SYSSELSÄTTNINGS- OCH TILLVÄXTAVTAL
Syftet är att stödja en sund ekonomisk tillväxt genom att ➤ öka sysselsättningen ➤ främja alla löntagares köpkraft och löneutveckling ➤ förbättra företagens möjligheter till framgång i den globala konkurrensen. Även företagen förutsätts agera ansvarsfullt och måttfullt i fråga om alla typer av belöningar. ETT LÅNGVARIGT OCH SAMLANDE TILLVÄXTAVTAL Sysselsättnings- och tillväxtavtal
Avtalsperioden börjar vid utgången av det gällande arbets- eller tjänstekollektivavtalet. För gällande arbets- eller tjänstekollektivavtal där löneuppgörelserna inte har slagits fast börjar avtalsperioden vid utgången av löneperioden. Den första avtalsperioden: ➤ 24 mån, om det nuvarande avtalet löper ut ➤ 22 mån, om det nuvarande avtalet löper ut 2014 eller senare. Den andra avtalsperioden: ➤ Den andra perioden löper ut vid en tidpunkt mellan – som fastställs av avtalsparterna. ➤ Om den första perioden löper ut eller därefter, kan man komma överens om att den andra perioden ska löpa ut vid någon annan tidpunkt. AVTALSPERIOD Sysselsättnings- och tillväxtavtal
Den första avtalsperioden: ➤ Efter 4 mån: en allmän förhöjning på 20 €/mån eller en motsvarande höjning av timlönen enligt branschpraxis ➤ 12 mån efter den första förhöjningen: en allmän förhöjning på 0,4 % Den avtalsenliga höjningen innehåller lönejusteringar och förändringar i arbetsvillkoren som har kostnadseffekter Den andra avtalsperioden: ➤ Centralorganisationerna förhandlar före om förhöjningarna under den andra perioden. ➤ De avtalsenliga förhöjningarna omfattar en period på 12 månader. ➤ Om enighet inte nås, kan avtalen sägas upp branschvis med 4 månaders uppsägningstid vid utgången av den första avtalsperioden. FÖRHÖJNINGAR Sysselsättnings- och tillväxtavtal
AVTALSPERIODER OCH FÖRHÖJNINGAR mån. 4 mån. 8 mån. Period 1, 24 mån. 20 € 0,4 % 12 mån. 4 mån. 6 mån. Period 1, 22 mån. 20 € 0,4 % gammal Period 2, x mån
Bransch Gällande avtal löper ut Nytt avtal börjar 1 förhöj- ningen (20 €) 2 förhöj- ningen (0,4 %) 1 avtals- perioden löper ut Teknologiindustri, kommunikationsförmedling o. logistik Fastighetsbr., skogsbr Teater AKT, mekanisk skog, lant- bruksnäringar Kommuner, Sjömans-Unionen, kemi, byggnads Livsmedel, staten Pappers, handel, inkvartering- o. förplägnad Bevakning, telefontjänster Danslärare Energi-, ICT- och nätverk, elektrifiering, bokarbetare Torvproduktion Snickeriindustri BERÄKNAD TIDPUNKT FÖR AVTALSENLIGA FÖRHÖJNINGAR ENLIGT HUR GÄLLANDE AVTAL LÖPER UT
Arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för 2014 sänks i enlighet med arbetslöshetsförsäkringsfondens förslag från Genomsnittliga ArPL-avgifter: ➤ (2013: 22,8 %) ➤ 2014:23,6 % ➤ 2015:24,0 % ➤ 2016:24,4 % Om avgiften för 2016 kan avtalas på annat sätt i samband med arbetspensionsreformen. Arbetspensionsavgifterna för tiden efter 2016 fastställs vid förhandlingarna om pensionsreformen. SOCIALFÖRSÄKRINGSAVGIFTER Sysselsättnings- och tillväxtavtal
För att förlänga yrkeskarriären förhandlar arbetsmarknadens centralorganisationer om en lösning för nästa arbetspensionsreform enligt vad som överenskommits i arbetskarriäravtalet ( ). Organisationerna ska förhandla fram en lösning för pensionsreformen före hösten Samtidigt avgörs frågorna i anslutning till utjämningsbeloppet, EMU- bufferten och utvecklingen av fonderingen av ålderspensioner. Alla propositioner som gäller arbetspensionsreformen ska lämnas till riksdagen genast efter riksdagsvalet 2015 och reformen träda i kraft senast vid ingången av ARBETSPENSIONSREFORMEN Sysselsättnings- och tillväxtavtal
Arbetsmarknadens centralorganisationer utreder i samarbete med representanter för kyrkan vilka möjligheter det finns till att öka antalet sammanhängande arbetsveckor genom en permanent flyttning av trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag till lördagar. Efter detta ➤ utreds vilka konsekvenser ändringarna har för arbetstidsarrangemangen vid olika arbetstidsformer ➤ utreds möjligheterna att genomföra arrangemangen. SÖCKENHELGER Sysselsättnings- och tillväxtavtal
En arbetsgrupp för arbetsmarknadsorganisationerna inrättas för att före slutet av hösten 2014 bedöma hur det nuvarande förhandlingssystemet, som bygger på kollektivavtalslagen och lagen om medling av arbetstvister, fungerar och behöver utvecklas. Det som ska bedömas är ➤ kollektivavtalens bindande verkan och hur de följs ➤ vilka sanktioner brott mot avtalet medför för olika aktörer ➤ utvecklingen av medlingssystemet och förfarandet för lösning av meningsskiljaktigheter ➤ löneförhöjningarna inom branscher utan avtal. Den fortsatta beredningen av arbetsgruppens utvecklingsförslag görs på trepartsbasis i den mån de eventuellt förutsätter lagändringar. REFORM AV FÖRHANDLINGSSYSTEMET Sysselsättnings- och tillväxtavtal
Lättare att ta emot korta anställningar genom ett skyddat belopp i den jämkade dagpenningen på 300 euro och då taket höjs till 100 procent. ➤ Sammanjämkningen av små arbetsinkomster och arbetslöshetsskyddet underlättas, vilket sporrar till arbete ➤ Kostnadseffekten ca 37 milj. euro ➤ Uträkningar finns i slutet av presentationsmaterialet Självrisktiden för arbetslöshetsdagpenning förkortas från 7 dagar till 5 dagar ➤ Utkomsten förbättras i början av arbetslösheten med i genomsnitt ca 120 €/arbetslöshetsperiod (arbetslöshetsperiodernas längd i medeltal ca 4 mån) ➤ Kostnadseffekten ca 40 milj. euro Båda dessa reformer träder i kraft ÄNDRINGAR I ARBETSLÖSHETSSKYDDET Sysselsättnings- och tillväxtavtal
Parterna är eniga om att arbetstiden i vissa fall etableras så att den blir ett villkor för anställningsförhållandet och kompletterar eller ersätter arbetstidsvillkoret i arbetsavtalet. Parterna konstaterar att rättsläget i samband med detta är oklart. En arbetsgrupp på trepartsbasis tillsätts ➤ för att utreda vilka kriterier som bör gälla för att arbetstiden kan anses ha etablerats och blivit ett villkor för anställningsförhållandet samt ➤ föreslå nödvändiga åtgärder för att klarlägga situationen. ETABLERING AV ARBETSTIDEN Sysselsättnings- och tillväxtavtal
För att främja ungas sysselsättning utreds följande frågor på trepartsbasis: ➤ Undanröjande av hinder för lärande i arbetet ➤ Utveckling av läroavtalsmodeller för unga bl.a. utifrån de förslag som arbetsmarknadsorganisationernas läroavtalsarbetsgrupp lämnade våren 2013 ➤ Förenkling och effektivisering av lönesubventionen för unga, förenkling och utvidgning av användningen av Sanssi-kortet och förbättring av samordningen av arbete och social trygghet. Preciserade förslag kring dessa frågor ges under den 8 veckor långa förhandlingsperioden. FRÄMJANDE AV UNGAS SYSSELSÄTTNING Sysselsättnings- och tillväxtavtal
Centralorganisationerna rekommenderar att man utöver de övriga branschspecifika frågorna förhandlar om följande frågor på branschnivå: ➤ Ökning av produktiviteten och arbetshälsan med hjälp av arbetstidsarrangemang ➤ Främjande av arbetshälsan samt metoder för att minska frånvaro som beror på sjukdomar och olycksfall i arbetet ➤ Kollektivavtalsmässiga medel för att trygga arbetstillfällena och företagens verksamhet i de fall där de drabbas av exceptionella ekonomiska svårigheter ➤ För att förlänga yrkeskarriären utreder arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna i varje bransch hur användningen av åldersprogram och upprättandet av individuella karriärplaner främjas på arbetsplatserna CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATIONER FÖR BRANSCHVISA FÖRHANDLINGAR Sysselsättnings- och tillväxtavtal
Förhandlingar om arbets- och tjänstekollektivavtal på branschnivå ska hållas inom 8 veckor. Arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna ska skriftligen meddela sina centralorganisationer före kl. 16 om att de har nått de lösningar som presenteras i avtalet. Arbetsmarknadens centralorganisationer bedömer avtalets omfattning och de åtgärder som framförts av regeringen och som stöder uppnåendet av sysselsättnings- och tillväxtavtalet Om avtalet eller regeringens åtgärder inte är tillräckligt omfattande och centralorganisationerna därför inte förbinder sig till lösningarna, har arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna rätt att frigöra sig från de avtalsenliga lösningarna. AVTALETS OMFATTNING Sysselsättnings- och tillväxtavtal