Farliga ämnen och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning

Vad är farliga ämnen? Farliga ämnen är alla vätskor, gaser och fasta ämnen som utgör en risk för arbetstagares hälsa eller säkerhet finns på nästan alla arbetsplatser, även på små och medelstora företag (lantbruk, frisersalonger, motorverkstäder, sjukhus, skolor …) innefattar både kemikalier och biologiska agens (bakterier, virus, jäst- och mögelsvampar, skadedjur …) innefattar såväl ämnen som bildas som biprodukter vid arbetsprocessen som råvaror (svetsångor, dieselavgaser, trädamm, mjöl som används i bagerier …).

Farliga ämnen och skada Om riskerna med att använda farliga ämnen inte hanteras rätt kan arbetstagarnas hälsa bli lidande på olika sätt: Genom en enda kort exponering Genom flera exponeringar Genom långsiktig upplagring av ämnen i kroppen

Hälsoeffekter Farliga ämnen kan påverka hälsan på många olika sätt, bland annat genom: Akuta effekter: förgiftning, kvävning, explosion och brand. Långsiktiga effekter, till exempel sjukdomar i andningsorganen (reaktioner i luftvägar och lungor) som astma, snuva, asbestos och silikos, yrkesrelaterade cancersjukdomar (leukemi, lungcancer, mesoteliom, cancer i näshålan). Hälsoeffekterna kan vara både akuta och långsiktiga: Hudsjukdomar, reproduktionsproblem och medfödda missbildningar, allergier. Vissa ämnen kan lagras i kroppen. Vissa ämnen kan ha en kumulativ effekt. Vissa ämnen kan tränga genom huden.

Farliga ämnen - lagstiftning Lagstiftningen inom området innefattar regler om skydd av arbetstagare mot risker från kemikalier, biologiska agens, carcinogena och mutagena ämnen (bland annat asbest och trädamm). Regler om klassificering och märkning är lika viktiga men gäller inte för alla farliga ämnen (t.ex. hårvårdskemikalier och läkemedel). Begränsningar för användning och försäljning gäller för vissa ämnen och arbetsprocesser. Ta reda på vilken nationell lagstiftning om farliga ämnen på arbetsplatsen som gäller dig.

Annan lagstiftning av betydelse REACH EU-förordningen EG 1907/2006 skapar ett nytt system för att registrera, utvärdera och godkänna kemikalier (Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals):  Syftar till ett bättre skydd för miljön och för användarnas hälsa. Ger företagen ett större ansvar för riskhanteringen när det gäller kemikalier och för att ge säkerhetsinformation om olika ämnen till alla som tillverkar eller använder dem. Mer om REACH: http://echa.europa.eu GHS – FN:s globala harmoniserade system för klassificering och märkning av kemikalier – kommer också att ha betydelse för arbetstagarnas hälsa. Mer om GHS: http://ec.europa.eu/enterprise/reach/ghs_en.htm

Sammanfattning Enligt lagen måste arbetsgivare inom EU skydda sina anställda från att skadas av farliga ämnen på arbetsplatsen. Enligt lagen måste arbetsgivare göra en riskbedömning för att skydda sina anställda från farliga ämnen. De anställda ska vara delaktiga i riskbedömningen.

Vad är riskbedömning? Riskbedömning är en process för att utvärdera arbetsmiljörisker till följd av faror på arbetsplatsen. Det innebär en systematisk granskning av arbetets alla delar där man bedömer vad som kan orsaka skada, om farorna kan elimineras och, om inte, vilka förebyggande åtgärder eller skyddsåtgärder som behöver finnas för kontroll av riskerna. Riskbedömning är grunden för en framgångsrik hantering av arbetsmiljöfrågor och det bästa sättet att minska arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar.

Riskbedömning av farliga ämnen Riskbedömning av farliga ämnen görs enligt samma grundprinciper och processer som de som används för andra arbetsmiljörisker. Oavsett vem som gör riskbedömningen är det viktigt att de anställda rådfrågas och görs delaktiga i processen. De anställda känner till sin arbetsplats och det är de anställda som ska genomföra de förändringar som kan behövas av arbetsförhållanden eller arbetsmetoder. Det finns olika metoder, men för de flesta företag fungerar en femstegsmodell bra vid riskbedömning.

Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (1) Sök efter ämnen som kan orsaka skador och avgör vilka av de anställda som kan utsättas för ämnena. Ägna särskild uppmärksamhet åt grupper bland de anställda som kan löpa större risk, till exempel unga, gravida och ammande kvinnor, migrerande arbetstagare, otränad och oerfaren personal, städpersonal, leverantörer och allmänhet. Kom ihåg att en fara kan utgöras av vad som helst som kan orsaka skada – arbetsmaterial, utrustning, arbetsmetoder eller praxis.

Steg 1: Identifiera faror och personer i farozonen (2) För att lättare identifiera faror: Gör en inventering av ämnen som används och produceras på arbetsplatsen. Samla information om ämnena, t.ex. om vilka skador de kan orsaka och hur skadorna kan uppstå. Standardiserade säkerhetsetiketter, risksymboler och säkerhetsdatablad, som leverantörerna av kemikalier är skyldiga att lämna, är viktiga informationskällor. Kontrollera vilka yrkeshygieniska gränsvärden som gäller för ämnena. Gränsvärden gör det lättare att kontrollera exponeringen för farliga ämnen på arbetsplatsen eftersom de fastställer den högsta tillåtna koncentrationen (i luft) för olika ämnen. Kontrollera om ni använder cancerframkallande eller mutagena ämnen – striktare bestämmelser gäller. Mer information finns i Facts 33 och Facts 35

Steg 2: Utvärdera och prioritera riskerna Bedöm hur de anställda utsätts för farliga ämnen som har identifierats: titta på exponeringens typ, intensitet, tidsperiod och frekvens. Klarlägg vilka arbetsprocesser som används. Överväg om kombinerad exponering för ämnen förekommer. Överväg kombinationseffekten med andra risker, till exempel brandrisk nära brandfarliga ämnen, fysiskt krävande arbete som kan öka upptaget av kemikalier, våtarbete som kan öka effekten av kemikalier på huden. Listan kan användas för att upprätta en åtgärdsplan. Kom ihåg att en risk är sannolikheten – hög eller låg – för att någon skadas på grund av en fara.

Steg 3: Besluta om förebyggande åtgärder (1) Använd åtgärdshierarkin för att förhindra eller minska arbetstagarnas exponering för farliga ämnen: Eliminera – bästa sättet att minska riskerna på grund av farliga ämnen. Se till att det farliga ämnet inte behöver användas genom att ändra på processen eller produkten där det används. Ersätt – om ämnet inte går att eliminera. Ersätt det farliga ämnet med ett ofarligt eller mindre farligt ämne.

Steg 3: Besluta om förebyggande åtgärder (2) Kontroll – om ett ämne eller en process inte kan elimineras eller ersättas Förhindra eller minska exponeringen genom inneslutning av den process som gör att det farliga ämnet avges, kontroll av utsläppet vid källan, bättre processtyrning, tekniska lösningar för att hålla exponeringen så liten som möjligt, minskning av antalet anställda som utsätts för det farliga ämnet, förkortad exponering och minskad exponeringsintensitet, om exponering inte kan förhindras på andra sätt, se till att de anställda som utsätts har lämplig skyddsutrustning och får lära sig att använda den rätt.

Ersättning – arbetsprocesser Börja med ämnen och arbetsprocesser som redan har skapat problem på företaget (hälsoproblem, olyckor eller andra incidenter), nödvändiggör regelbundna hälsokontroller (t.ex. läkarundersökning av de anställda), omfattas av särskilda nationella regler som begränsar yrkesmässig användning, leder till höga exponeringsnivåer för anställda eller innebär att många anställda exponeras. Processer som ska ses över är bland annat de som sker öppet, t.ex. målning av stora ytor och blandning i öppna behållare eller kärl, innebär att damm, ångor eller rök bildas eller att vätskor sprids i luften, t.ex. svetsning och sprutmålning.

Ersättning – ämnen Se över användningen av ämnen som ökar risken för brand och explosion, är flyktiga, t.ex. organiska lösningsmedel, eller sprids i luften (aerosoler, damm), innebär en akut hälsorisk, t.ex. gifter, frätande ämnen och irriterande ämnen, innebär kroniska hälsorisker, t.ex. allergener och ämnen som påverkar reproduktionsförmågan, orsakar yrkessjukdomar, kan tas upp genom huden, kräver att personlig skyddsutrustning används (t.ex. andningsskydd). Mer information finns i Facts 34

Cancerogena och mutagena ämnen Striktare regler gäller för cancerogena och mutagena ämnen: Cancerogena och mutagena ämnen måste ersättas så långt det är tekniskt möjligt. Inneslutning av den process där ämnena avges är obligatorisk om det är tekniskt möjligt. De anställdas åtkomst till ämnena måste begränsas. Mer detaljerade register måste hållas för de anställdas exponering, och registren måste sparas längre. Mer information måste ges till de anställda om exponering och hälsoövervakning. Ta reda på mer om den specifika nationella lagstiftning som gäller för användning av farliga ämnen på arbetsplatsen.

Steg 4: Vidta åtgärder Sätt in förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder. För att åtgärderna ska kunna införas på ett effektivt sätt behövs en plan som visar vem som gör vad, när en uppgift ska vara genomförd, vilka medel som avsätts för att genomföra åtgärderna, när bedömningen ska ses över och vem som ska göra översynen. Allt arbete som innebär att riskmoment eller riskämnen elimineras, ersätts eller kontrolleras ska prioriteras.

Steg 5: Övervaka och granska Effekten av förebyggande åtgärder ska övervakas. Riskbedömningen ska ses över varje gång en större förändring sker inom organisationen: När arbetsprocessen ändras. När nya kemikalier eller nya arbetsmetoder införs. När olyckor inträffar eller hälsoproblem uppstår. Regelbundet, för att kontrollera att resultaten av riskbedömningen fortfarande gäller.

Dokumentera riskbedömningen Riskbedömningen måste dokumenteras. Dokumentationen kan användas för att förmedla information till berörda personer, bedöma om nödvändiga åtgärder har införts, ge tillsynsmyndigheter material, anpassa åtgärderna om förhållandena ändras.

Råd till anställda För att anställda ska vara säkra för farliga ämnen ska de få information om resultaten av riskbedömningen, vilka risker de utsätts för, hur de kan påverkas av de farliga ämnena, vad de kan göra för att skydda sig själva och andra, vad de ska göra om en olycka inträffar eller om något går fel, hur man vet om något har gått fel, till vem de ska rapportera problem, vad som ingår i underhållsarbete, resultaten av eventuell exponeringsövervakning eller hälsoövervakning.

Råd till arbetsgivare: kommunikation God kommunikation mellan arbetsgivare och anställda innefattar att ha en lista på farliga ämnen som används i eller bildas i samband med arbetsprocessen, ha säkerhetsdatablad och motsvarande dokument tillgängliga för alla farliga ämnen, ta fram arbetsinstruktioner som bygger på information om farliga ämnen, se till att behållare för farliga ämnen är tydligt märkta, informera om resultaten av riskbedömningen, regelbundet intervjua de anställda om potentiella hälso- och säkerhetsproblem, förse de anställda med all relevant information och alla nödvändiga instruktioner samt erbjuda utbildning om farliga ämnen som förekommer på arbetsplatsen.

http://hw.osha.europa.eu Bra för alla. En europeisk kampanj om riskbedömning