Om de nationella proven i år 3 av Bettan Källgren

När? Era barn kommer att göra sina nationella prov mellan den 11 mars och 17 maj (vecka 11-20) och under den tiden kommer rektor inte att bevilja ledighet…

Samtal, läsning, skrivning och stavning Svenska Samtal, läsning, skrivning och stavning Man ska kunna delta i ett samtal. Det innebär att man ska ställa frågor om det som upp-giften handlade om. Man ska lyssna på andra och framföra egna åsikter. Barnen skulle bygga vidare på vad de andra säger, genom att ge egna kommentarer.

Läsförståelse av skönlitterär text Barnen har fått läsa ett häfte och sedan svara på 18 frågor kring texten. Den sista frågan handlade om att man skulle kunna skriva eller berätta en sammanfattning om vad texten handlade om. Man ska ha med vilka det handlade om, vad som hände (ofta problem och lösning) samt hur slutade det hela.

Läsförståelse av faktatext Här var det samma upplägg. De fick läsa en faktatext, ofta om något som man redan har tagit upp i skolan, för att sedan svara på 18 frågor om det lästa.

Läsa med flyt Här skulle barnet på egen hand kunna läsa ut ord och meningar relativt obehindrat. Man skulle korrigera sig själv vid behov genom att läsa om ord eller meningar. Man ska på egen hand utnyttja ljudnings-strategin och/eller stanna upp vid vissa ord. Många gjorde det vid gatlyktornas Slutligen skulle man återge huvuddragen i händelseförloppet i det man läst just här.

Skrivuppgiften (skönlitterär) Den har vi ofta gjort dagen efter man har läst den skönlitterära texten. De ska skriva en berättelse som handlar om t ex ett äventyr hämtat från fantasin eller en spännande händelse de varit med om på riktigt. Man kan även skriva om det som man läste i den skönlitterära texten. Deras berättelse ska ha en början, något som händer och ett slut.

Här skulle man titta efter om barnen skrev berättande texter med tydlig handling. Krabbjakten Dom skulle fiska krabba mit i Atlanten och dom hade en stor båt. Men dom fick inte många krabbor så dom åkte längst ut på havet. Sen fick dom met krabbor och några äckliga små bläckfiskar. Sen gick dom in och gjorde lite gott. Sen åt dom krabborna sen åkte dom tillbaka till USA. Hur bedömer ni detta?

Texten når inte kravnivån att återge ett kronologiskt händelseförlopp där handlingen tydligt framgår. Visserligen finns en kronologi i texten och det går att läsa in en handling, men den är inte tillräckligt tydlig. I inledningen framgår att det rör sig om ett krabbfiske, men inte vilka personer det handlar om. Berättelsen avslutas med att de gick in, dock oklart vart, åt upp krabborna och åkte tillbaka till USA. Överhuvudtaget är det svårt att koppla ihop de olika delarna till en sammanhängande berättelse.

Man ska kunna stava ett antal vanliga formord (en, ett, och, att) och minst tio olika för eleven bekanta innehållsord (substantiv, verb, adjektiv) . Eleven ska på minst tre ställen i en text kunna börja en mening med stor bokstav och avsluta med punkt eller ? Det var en gång en kille. Som tyckte om bilar. Här har man inte nått kravnivån eftersom man inte har någon förståelse för punkt.

Eleven ska kunna skriva en text som andra kan läsa, ska kunna forma bokstäver och ord och ha mellanrum mellan orden. Bokstäverna ska ha ”rätt” höjd och det ska vara en tydlig skillnad mellan stora och små bokstäver t ex Ss, Jj. Det här, och mellanrum, är något som alla måste vara medvetna om och jobba med, tror vi.

Skriva en faktatext Den ska också göras helst dagen efter att man har jobbat med läsdelen. Man skulle skriva en text om t ex stjärnor och stjärnbilder utifrån faktatexten och med hjälp av en bild som stöd. Texten skulle ha två tydliga informationsdelar som skulle vara riktiga. En del texter var ”magra” och de var svåra att bedöma.

Matematik I matematiken har vi träffat på två (eller flera) barn; Troj och Nova. Varje delprov startar med att läraren läser en högläsningstext. Det som har varit lite svårt är t ex att uppskatta. Vem väger mest? Hur många 9-åringar går det på en ren (som väger ca 100 kg)? Hur många äpplen går det på ett kilo? Taluppfattningen har varit med varje år; man skulle kunna läsa och skriva tal, men även jämföra och storleksordna samt ordningstal (3:e osv)

Huvudräkning har också varit med varje år Huvudräkning har också varit med varje år. Här måste man ha visst många rätt och då inom varje räknesätt. Man ska kunna välja rätt räknesätt utan att alltid behöva räkna ut själva svaret. Nova och Troj lägger 132 silvermynt i fyra påsar. De vill veta hur många mynt det blir i varje påse. Hur kan de räkna? Sätt ett kryss i rätt ruta. 132-4 132 4·132 4+132 4

Varje år har det dessutom varit med matema-tiska problem Varje år har det dessutom varit med matema-tiska problem. Det handlade om att läsa, förstå, välja rätt räknesätt och lösa det hela. Här skulle man också visa hur man löste prob-lemet vilket inte alltid var så lätt. Det är viktigt att barnen får möjlighet att träna på att visa hur de tänker. Amirs mormor köper ett mikroskop och en sak till. Tillsammans kostar de 155 kr. Vad kan hon ha köpt? Visa hur du löser uppgiften och skriv svar.

Det som har varit svårast har varit skriftliga räknemetoder Det som har varit svårast har varit skriftliga räknemetoder. Man skulle kunna addera och subtrahera tal och använda sig av en väl fungerande skriftlig räknemetod. Det är subtraktionen som ställer till det för våra barn. 73-26=___ De som har lyckats bra har använt uppställning, 73 -26 Eller ”öka lika mycket”, Jag går upp till nästa tiotal = +7 (80), måste då lägga till även 7 till 26 = 33. Räknar då ut 80 – 33 istället. 80 – 30 = 50, 50 – 3 = 47

eller räknar ut skillnaden mellan talen eller bakifrån med plus som vi också kallar den metoden, 73-26=___ Går först från 26 till 30 (4), sen från 30 till 70 (=40), sen från 70 till 73 (3), Sen lägger man ihop 4 + 40 + 3 = 47 Det här måste vi arbeta mycket med! Barnen måste bli säkra på en av metoderna. Många barn hade också problem med förståelsen för likhetstecknet. Det är viktigt att barnet förstår att det är en ”balansvåg” och att det ska vara lika mycket på varje sida. 70 = ___+ 35, 18 = 3 ∙ ___

Barnen behöver också känna till namnen på de vanligaste två- och tredimensionella figur-erna, rektangel – rätblock. Men de behöver tänka på att en triangel t ex inte har kanter, utan sidor. Kanter har tredimensionella figurer.

Övrigt Barnen har tyckt att proven har varit roliga. Vi har sambedömt vilket har gjort att likvär-digheten har ökat och därmed även kvaliteten på bedömningen. Kraven har ökat från Skolverket/samhället. Överlag mycket goda resultat. Vi har lärt oss mycket och tagit tillvara på den kunskapen och försökt sprida den vidare, nu till er…

Ha en fortsatt trevlig kväll Ha en fortsatt trevlig kväll! Om ni vill får ni gärna höra av er till mig…