Internationella relationer

Internationell politik + ekonomi = internationella relationer Internationella relationer styrs av olika aktörer, alltså olika deltagare som påverkar politik och ekonomi globalt (= över hela världen). Relationer är både samarbete och konflikter. För närvarande försöker stater och mellanstatliga organisationer samarbeta kring några viktiga problem som rör hela världen, ex klimatfrågan och fattigdomsbekämpning. Främst är det inom FN som samarbetet försöker organiseras.

Olika aktörer: Stater (oftast kallar vi dessa för länder eller nationer). Storföretag, multinationella/transnationella företag. ex Microsoft, McDonalds, Dell, Nintendo, General Motors, Coca-Cola company. Militära pakter, ex NATO Icke-statliga organisationer (NGO’s = non-governmental organizations), ex. Röda korset/röda halvmånen, Greenpeace, Amnesty Mellanstatliga organisationer ex. EU, WTO, Världsbanken och Internationella Valutafonden (FN), OPEC, NAFTA (Nordamerika), ASEAN (Asien). Religiösa grupper, ex. muslimska, kristna, hinduiska grupper. Massmedier, ex. CNN, BBC, Al-Jazeera Terrorgrupper, ex Al-Quida

Olika förutsättningar: Staters ekonomiska utvecklingsgrad, ex i-länder (industrialiserade länder), u-länder (utvecklingsländer), NIC-länder (Newly Industrialized Countrys) Tillgång på olika produktionsfaktorer (arbetskraft, råvaror, realkapital, kunskap) Förmåga att utnyttja komparativa fördelar Frihandelsavtal, ex inom EU Protektionism genom olika tullar eller handelskvoter

Komparativa fördelar Nationalekonomisk term som används för att teoretiskt förklara varför handel är gynnsam. Antag att landet A är mer effektivt på att producera både bilar och båtar än landet B. Land A är allra mest effektivt på bilar. Lagen om komparativa fördelar säger då att land A ska koncentrera sig på bilarna och låta land B sköta båtarna, även om land B är mindre effektivt inom båtproduktion än land A. Det är billigare för land A att importera båtar från land B än att själva producera dem eftersom varje krona land A satsar på båtproduktion är en krona man inte satsar på bilproduktion (en alternativkostnad), med andra ord en investering som ger mindre avkastning.

Ett enklare exempel … Sverige kan producera pappersmassa effektivt. Sverige kan också producera jordgubbar men inte lika effektivt som pappersmassa. Visserligen kanske vi är effektivare på att producera jordgubbar än Egypten men det lönar sig bättre för både Sverige och Egypten om Sverige specialiserar sig på att göra pappersmassa – sälja den – och köpa jordgubbar från Egypten, istället för att tillverka båda produkterna själv. Varför då?

Ett ännu enklare exempel … Jag är bra på att baka bullar Jag kan bygga en hundkoja men inte lika bra som jag bakar bullar Min granne kan både baka bullar och bygga hundkojor, han är sämre på båda sakerna än vad jag är Ändå lönare det sig för oss båda om jag bakar bullar och säljer och köper hundkojan av grannen. Varför då?

Jo … För varje hundkoja som jag bygger så tar jag tid från bullbakandet. Så om jag bara bakar bullar så får jag så mycket bullar att jag både kan äta själv, sälja så att det täcker kostnaden för hundkojan plus att jag kan göra en vinst. Grannen tjänar också på det – eftersom han får sälja en hundkoja även fast jag är bättre på att göra dem. Och eftersom jag inte konkurrerar med honom om hundkojebyggandet kan han få sälja hundkojor till andra också.

Komparativa fördelar Slutsatsen av denna teori är att: handel bygger på att länder specialiserar sin produktion på sådant de har komparativa fördelar på som de sedan exporterar. Samtidigt importeras sådant som landet inte har komparativa fördelar inom.

Bretton Woodssystemet Bretton Wood – en stad i USA där en konferens hölls 1944 för att komma överens om en plan om hur ekonomin kunde byggas upp igen efter Andra Världskriget: IMF = internationella valutafonden – för att stabilisera växelkurserna Världsbanken – för återuppbyggnad och utveckling

Mer om Världsbanken Syftet från början var att Världsbanken skulle hjälpa Europa och Japan efter kriget. De skulle låna ut pengar. I Japan och i de europeiska länderna hade mycket blivit förstört i kriget. Hus, vägar, fabriker och mycket annat hade blivit sönderbombat. Länderna var moderna industriländer. De skulle kunna betala tillbaka sina lån senare. På 1950-talet började också fattiga länder att be Världsbanken om hjälp. Dessa länder kunde inte betala tillbaka lånen så snabbt. Världsbanken gjorde då om sina regler för att passa fattiga länder.

I dag ger Världsbanken nästan alla sina lån till fattiga länder. Lånen går ofta till något speciellt: till exempel en ny väg eller en ny skola. Världsbanken ger också lån för att få ordning på ekonomin i länderna. En kritik som riktas mot Världsbanken är de så kallade villkorade lånen. Ett av Världsbankens mål är att lära fattiga människor att utbildning är viktigt. Världsbanken vill också hjälpa kvinnor i fattiga länder. Kvinnorna ska ha samma möjligheter i livet som männen.

World Trade Organization (WTO) WTO – världshandelsorganisation, en internationell organisation med uppgift att administrera och övervaka olika internationella avtal om världshandeln och handelspolitiken, grundad 1995. I dag har WTO 153 medlemsländer som tillsammans står för drygt 97 procent av världshandeln. WTOs viktigaste uppgift är att se till så att alla medlemsländerna följer ett avtal, Gatt-avtalet. Gatt-avtalet är från år1948.

Gatt - avtalet Gatt handlar om olika regler som gör att länder kan handla bättre med varandra. Det ska inte kosta så mycket pengar att skicka varor mellan olika länder. Inget land ska bli lurat av något annat land. Det är extra viktigt att fattiga länder inte blir orättvist behandlade. WTO jobbar också med att göra nya avtal som gör handel lättare. WTO vill att det ska bli frihandel i världen. Alltså att inga länder ska tvinga någon att betala tull för att föra in varor i landet.

EU och EMU EMU står för ekonomisk och monetär union. Det leder tanken främst till euron och valutaunionen. Men EMU innebär även fri rörlighet för kapital och en samordnad ekonomisk politik. Syftet är att EMU tillsammans med den inre marknaden ska bidra till att EU uppnår sina mål om bland annat ekonomiska och sociala framsteg, hög sysselsättning och hållbar utveckling.

Idag deltar 16 länder i valutaunionen.

ECB – Europeiska centralbanken Den övergripande organisationen för att sköta EU:s valutaunion är Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Det består av centralbankerna i EU:s medlemsländer och den gemensamma Europeiska centralbanken (ECB). ECBS styr euroländernas penningpolitik med hjälp av räntan. Huvudmålet är att hålla en låg inflation.

Protektionism eller frihandel? Vilket gynnar världsekonomin bäst – protektionism eller frihandel? Vilket gynnar i-länder respektive u-länder bäst?