig, tillfälligt) B = 2 p; pat:s vårdbehov är tidvis eller ganska krävande (tidvis hjälp, ganska krävande, då o då, stundvis) C = 3 p; återkommande vårdbehov (återkommande, krävande) D = 4 p; fullständigt el nästan helt hjälpbehövande (fortgående, mycket krävande, ihållande) Omvårdnadens intensitet per patient, 6-24 poäng. Daglig klassificering varje eftermiddag, för ett dygn bakåt. 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

PAOCIL metoden - Principen med optimal intensitetsnivå (per sköterska) Lila nivå= optimal nivå; grönt = under optimal; Rött = över optimal intensitetsnivå 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Långitudinell studie 1999-2009 Studiens syfte är att visa på centrala faktorer som har betydelse för resursallokering av vårdpersonal, samt på den möjliga nyttan av en kontinuerlig användning av RAFAELA systemet för vårdledare. Fallstudie: Intern medicinsk avdelning vid Vasa centralsjukhus, Finland. Avdelningsskötare, vårdtyngdskoordinator Rose-Marie Swanljung. 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Material och metoder Undersökningsgrupper: hjärtinfarktpatienter och sköterskepersonalen Datamaterial: dagliga klassificeringar av hjärtpatienternas omvårdnadintensitet antalet hjärtinfarkter per år patienternas ålder och kön vårdperiodernas längd sköterskeresurser Deskriptiv statistik. 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Hjärtinfarktpatienterna blir allt äldre Hjärtinfarktpatienterna blir allt äldre. Män: fr 67 till 72 år; kvinnor: fr 76 till 83 år 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Hjärtinfarktpatienternas antal 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Ju kortare vårdperiod, desto intensivare vård och behandling… Vårdtid 1999 7,2 2000 7,8 2001 7,5 2002 6,7 2003 5,8 2004 6,3 2005 2006 6,8 2007 2008 5,6 2009 5,9 Grand Total 6,6 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Beskrivning av omvårdnadsintesitet per behovsområde (hjärtinfarktpat.) 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Hjärtinfarktpatienternas omvårdnadsintensitet Omv int.poäng 1999 12,2 2000 12,1 2001 13,1 2002 13,2 2003 13,5 2004 12,9 2005 13,0 2006 2007 12,8 2008 13,6 2009 Grand Total 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Antal sköterskor per dygn i medeltal, 1999-2009 Ant sköt 1999 11,4 2000 11,3 2001 11,7 2002 11,9 2003 12,4 2004 12,5 2005 2006 13,1 2007 12,7 2008 12,9 2009 Grand Total 12,3 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Sambandet mellan omvårdnadsintensitet och sköterskeresuser 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Omvårdnands intensitet/sköterska i relation till optimal intensitetsnivå 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Resultatsammanfattning Under undersökningsperioden har hjärtinfarktpatienterna blivit äldre samtidigt som vårdperiodernas längd har förkortats. Hjärtinfarktpatienternas omvårdnadsintensitet i poäng har ökat tydligt under perioden. Resursallokeringen av sköterskor har följt denna utveckling, vilket är en grundförutsättning för att vårdkvaliteten bibehålls. Klassificering med RAFAELA systemet ökar ledarnas medvetenhet om förhållandet behov-resurser, vilket leder till en mera medveten, målinriktat ledarskap. 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Konklusioner Hjärtpatientens omvårdnad och vård har genomgått tydliga förändringar under tio år, vilket får konsekvenser för personalplanering och resursallokering. En systematisk användning av RAFAELA systemet ger vårdledaren tillförlitliga data för ett evidensbaserat ledarskap. Allokering av personalresurser bör utgå från patienternas vårdbehov och omvårdnadens intensitet, om så sker uppfylls en av grundförutsättningarna för att en god vårdkvalitetet och goda vårdresultat ska kunna garanteras. 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Referenser Tre doktorsavhandligar/artikelavhandligar: Fagerström L. 1999. The Patient’s Caring Needs. To Understand and measure the Unmeasurable. Åbo Akademi University. Pusa A-K. 2007. The Right Nurse in the Right Place. Nursing Productivity and Utilisation of the RAFAELA Patient classification System in Nursing Management. University of Kuopio. Rauhala A. 2008. The Validity and Feasibility of measurement Tools for human Resources management in Nursing. University of Kuopio. Fagerström, L. & Rauhala, A. 2007. Benchmarking in nursing care by the RAFAELA patient classification system. Journal of Nursing Management, 15, 683-692. Rauhala A., Kivimäki M., Fagerström L., Elovainio M., Virtanen M., Vahtera J., Rainio A-K. & Kinnunen J. 2007. What degree of work overload is likely to cause increased sickness absenteeism among nurses? Evidence from the RAFAELA patient classification system. Journal of Advanced Nursing, 57, 286-295. Testning av RAFALELA systemet i äldrevården, institutionsvård: Frilund, M. & Fagerström, L. 2009. Managing the optimal workload by the PAONCIL method – a challenge for nursing leadership in care of older people. Journal of Nursing Management, 17, 426–434 Frilund M. & Fagerström L. 2009. Validity and reliability testing of the Oulu patient classification: instrument within primary health care for the older people. International Journal of Older People Nursing, 4, 280-287. 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Finlands Kommunförbund/FCG: Licenssystem för kvalitetssäkring Product manager Anne Kanerva Helsinki, Finland Tel. + 358 10 409 2139 E-mail: anne.kanerva@fcg.fi Expergrupp stöder utvecklingen av systemet (inkl forskare). 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no

Tack för uppmärksamheten! 24.11.2010 lisbeth.fagerstrom@hibu.no