Utredning angående handelspolicy för Malmö stad Syftet med uppdraget är göra en utredning som kan utgöra underlag och rekommendationer till en handelspolicy för Malmö. Utredningen skall göras utifrån en beskrivning av handelns förutsättningar i Malmö och regionen samt utifrån betydelsefulla omvärlds- och framtidsfaktorer. Tidsperspektivet är ca 20 år framåt.

Utgångspunkt i – och input till – ÖP2012

Arbetet med framtagande av handelsutredningen – många aspekter Pia Sandin VD Citysamverkan Carola Lavén Affärsutvecklingschef  Atrium Ljungberg/Mobilia Hasse Gunnarsson Handlare   ICA Maxi Toftanäs Mira Thimmayya VD Wild & Wonderful Mats Nordström Mäklare Mäklarfirman Nordström Petra Wahlström  Etableringsansvarig  KF-fastigheter Madelaine Johansson Handelsföreträdare Svensk Handel                                                           Johan Hermansson   Turistdirektör   Malmö Turism Katarina Olsson   Projektledare         Malmö Turism Patrick Widerberg    Bitr avdelningschef        Gatukontoret Ola Melin           Stadsträdgårdsmästare    Gatukontoret Maria Brodde Makri    Enhetschef                 Gatukontoret Dagmar Gormsen    Bitr avdelningschef          Miljöförvaltningen Karin Stomberg     Utvecklingssekreterare   Sdf Centrum Hampus Trellid      Utvecklingschef           Sdf Rosengård Pehr Andersson Näringslivsdirektör Näringslivskontoret Agneta Möller      Bitr avdelningschef      Näringslivskontoret Håkan Thulin   Avdelningschef         Fastighetskontoret Magnus Alfredsson Enhetschef                    Fastighetskontoret Philip Tanimura     Planeringssekreterare     Stadsbyggnadskontoret Åke Lundqvist    Planeringssekreterare    Stadsbyggnadskontoret Malin Backman   Översiktsplanearkitekt   Stadsbyggnadskontoret Johan Emanuelson    Enhetschef                 Stadsbyggnadskontoret Katarina Mayer   Fastighetsutvecklare   Tyréns Olle Anderberg    Fastighetsutvecklare  Tyréns

Sex trender med betydelse för Malmös framtida handelsutveckling Hållbar utveckling Ökad konsumentmedvetenhet och ett ökat miljöfokus bland allmänheten ställer krav på framtidens handelsplatser. En stad som anpassar sig efter grupper med olika bakgrund och preferenser Olika åldersgrupper, olika nationaliteter och kulturer har olika behov och påverkar handeln. Knutpunkter i staden skapar möjligheter att utveckla handeln Kravet på god tillgänglighet med flera trafikslag fortsätter att öka. Stationslägen och viktiga hållplatser för kollektivtrafik. Cykelparkeringar vid handelsplatser, p-anslutningar, gångstråk etc. Närhet till handelsplatsen viktig för att klara klimatmål. Arbetet startade med framtagandet av ett antal trender med betydelse för handelns framtida utveckling i Malmö. Ur tretton betydelsefulla trender som identifierades valdes sex trender ut (utan inbördes rangordning) som anses ha en särskild betydelse för Malmös framtida handelsutveckling. Bild: Liverpool One – stadsförnyelseprojekt. Övriga sju trender: Handel koncenteras och växer Stora handelsplatser fortsätter att växa och stadskärnan gynnas av urbanisering och förtätning. God skötsel, underhåll, trygghet och säkerhet Fortsatt viktigt oavsett handelsplats/stråk. Malmös handelsplatser en del i ett regionalt handelsutbud Det är tätt mellan kommunerna i Stormalmö – gränserna är ibland osynliga. T ex är Burlöv Center redan idag en hopväxt del av Malmöområdets storstadsstruktur. De olika handelsplatserna konkurrerar och nischar sig efter sina bästa förutsättningar. Internationalisering och konkurrens Intryck, varor och konkurrens kommer fortsätta från hela världen. Handeln växer och får ett större tjänsteinnehåll Handeln strävar efter att addera tjänster. Staden kan räkna med ett större inslag av restauranger. Internationella kedjor ökar Söker nya marknader och kommer att satsa på relativt stora butikskoncept. Upplevelsekonsumtion Upplevelser blir allt viktigare i en tid där man har ”allt”.

Sex trender med betydelse för Malmös framtida handelsutveckling E-handel Möjligheter eller utmaning? E-handeln kan komplettera befintlig handel men kan även innebära förändrade strukturer. Tät stad med olika typer av handelsplatser En växande befolkning och en ökad befolkningstäthet skapar förutsättningar för mångfald inom handeln. Samverkan Samverkan mellan offentliga och privata aktörer i t ex så kallade BIDs (Business Improvement Districts) för utveckling av områden. Finansiering av specifika upprustningsprojekt. E-handel Utlämningsställen/lager nya mötesplatser? Butiker som showroom?

Malmös östra delar har högst omsättning inom livsmedelsbutiker Dagligvaruhandeln i Malmö omsatte ca 8 300 mkr år 2010 varav livsmedel uppskattas stå för ca 7 000 mkr. Det är framförallt Malmös östra delar som har högst omsättning inom livsmedel men mindre livsmedelsbutiker kompletterar de stora butikerna och skapar en relativt jämn fördelning av butiker över staden. De närmaste åren tillkommer ca 25 000 kvm ny dagligvaruyta.

Malmö har ett lägre försäljningsindex än övriga storstäder Försäljningsindex visar relationen mellan den faktiska omsättningen och försäljningsunderlaget. För dagligvaror har Malmö kommun index 90, vilket visar på ett utflöde av köpkraft för dagligvaror. Malmö har ett lägre försäljningsindex i förhållande till jämförbara storstäder (Göteborg och Stockholm) som ligger på index 100. Noterbart är att Burlövs kommun ligger i direkt anslutning till Malmös kommungräns.

Malmös växande befolkning och prognoser om ökad konsumtion innebär att konsumtionsunderlaget växer Befolkningen och den förväntade befolkningsutvecklingen har stor betydelse för hur handeln kan utvecklas över tiden. Malmös växande befolkning innebär ett större konsumtionsunderlag framöver. År 2011 uppgick befolkningen till knappt 300 000 invånare, år 2015 väntas befolkningen uppgå till ca 323 000 invånare, år 2020 till ca 339 000 invånare och år 2025 till ca 364 000 invånare. Framöver förväntas marknadsunderlaget i kommunen öka på grund av prognoser om befolkningsökning och ökad konsumtion. För dagligvaror väntas marknadsunderlaget öka från 8 600 mkr år 2011 till 10 100 mkr år 2015 till 11 500 mkr år 2020 till 13 500 mkr år 2025. Marknadsunderlaget är beräknat på rikets genomsnittskonsumtion och bör tolkas med viss försiktighet. Troligtvis är köpkraften i Malmö något lägre jämfört med rikets genomsnitt då inkomstindex (nettoinkomst per individ diviterat med rikets genomsnitt) uppgår till index 90. Den totala omsättningen för dagligvaror i Malmö kommun uppgår (2010) till ca 8 260 mkr.

Sällanköpsvaruhandeln är framförallt koncentrerad i Malmös centrala delar och utmed ringlederna Det finns fler olika typer av handelsplatser med olika funktioner och roller. I kartan redovisas Malmös större handelsplatser (över 5 000 kvm). Sällanköpsvaruhandeln är framförallt koncentrerad i Malmös centrala delar och utmed ringlederna. Enskilda butiker finns spritt på olika lägen. Sett till omsättning av sällanköpsvaror är den högst i City, Svågertorp och Mobilia men även vid Jägersro. Det går att urskilja en större handelskoncentration till cityområdet (norr till söder) med Mobilia och Entré i anslutning. I övrigt finns inga större koncentrerade handelsområden för sällanköpsvaror. Totalt omsatte sällanköpsvaruhandeln i Malmö kommun 2010 ca 11 200 mkr. De närmaste åren tillkommer ca 90 000 kvm sällanköpsvaruyta genom nyproduktion och utveckling av befintliga handelsplatser.

Malmö har ett inflöde av köpkraft men har ett lägre försäljningsindex än övriga svenska storstäder (Stockholm och Göteborg) Försäljningsindex visar relationen mellan den faktiska omsättningen och försäljningsunderlaget. För sällanköpsvaror har Malmö ett inflöde av köpkraft med ett index på 126 men har ett något lägre försäljningsindex i förhållande till jämförbara storstäder (Göteborg och Stockholm) som ligger på index 130. Noterbart är att Burlövs kommun ligger i direkt anslutning till Malmös kommungräns.

Malmös växande befolkning och prognoser om ökad konsumtion innebär att konsumtionsunderlaget växer Befolkningen och den förväntade befolkningsutvecklingen har stor betydelse för hur handeln kan utvecklas över tiden. Malmös växande befolkning innebär ett större konsumtionsunderlag framöver. År 2011 uppgick befolkningen till knappt 300 000 invånare, år 2015 väntas befolkningen uppgå till ca 323 000 invånare, år 2020 till ca 339 000 invånare och år 2025 till ca 364 000 invånare. Framöver förväntas marknadsunderlaget i kommunen öka på grund av prognoser om befolkningsökning och ökad konsumtion. För sällanköpsvaror vänts marknadsunderlaget öka från 8 200 mkr år 2011 till 10 700 mkr år 2015 till 13 600 mkr år 2020 till 17 800 mkr år 2025. Marknadsunderlaget är beräknat på rikets genomsnittskonsumtion och bör tolkas med viss försiktighet. Troligtvis är köpkraften i Malmö något lägre jämfört med rikets genomsnitt då inkomstindex (nettoinkomst per individ diviterat med rikets genomsnitt) uppgår till index 90. Den totala omsättningen för sällanköpsvaror i Malmö kommun uppgår (2010) till ca 11 200 mkr.

Lämpliga platser och områden för handelsutveckling Innerstaden Kollektivtrafiknära lägen Stadsdelscentrum och stadshandel Regionala handelsplatser Dagligvaror i anslutning till befolkningstäta områden Platser och lösningar för E-handel De befintliga handelsplatserna med sällanköpsvaror och de tillkommande projekten leder till en tuff konkurrenssituation framöver. På lång sikt (år 2025) råder dock balans på marknaden givet att inga större nya handelsplatser tillkommer. För dagligvaruhandeln växer marknaden samtidigt som nya etableringar tillkommer. Det behövs kontinuerligt nya handelsytor för dagligvaror i och med den positiva befolkningsutveckligen. Detta gäller särskilt efter år 2015. Sällanköpsvaruhandeln i Malmö är fortsättningsvis beroende av inflöde från grannkommunerna och externa besökare för att bibehålla sin omsättning och regionala status. Malmös ökande befolkning bidrar även till att marknaden på sikt är i balans. Generellt bör tillkommande handel inom sällanköpsvaror lokaliseras i anslutning till befintliga områden medan dagligvarubutiker, framförallt livsmedelsbutiker bör lokaliseras i anslutning till bostäder. Innerstaden Innerstaden växer när stadskärnan utvidgas framförallt norr om (Nyhamnen) och kring Malmö C och Gustav Adolfs torg, Triangeln, Möllevångstorget och mot Mobilia. Stadskärnans kommersiella centrum finns fortfarande i området mellan Stortorget och Triangeln. Attraktiva kopplingar mellan de olika områdena blir viktiga. Kollektivtrafiknära lägen Befintliga handelsplatser och handelsstråk med max 500 meter från tåg (Citytunneln eller kontinentalbanan) Hyllie, Svågertorp, Triangeln, Möllevången, Värnhem och Caroli är lämpliga lägen. Handelsplatser som ligger utmed planerad spårväg är lämpliga att utveckla, dvs samtliga handelsplatser förutom Jägersro. Stadsdelscentrum och stadsdelshandel Handeln i de större stadsdelarna, exempelvis Rosengård, skulle kunna utvecklas för att främja funktionsblandning. Med fortsatt utbyggnad av bostäder i Limhamn finns möjlighet att utveckla stadshandeln. Toftanäs får ett bättre underlag med bostads- och verksamhetsområde som tillkommer. Regionala handelsplatser (även innerstaden) Malmö city (stadskärnan) är idag en regional handelsplats och kommer att fortsätta vara det framöver. Hyllie kan fortsätta att utvecklas som huvudnod för handel i den västra och södra delen av Malmö samt som en stor handelsaktör regionalt. Mobilia kan också fortsätta utvecklas som regional handelsplats. Dagligvaror Dagligvaruetableringar följer generellt befolkningsunderlaget. Lämplig lokalisering för nya dagligvaruytor är i anslutning till befintliga områden med bostäder och utbyggnadsområden. E-handel Lämpliga ytor för e-handelns krav och distributionsställen och uthämtning behöver bevakas.

Riktlinjer för etableringar Större etableringar av livsmedel bör i princip lokaliseras till befolkningstäta stadsdelar eller planerade områden inom den blandade staden. Sällanköp bör i första hand lokaliseras i anslutning till de befintliga etablerade platserna och stråken med handel. Handel i nyproducerade lokaler i den blandade staden bör i första hand koncenteras till strategiska lägen. Malmös förhållande till nyetableringar av dagligvaror Större nyetablering av livsmedel (mer än 1 000 kvm) bör i princip lokaliseras till befolkningstäta stadsdelar eller planerade områden inom den blandade staden. Ett exempel är etableringen av livsmedelsbutiker i Hyllie. Livsmedelsbutiker kan med fördel etableras i stadsdelscentrum eller bostadsområdescentrum för att stärka centrumens funktion. Mindre livsmedelsbutiker (kvartersbutiker upp till 1 000 kvm) samt livsmedelsförsäljning kan etableras i strategiska lägen (till exempel vid knutpunkter, torg, korsningar och huvudstråk) där de kan utgöra ett tillskott i områden som saknar livsmedelsbutiker. Detta kan även gälla bensinstationer i vissa externa lägen. Livsmedelsförsäljning i stadskärnan bör bibehållas och tillåtas utvecklas. Livsmedelsbutikernas storlek och läge bör anpassas efter marknadens förutsättningar att bedriva konkurrenskraftig handel. Utformning och placering bör gynna området och övriga verksamheter. Malmös förhållande till nyetableringar sällanköpsvaror Följande avser etablering av sällanköpsvaror för butiksytor större än 1 000 kvm. Sällanköpsvaror bör i första hand lokaliseras i anslutning till de befintliga etablerade platser och stråk med handel. Viss typ av sällanköpsvaror som riktar sig både till privata kunder och försäljning till andra företag kan, beroende på typ, lokaliseras till verksamhetsområden med blandade funktioner såsom Fosie. Etableringar av enstaka enheter på nya lägen bör ske med försiktighet, framförallt med tanke på miljöpåverkan. Utformning, storlek och läge för nyetableringar bör stärka de befintliga platserna/områdena. Samverkan med andra verksamheter och funktioner i staden bör beaktas vid nyetablering. Nyetableringsens utformning, storlek och läge bör utgå från marknadens förutsättningar att bedriva handel. Malmös förhållande till etableringar i nyproducerade blandstadsområden Etablering av handel i nyproducerade lokaler i blandad stad stärker stadsmässigheten i området och bör ske på de platser som har goda marknadsförutsättningar. Utvecklingen bör ske i nära dialog mellan Malmö stad och exploatören. Vid etablering av handel i nyproducerade lokaler (bottenplan eller egna byggnader) i den blandade staden bör handel koncentreras i strategiska lägen, till exempel vid knutpunkter, torg och huvudstråk. Det är lämpligt att möjliggöra för nyetablering av handel över tid i strategiska lägen även om de inledningsvis saknar marknadsförutsättningar. Livsmedelsbutiker kan med fördel etableras i nyproducerade lokaler i bladad stad. Livsmedelsbutikens storlek påverkas av befintligt utbud och av marknadsunderlaget. Större livsmedelsbutiker (mer än 1 000 kvm) skapar oftast förutsättningar för eventuella övriga etableringar inom andra branschgrupper. Andra tänkbara verksamheter är (i mån av marknadsunderlag) övriga dagligvaror, ej skrymmande sällanköpsvaror, kafé-och restaurangverksamhet, service samt mindre verksamheter.