MER OCH FLER utlandsfödda i friluftslivet Workshop 6 mars 2013 Rebecca Stenberg.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
januari : Fotboll februari : bloggen och Basket boll mars : Bord tennis april : Skriva projektet för fototävling.
Advertisements

Livskvalitet på Åland - några glimtar i siffror
Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige
Projektledare Anton Olofsson
Entreprenöriella politiker Kristina Nyström Ratio och CESIS, KTH Nyström, K. (2011) Entrepreneurial Policymakers,
Kultur för alla – gäller det mig
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Svårigheter och möjligheter för ungdomar på arbetsmarknaden Anders Forslund IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet Ungdomars etablering.
Byggnadsnämndens beslut ( ) • ”att ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genom detaljplan pröva lämpligheten av att möjliggöra bostäder inom.
Mahmud Al Hakim IT-Pedagog och Webbutvecklare
Äldrepolitik Äldreomsorg.
Dagens och framtidens seniorer och deras framtidsförväntningar
Nationella Nätverket NATIONELLA NÄTVERKET NAVIGATORCENTRUM • april 2010 Nationella Nätverket Med bidrag från Ungdomsstyrelsen 2008,
Hälsopedagogik- Vad är det ?
© X-on Data EdWord. © X-on Data EdWord – tillägg till Word EdWord är en anpassning för att göra Microsoft Word enklare.
Centrum för biologisk mångfald Ett nationellt centrum vid SLU och Uppsala universitet Kunskapsöverföring – att lära ut och lära in Anteckningar från seminariediskussion.
Svenskt Friluftsliv har till uppgift att bevara och utveckla förutsättningarna för det svenska friluftslivet Stärka friluftsorganisationernas långsiktiga.
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
Projektet IT-coacher 2013 Enkäter angående intresset av IT-utbildning för seniorer gjordes i kommunerna Lidköping, Götene och Munkedal. De som svarade.
16 februari Ekofeminism & GMO Ekofeminism och miljöetik Utgångspunkter Tre sambandsteser.
FÄRGER Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom.
6 september Physical Activity in NCD prevention in Vietnam From evidence-base to policy implementation Helena Wallin, Leg läk,
Mahmud Al Hakim IT-Pedagog och Webbutvecklare
Mahmud Al Hakim IT-Pedagog och Webbutvecklare
Policy Järna Sportklubb ska bedriva en sund och stimulerande verksamhet i sin ungdomsverksamhet Alla barn och ungdomar ska erbjudas möjlighet att vara.
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
En kommunal forsknings- och förnyelsestrategi antogs av styrelsen 2009 Bakgrunden var följande: Kommunförbundet Skåne har sedan 1998 bedrivit en FoU verksamhet,
Bild 1 SOCIAL- PSYKOLOGI Framtida forskning. Bild 2 SPSPG – med inriktning mot hälsa och välbefinnande POLPG – med inriktning mot personal, organisation.
Stina Randevall Hjärtstam
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Barnrättsperspektiv på inflytande och delaktighet med underrubrik: Om barn och unga i fysisk planering – en fråga om social hållbarhet Gabriella Olofsson.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Att bilda opinion för bibliotek 1. Utgångsläget 2.
Mångfaldsinformation
”Man köper saker man inte behöver för pengar man inte har för att göra intryck på människor som man egentligen inte bryr sig om” ”Inte moralisera utan.
Lektion 3 Mahmud Al Hakim
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Forsknings- och innovationspropositionen Prefektmöte
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Nova Ward Introduktion
Regional Överenskommelse 4/ De sex principerna i den nationella Överenskommelsen Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet.
SAM-projektet Skaraborg Samhällsorientering Samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Träff med fritidsgårdar Örebro län 24 nov 2009 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
1 Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden Rebecka Milestad, Åsa Svenfelt & Kalle Dreborg.
Brandmän ska ha skägg, inte mens
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Parallellt seminarium Ett rikt växt- och djurliv – introduktion  Vad har hänt hittills & vad händer härnäst?  Vad är miljömålet Ett rikt.
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
Nationell konferens för etablering av nyanlända på landsbygd 30 september 2014 UKK.
Foto: Eskil Birkne Foto: Michael Ekstrand Foto: Foto: Michael Ekstrand.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Att möta förändringar – adaptiv kapacitet i olika skalor
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Inom hästnäringens organisationer har vi gemensamt beslutat att sträva efter tillväxt. Vi ser att det finns potential för vår sektor att växa och.
UGOT Challenges – Processen Juni 2014 – UGOT Challenges annonserades September 2014 – intresseanmälningar – 103 st (underlag för definiera sakkunniga)
LEVANDE SKOGAR Om skogsindustrins arbete med biologisk mångfald.
MINNA ett utvecklings- och forskningsprogram om närnaturens biologiska och sociala värden initierat och koordinerat av Centrum för Biologisk mångfald,
1:a advent 2006 Vision Gotland 2025 Tre minuter om Gotlands framtid.
BEFOLKNINGS GEOGRAFI Var i världen bor vi? Varför flyttar vi? Konsekvenser för samhälle och natur. Dåtid – nutid - framtid.
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
BEFOLKNINGS GEOGRAFI Var i världen bor vi? Varför flyttar vi? Konsekvenser för samhälle och natur. Dåtid – nutid - framtid.
Louise Edgren Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
Förstudie Friluftslivets år 2020
Gränsöverskridande infrastrukturplanering - äntligen verkstad?
arbete för friluftsliv
Vi har alla ett ansvar för miljön
Västvärlden, Sverige och Söderhamn står inför en mycket stor utmaning och stora möjligheter beträffande flyktingmottagandet Söderhamns kommuns vision:
Presentationens avskrift:

MER OCH FLER utlandsfödda i friluftslivet Workshop 6 mars 2013 Rebecca Stenberg

• FD Psykologi, lektor i företagsekonomi Linköpings universitet • Centrum för tvärvetenskaplig forskning om räddning och respons CARERCARER • Friluftsliv och friluftssäkerhet • Kajagare • Långfärdsskridsko i FF, SSSK

Reflektioner kring ett nuläge • Reflektioner kring ett nuläge – Från land till stad – Utlandsfödda i den svenska samhället – Friluftsliv • Nuläge för friluftslivet • Två projekt • Och sen då?

En bakgrund – vi flyttar till staden • 2007 bodde det för första gången fler människor i städer än på landsbygden globalt. • Mer än 85 % av den svenska befolkningen trängs på 2 % av landets yta. • Befolkningen blir äldre, och äldre äldre har sämre hälsa än tidigare. • Andelen som uppskattar friluftslivets möjligheter är högt (95 %) • Andelen som utövar friluftsliv åldras och minskar • Andelen som har kunskaper om natur och friluftsliv minskar

Utlandsfödda i Sverige • Mellan %* av befolkningen är utlandsfödda idag. • År 2050 dubbelt så många immigranter i Västeuropa enligt WHO. Flertalet från icke- europeiska länder. • Stort behov av policies och verktyg för integration – dvs ömsesidig anpassning och utveckling. • Många utomeuropeiska invandrares hälsa försämras drastiskt i det nya landet

Vad vill vi med friluftslivet? • Hållbart samhälle • Folkhälsa • Rekreation • Demokratiskt fördelade möjligheter till utövande • Politiskt intressant men myndigheternas Svarte Petter • Dvs inga pengar • Aktiva – en bristvara av olika skäl

Sammantaget… • Strukturer och aktiviteter för integration behövs – i Sverige är föreningsliv en vanlig väg - dvs om man blir insläppt. • Strukturer och aktiviteter behövs också för att vidmakthålla fungerande friluftsliv. • Utlandsfödda måste få tillgång till större delar av Sverige – Kunskap och vanan vid natur och friluftsliv är en förutsättning men utlandsfödda är starkt underrepresenterade i friluftslivet. • Utlandsfödda behöver lockas in i mer hälsofrämjande livsstil med exempelvis friluftsliv. • Friluftsliv och utlandsfödda måste presenteras för varandra på ett bra sätt och utlandsföddas aktiviteter behövs.

Invandrares tvekan för friluftsliv • Allemansrätten • Vad är natur? Hur långt måste man gå? • Den vilda naturen – domesticerad natur • En annan syn på vad som är värdefull natur • Risker, vilda djur, giftiga växter, överfall • Ovana vid kyla, is, snö • Kultur- och genusmönster

Vad är egentligen värdefull natur/vackert? 9

Green Team – ett sätt att locka • Svenskt Friluftsliv och studiefrämjandet • Syfte få barn och ungdomar att prova och bli intresserade friluftsliv via samarbete fritidsgårdar- föreningar. • Målgrupp utlandsföddas barn • Föreningar visar upp sina aktiviteter • Organiskt växande verksamhet • Krävs omfattande kulturkompetens och förarbete för att bli bra – Hur få med flickor – Utrustning • Idag 16 kommuner och 600 barn.

Samhällsorientering för nyanlända – myndighetsdrivet systematisk bortval av friluftsliv • Lag sedan 2010 att alla nyanlända får 60 tim • Ges ofta av etablerade utlandsfödda • Nationella underlag och former för information • Etablerade utlandsfödda som inte idkar friluftsliv cementerar motstånd • Underlag innehåller marginellt om friluftsliv men naturbilder till våld, dödsfall, etc.

Utlandsfödda och naturen • Rätten till övriga 98 % av Sverige • Föreningslivet - sätt att komma i kontakt med Sverige och svenskar • Invandrare behövs utanför storstäderna • Naturen behöver kunniga medborgare • Människan behöver de olika värden friluftsliv ger • Klimatförändringar, åldrande, minskande kunskaper ger nya förutsättningar

Slutsats – Det finns mycket goda skäl att skapa förutsättningar för utlandsföddas friluftsliv

Integration är en process från minst två håll där en tredje uppstår…

Att lära tillsammans och av varandra för mer och fler i friluftslivet • Mycket kunskaper, erfarenheter att ta vara på • Inte uppfinna hjulet varje gång • Komplettera varandra • Skapa framtidens friluftsliv för alla

Tack!

Att läsa mer i • Blomqvist, L. (2003) Invandrare i tätortsnära natur — Kvalitativa intervjuer angående natursyn och nyttjande samt förslag till åtgärder. Uppsala, Sveriges lantbruksuniversitet (betygsarbete). • Emmerlin, L., Fredmman, P., Lisberg Jenssen, E. & Sandell, K. (2010). Planera för friluftsliv: Natur, samhälle, upplevelser. Carlssons. • Gentin, S. (20069 Fem muslimers friluftsliv og natursyn — en inteviewundersögelse. Köpenhamn, Den kongelige Veterinär- og Landbohöjskole (betygsarbete). • Hadders, A. och Rosengren, A. (2006) Får man grilla här? Kulturell mångfald möter biologisk mångfald. Kristianstad, Regionsmuseet Kristianstad Rapport från ett pilotprojekt Kristianstad 2006:67. • Karlsson, S-E (2006) Det är inte bara fråga om snö, det mer komplext än så — om nysvenskar och skidåkning. Karlstad, Karlstad University Studies 2006:47.