information vid jägareförbundets Länsföreningsstämmor

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Advertisements

Vad styrs verksamheten utifrån • Lagen om skydd mot olyckor • Handlingsprogram • Kommunal och förvaltningslag • Verksamhetsplaner • Ekonomistyrning • Avtal.
Att bilda älgskötselområde…
Inledande information för framtida allmänt vatten och avlopp
Viltrapportering 2011/2012 Jägareförbundet Jönköping
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
Hällristning från Himmelstalund, Östergötland f.kr. Foto: Thomas Ohlsson IDAG FINNS SANNOLIKT NÄRMARE VILDSVIN I SVERIGE!
Nordisk slutkundsmarknad
Trafikeftersök – det nya systemet
Jägareförbundet Norrbotten
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Den nationella ungdomspolitiken
VISION Kommunplaner – strategisk planering
Vad innebär det för Fagersta Golfklubb att övergå till ett system med spelrätter? ANDERS HAMMARSTRÖM.
Möjligheterna med kommersiell trafik nu och i framtiden
Riskhanteringsplaner - tidplan, struktur och innehåll
Övergripande mål 2014: Ö 1: Utveckla och bredda det politiska företrädarskapet genom utökad dialog inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med.
Stimulansmedel för att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre.
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Regeringens proposition 2009/10:139 Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen Lars Rydberg Sid 1.
Regiongemensam utveckling av hälso- och sjukvården Regionstyrelsen
Näringsdepartementet Pilotlän för grön utveckling Regional workshop 28 maj 2013 Fredrik von Malmborg, Näringsdepartementet.
Pressträff 26/ Framtidens hälso- och sjukvård och en ekonomi i balans.
Region Värmland. Region Värmland är värmlänningarnas organisation för tillväxtfrågor, regional utveckling,
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande fiskeriprogrammet Presentationen.
En resa från 2010 till 2013 Feelgood FHV och SDF Fosie (Malmö Stad) 2010: -Fokus på efterhjälpande individ -Traditionellt samarbete -Kund/leverantör förhållande.
Strategi för biologisk mångfald
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Att få rätt saker att hända
Finansförbundets motionsskola.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
BILDA + SENSUS SENSUS + BILDA. Beslut och vision Utgångspunkter för en vision -att möta en omvärld i förändring -tillsammans är vi så mycket mer -utgångspunkter.
Välkomna till en dag om eArkiv
Följa upp läget i landet
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Vad händer nu? Älginventerings-metoder! - Klara Skogliga inventerings- metoder!? – Delvis klart IT-plattform!? - Förstudie presenterad Förvaltnings-föreskrifter?
Kretskonferens Västra Götaland Väst
Svenska Jägareförbundet och Fjälljakten (småviltjakten på statens marker ovan odlingsgränsen samt på renbetesfjällen) 2010 Fastställd Förbundsstyrelsen.
Idéburet Offentligt Partnerskap
ETIKPROJEKTET. MÅL Uppdatera Svenska Jägareförbundets jaktetiska riktlinjer Varför just nu? Nya viltarter Nya jägare med mindre naturlig koppling till.
Agenda myndighetsmötet 21 mars
Landstingets kansli Resultat säkerhetskulturenkät 2009.
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Skolsatsning 2012 och dess följeforskning – ett exempel från Malmö Mariann Enö Malmö högskola FoU Malmö-utbildning.
Landstingets flerårsplan 2013–2015 Nya perspektiv.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
JÄGAREFÖRBUNDET BLEKINGE Viltrapportering 2013/2014.
Åtgärdsprogram för miljömålen Anna Bredberg och Åsa Eklund Öberg Miljömålssamordnare/Energi- och klimatstrateg.
Elin Ståhl Johansson och Ulla Lindström
Nya Landsbygdsprogrammet
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
Tre nya län 2019 Studieförbunden 10 oktober 2016.
Presentation av Jägareförbundets Värmlands klövviltsgrupp vid konferens för älgförvaltningsgrupperna
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015

Miljömålen består av tre slags mål
Remissunderlag till Jägareförbundets länsföreningar 20 februari 2018
Ny älgpolicy förslag inför stämman 2018
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING
Välkommen in i jakten!.
Miljömålen består av tre slags mål
Göteborgs Stads väg till e-samhället – HPL 2017 CSG Augusti 2016
Ny Nära Vård Södra Dalarna
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Samordnad utveckling för god och nära vård
PoPS: Processkartläggning av, och pilotutredning inom, utveckling av stödtjänster Driftrådet 28 maj 2019.
Presentationens avskrift:

information vid jägareförbundets Länsföreningsstämmor Agenda/Innehåll Måluppfyllelse Jaktlagsutredningen Medlem Allmänna Uppdraget Nya älgförvaltningen Vildsvinsfrågan Rovdjur Mårdhundsprojekt

måluppfyllelse 2013 Vi har nått våra övergripande mål: Antal betalande medlemmar  Vårt arbete med jaktlagsutredningen  Andra mål: Mål om att leda utvecklingen av svensk jakt och viltvård har vi nått fem av åtta mål. ☐☐☐ Främja utbildning och verksamhets-utveckling har vi nått tre av fyra mål. ☐ Effektiv kommunikation och marknadsföring har vi nått fem av sex mål, även om vi har ett stort behov av att fortsätta vårt arbete med kommunikation. ☐ Stärka resurser och finansiering har vi nått tre av fyra mål. ☐ Vi har nått våra övergripande mål vad avser antal betalande medlemmar och i vårt arbete med jaktlagsutredningen. När det gäller målen att leda utvecklingen av svensk jakt och viltvård har vi nått fem av åtta mål. - Vi har inte nått målen vad avser vildsvinssamverkan och viltövervakning, vilka kvarstår som mål 2014. Här ligger det ett stort ansvar regionalt och lokalt. - Vi har inte heller tagit fram en internationell strategi, men ökat intressebevakningen internationellt genom deltidsanställning i FACE, att utveckla en strategi kvarstår under 2014. När det gäller målen att främja utbildning och verksamhetsutveckling har vi nått tre av fyra mål. - Det vi behöver utveckla är hela utbildningsstrategin, tillgängligöra utbildningarna och därefter utveckla innehållet. Det ligger i målen för 2014, kopplat till vår strategiska målbild. När det gäller målen effektiv kommunikation och marknadsföring har vi nått fem av sex mål, även om vi har ett stort behov av att fortsätta vårt arbete med kommunikation. - Vad avser jaktliga ambassadörer har vi inte arbetat med frågan, utan den får tas med i vårt fortsatta arbete mot vår strategiska målbild. När det gäller målen stärka resurser och finansiering har vi nått tre av fyra mål. - Utan att föregå det ekonomiska resultatet 2013 och det totala besparingskravet om 20mkr så har vi lyckats mer än väl och arbetet kommer att fortsätta. - Det mål som vi inte nått ännu, är långsiktigheten i allmänna uppdraget. Arbetet har påbörjats och kvarstår som mål 2014.

Utöver målen har vi 2013 Genomfört en strategisk utvecklingsprocess (Jakten på framtiden), vilket ledde till stämmobeslut med en strategisk målbild 2017.  Påbörjat implementeringen av den strategiska målbilden, genom organisering och effektivisering av tjänstemannaorganisationen. Medlems- /förtroendeorganisationen har även påbörjat implementeringsarbetet.  Utvecklat Svensk Jakt och två nya hemsidor. Fokuserat arbetat för att få till en långsiktighet och förutsägbarhet i rovdjursförvaltningen. Genomfört analys och påbörjat upphandling av nytt medlemssystem samt påbörjat analysprocess för att upphandla nytt ekonomisystem.  Genomfört en besparing omfattande minst 13mkr samtidigt som vi har satsat och effektiviserat vårt arbete.  Rovdjursfrågan: Arbetet har skett i hela organisationen för att påverka beslutsfattare, myndigheter, forskare, EU och medier samt för att skapa tydlighet och förtroende i Svenska Jägareförbundet. Tyvärr har överklagande av bevarandesidan lett till kaos i vargfrågan

Jaktlagsutredningen Jaktlagsutredningen är avgörande för vår framtida jakt. Förbundet har högsta prioritet på att denna utredning. Några av de punkter som vi driver aktivt i jaktlagsutredningen är att: Utgå ifrån den svenska jakt- och kultur-traditionen. Där jakten är en förutsättning för en effektiv förvaltning av viltet i Sverige. Förvaltningen ska ske lokalt. Lokalkännedom och engagemang skapar de bästa förutsättningarna för en adaptiv förvaltning. Löshundsjakten är ett fundament för en effektiv viltförvaltning. Lagar och förordningar måste vara enkla, konkreta och lättförståeliga. Allmänna uppdraget är en garant för genomförandet av svensk viltförvaltning. Ett kostnadseffektivt sätt att nå hög kvalitet i viltförvaltningen.

Fjälljakten Jaktlagsutredningen Som läget ser ut nu så kommer utredningen inte att börja arbeta med fjälljaktsfrågorna förrän tidigast kommande höst. Sista dag för slutbetänkande är framflyttad ( 30 december 2015) det har inneburit att utredarens tidsschema har förändrats. Utvärdering Jordbruksverkets rapport om effekterna av upplåtelsesystemet för småviltsjakt på statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen efter ändringen av 3§ Slutsatsen är att det inte haft några större negativa konsekvenser på småvilt, rennäring eller naturmiljö. Georgia (Brödtext)00

Jaktlagsutredningen Remiss angående första delbetänkandet besvarad 31/1 (myndighetsfrågan) Jägareförbundet helt enigt: - Ny myndighet  - En lokalisering (utanför Stockholm)  - INTE Skogsstyrelsen  Delbetänkande två berör tre vildsvinsfrågor, klart i september: - Arrendatorers jakträtt - Åtelkameror - Utfodring av vilt Slutbetänkandet klart 30/12 2015 Slutbetänkandet ska se över ett antal viktiga sakfrågor: fjälljakten, dubbelregistreringen, säljakt, kronhjortsjakten mm. Viktigaste uppdraget är dock att skriva en ny och ”modern” jaktlagstiftning. Denna lagstiftning ska bättre anpassas till EU-rätten, vilket är oroande. Vårt övergripande mål är att även den nya lagstiftningen vilar på ”frihet under ansvar”. Vi tenderar dock att ofta fastna på ”frihet” och glömma ”ansvar”. Därför är det extremt viktigt att vi alla nu visar att vi klarar av även ansvaret (jaktetik, lämplig storlek på viltstammar mm).

Medlem Ökning antal betalande medlemmar per 31/12 2013 146 054 (31/12 2012, 139 046)  Nytt medlemssystem 2014  Medlemsservice flyttar närmare medlemmen under 2014  Att som anställd eller förtroendevald kunna sälja in medlemskap är A och O Fullt fokus läggs på att behålla och rekrytera nya medlemmar Jägarskolorna är mycket viktiga för att lyckas rekrytera Ökning antal betalande medlemmar per 31/12 2013 146 054 (139 046, 31/12 2012) Efter förra årets stora medlemstapp har vi nu lyckats vända trenden och var vid årsskiftet 146 054 betalande medlemmar, dvs 7008 fler medlemmar än vid årskiftet förra året. Detta beror främst på att vi lyckats väl med att återvärva många ”gamla” medlemmar vilket innebär att vi fortfarande har en stor utmaning att nyrekrytera medlemmar för att kompensera för den naturliga avgången av medlemmar. Nytt medlemssystem 2014 Under 2014 kommer vi byta till ett nytt modernt medlemssystem som lever upp till dom förväntningar som man kan tänka sig ha på ett system 2014. Det vi går från har vi haft sedan 1998, vilket talar för sig själv, med tanke på den utveckling som skett sedan dess. Målsättning är att under 2014 ska även länsföreningarna ha tillgång till medlemsystemet för att få bättre kunskap och kontroll om ”sina” medlemmar, samt ett bra verktyg för kommunikation. Medlemsservice flyttar närmare medlemmen under 2014 Som en åtgärd för att öka medlemsnyttan i kombination med att bli mer kostnadseffektiva kommer vi under 2014 att ta hem medlemsservice, som idag drivs av ett externt företag i Halmstad. Genom att ta hem medlemsservice får våra medlemmar direkt kontakt med förbundets personal vilket ät tanken ska ge medlemmen bättre service samt en möjlighet för oss att lära känna vår medlemmar bättre.

Allmänna uppdraget Sedan 1938 har förbundet haft ett allmänt uppdrag som årligen preciseras. Det ska täcka vissa personalkostnader och omkostnader knutna till uppdraget. För 2014 är beloppet 51,75 miljoner. De övergripande områdena är: Övergripande information, Information om praktisk jakt och förvaltning av viltarter, Viltövervakning, Älgförvaltning, Vilt och trafik samt Yrkesmässig utbildning. Dessa områden kompletteras med särskilt aktuella frågor. Alla anställda rapporterar månadsvis timmar och kostnader knutna till de olika verksamhetsområdena. Länk till uppdraget för 2014 http://jagareforbundet.se/allmanna- uppdraget/Om-allmanna-uppdraget/allmanna- uppdraget-2014/ Ta gärna med ett ex av boken att visa upp Varg ingår inte i allmänna uppdraget efter ett särskilt beslut av förbundsstyrelsen efter hörande av länsordföringarna För mer precisering av delbelopp till de olika övergripande områdena så hänvisa till beslutet Länk till boken http://jagareforbundet.se/Documents/ AllmannaUppdraget/AU75years.pdf

Älg och skog Nytt simuleringsprogram ”ÄLGFRODE” framtaget i samarbete med Sveaskog och Svensk Naturförvaltning  Viltdata nationellt system för älgobs och forsätter att öka, 22% under 2013  Fokusprojekt VÖV under 2014. Alla databaser slås ihop till en jättestor ÄSO fortsätter att öka, nu 83% av jaktarealen  Fokus på Älgförvaltningsgrupper under 2014 Vårt långsiktiga mål är att skapa ömsesidig respekt mellan Jägareförbundet och skogens aktörer ÄLGFRODE är ute i pilotmodell 2014. Till 2015 kommer en webversion kopplad till Viltdata. Kan användas av ÄSO, ÄFO och Länsstyrelserna. 2013 blev Viltdata det nationella systemet för insamling och kvalitetssäkring av älgobs. Även nytt i Allmänna uppdraget. All älgobs ska samlas i Viltdata. Fokusprojekt VÖV under 2014 ska slå ihop älgdatabasen med databasen för avskjutning av övrigt vilt. Detta innebär nya möjligheter för inrapportering samt också att vi kan samla ”andra biologiska data” för allt vilt, inte bara älg. Till exempel kan vi då se vilka vildsvin vi skjuter, samla vildsvins- och hjortobs mm. Vårt uppdrag” att stimulera jaktlig samverkan” har vi lyckats bra med. Trots att det är klent med incitament för att bilda ÄSO fortsätter de att öka. Älgförvaltningsgrupperna. Det är också en ny del i AU. Vi planerar att träffa alla Älgförvaltningsgrupper minst en gång under 2014.

Vildsvin Vi sköt 97 900 vildsvin 2012/2013  Trafikolyckor med vildsvin har minskat med 30% under 2013 Prognos för avskjutningen 2013/2014: cirka 70 000 vildsvin  Fokus under 2014 lokal samverkan och övervakning ”Vildsvinsbarometern” – med regional rådgivning om avskjutning och utfodring Lokal samverkan är A och O Klarar jägarna av vildsvinsutmaningen: JA!  2012/2013 var första året vi sköt fler vildsvin än älgar. Avskjutningen har helt klart haft effekt – vi klarar av att hantera vildsvinen med jakt! Stammen är nu betydligt mindre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Prognosen för detta jaktår är cirka 70 000 skjutna vildsvin. Vi fokuserar under 2014 på två saker i vildsvinsförvaltningen: Få igång den lokala samverkan runt vildsvinen. Just nu är konfliktnivån relativt låg – läge att prata med varandra istället för om varandra. Skapa en mer precist och snabbt samt regionalt system för rådgivning om avskjutning och utfodring. Vi bygger på hemsidan en ”barometer” där jägare kan gå in och få råd om de ska gasa eller bromsa på just sina marker.

Rovdjur Många rovdjursbeslut överklagas och hamnar i domstolar. Statusen på rovdjursläget är därför ofta en dagsnotering. Vargproblematiken har handlat om biologi, sociologi, ekonomi, genetik – och nu juridik. Ingen vargjakt i vinter Lojakt endast i norra Sverige i vinter Åteljakt på björn? Etiken i björnjakten

Mårdhund Det treåriga EU-projektet som vi lett för att hindra mårdhundens etablering avslutades i augusti 2013.  Resultatet har varit mycket positiva och mårdhundens utbredning har inte ökat och arbetet är mycket uppmärksammat internationellt.  Från september 2013 finansieras arbetet helt av Naturvårdsverket Det är inte med medel från jaktkortsavgiften.  Arbetet leds även fortsättningsvis från Luleå  De anställda fungerar även som akutgrupp om annat oönskat vilt dyker upp. I fjol togs t ex en tvättbjörn i södra Sverige.  EU-projektet var treårigt och omfattade arbete i Sverige, Finland, Danmark och Norge och hade en total omsättning på 50 miljoner för tre år. Nuvarande finansiering (8 miljoner för 2014) finansieras av pengar för biologisk mångfald.

Verksamhetsplanering Eftersom Svenska Jägareförbundet har en strategisk målbild måste vi tidigare än förut påbörja verksamhetsplanering för nästkommande år. Vad vill länsföreningen prioritera inför verksamhetsåret 2015 – som leder mot de strategiska målen?!