Hur vet vi att detta är ett bra familjehem för just detta barnet?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
God man för ensamkommande barn
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Mål med samverksanssystemet
Samordnad vårdplanering - SVPL Gemensam rutin för Västra Götaland
Myndighets-presentation
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Brukarfokus i biståndshandläggning
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Barnanpassad utredning
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Samarbejde mellem plejefamilier og kommune
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
SkolFam® − Skolsatsning inom familjehemsvården
Familjehem och föräldraskap
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Stiftelsen 30 oktober 2008 Bergslagsgårdar.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Konsten att leda sig själv
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Samordnad individuell plan
Case management och case managers
Margaretha Edlund-Gustafsson
Utvärdering av BBIC på Södertörn
15 februari 2010 Bergslagsgårdar Stiftelsen. Organisation HVB Familjeresursen Lägenheten Familjehemsvård Barn- och ungdom Familjehemsvård Vuxna Statistik.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Familjehemsenheten Angered
Ensamkommande flyktingbarn
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
LÄNSLEDNING VÄLFÄRD Presentationen ger en bild av:
Försäkringskassans roll i samverkan
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Effektivisera med ökad kvalitet
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Betydelsen av processorientering - Hur kan vi tillsammans med patienten utveckla vårt sätt att tänka och agera! Linköping 18 maj 2010 Regionala gruppen.
Delaktighet.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster
Överenskommelse om samordning kring barn
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
LAGAR Familjehemsplacering av barn och ungdom:
BARNET I FOKUS Storforsmodellen.
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
Genomlysning av vår organisation
”Må bra – prestera bättre” - med Tuba som ditt verktyg Anita Kihlman, Tuba AB 2010.
1 Barnkonventionen - en introduktion Fisksätra
Fråga 1: Om ledamöter i ALF- kommittén har haft personlig fördel avs kommitténs bedömning av deras ansökningar? Fråga 2: Om kvinnliga & manliga ledamöter.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Grundskolan år 9 Risk- och skyddsfaktorer 2008 BILD 1 Elever med flera individuella riskfaktorer.
Det -3 delade föräldraskapet
Roligt att så många är här.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
KONFLIKTER.
Vräkningsförebyggande riktlinjer Gemensamt uppdrag i det vräkningsförebyggande arbetet Stadsdelsnämnderna och de kommunala hyresvärdarna i Göteborg har.
Godmanskap Förvaltarskap Överförmyndaren Tillsyn Socialtjänstens roll Frågor.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
Familjegruppsamtal Att skapa förtroende och partnership vid utredningar om misstänkt barnmisshandel Hörnstenar: Bemöta familjen med respekt, öppenhet och.
Lära för livet!.
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Att familjehemsplaceras, det kanske viktigaste beslutet i ett barns liv! Hur vet vi att detta är ett bra familjehem för just detta barnet? Kortsiktiga behov Långsiktiga behov

Alternativ utredningsmodell? En Malmöstudie från början av 90-talet! 6. Bjuds inte på något alls, trots lång resa 5. Bjuds på färdigköpta, inplastade smörgåsar i ”finrummet”. 4. Bjuds på köpta småkakor, 7 sorter i ”finrummet”. 3. Bjuds på en slät kopp kaffe 2. Bjuds på kaffe och hembakt kaka 1. Bjuds på gemensam middag tillsammans med familjen/ alt. en gemensam ”vardagsfika” där man själv brer sina smörgåsar. Med omtanke men ej tillgjort.

SoL 6 Kap 6 §, Medgivande ”…Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av socialnämnd.

Att hamna på ”rätt” spår! Vägval

Nya placeringar i Malmö år 2008 75 nya familjehemsplaceringar 43 % Utredda enligt Kälvesten 25 % Tidigare utredda (oftast Kälvesten) 31 % Utredda på annat sätt För 53% av Familjehemmen var det deras första uppdrag.

Sammanbrott av placeringar, Malmö 2008 85 % i åldern 13 -20 år 69 % inom 2 år, många inom ½ år 73 % första placeringen 31 % avbrutna av familjehemmet 15 % släktinghem (28% i släktinghem) 69 % familjehem mer än 3 år 61 % haft tidigare placeringar 15 % eget beteende /15 % relationspr.

Beslut om familjehemsplacering  Barnets behov Familjehemmets förmåga Utredning

Vad är ett bra familjehem? Vad är viktigast? Möta utvecklings-behov och hantera störningar Bärande Relation livet ut Stödja relationen till föräldrar Kunskap om vård och fostran Stabilt socialt liv Kunna ingå i ett team

Vad är en Kälvestenutredning? Olika varianter har vuxit fram Hur utreder man tidigare utredda familjer? Hur hantera släktingfam. ev. krisreaktioner? Vem och hur intervjuar man? Gör man en tolkning av intervjun? Återföringen? I dialog med familjehemmet? Tar man referenser? Samråd? Pratar man med familjehemmets barn? Tid för reflektion? Egen / f-hemmets Utredningstid, minst 10 veckor!!!!

Vad kan ingå i en utredning? Ex. Referenter Information Nätverkskarta Register Kälvesten- intervju Samråd Ekogram Tid för reflektion Livslinje Tolkning Intervju av Familjehemmets barn Utbildning Återföring Släkting- intervju Flera hembesök ”Kristianstad”- intervjun

stark, stödjande relation - - - - - - relation som stressar, är negativ neutral relation Ecogram Släktingar Fritids aktiviteter Kyrkan Grannar Socialtjänst Läkare, etc Vänner Arbete, studier Barnens skola

Tidslinje för en familjehemsutredning v.1 tel.samtal, kontakt inleds v.2 hembesök, ge och få info v.4 hembesök, register, samråd mm v.6 Intervju v.7 tolkning av intervjun v.8 återföring av intervjun v.9 intervju av biol.barnen v.10 skriva utredningen grundutbildning!!

Vad vet vi efter en Kälvestenintervju ? Vet vi hur de hanterar konflikter? Vet vi hur de klarar separationer? Vet vi hur de hanterar anknytningsproblematik? Vet vi hur de agerar i ett livsperspektiv? Vet vi hur bra de är på att reflektera? Vet vi hur bra de är på att samarbeta? Vet vi hur bra de är på att ta emot stöd?

Vad kan PRIDE innebära? Fördelar: Integrerad utredning / utbildning Väl förberedd för uppdraget Egen reflektion ingår, process Nätverket blir delaktiga i beslutet Nackdelar: Tar tid, kräver resurser Någon annan än handläggaren blir delaktig i processen

Hur kan det bli ännu bättre? Att socialtjänsten alltid tar utredning /bedömning av familjehemmet på allvar. Utredningen är även början på att bygga en relation och ömsesidig tillit Tid för reflektion från bägge parter Att familjehemmet själva värderar sina styrkor och svagheter Att socialtjänst och familjehem enas om vilka styrkor och svagheter som finns och hur man skall matcha ett barn. Samarbete /flexibilitet hos familjehemmet

Snabbt in – snabbt ut…….

Tryggt och tråkigt……

Att leva med sina beslut….. Att kunna se barnet i ögonen….