Marxism ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är en historia om klasskamp.” Det kommunistiska manifestet 1848. Ekonomi, materialism. Människan kämpar mot naturen. Blir hela tiden bättre.

Historien förändras genom att: Produktivkrafterna (redskap, teknik, vetenskap och mänsklig förmåga) förbättras ständigt. Produktionsförhållandena (organisationen, ägandet) är statiskt. Legitimeras av Överbyggnaden (kultur, ideologi, religion).

Klasskamp T ex i det feodala samhället där de livegna inte hade något intresse att skapa mer värde eftersom de inte fick del av det. Ägarna tog allt. Ny teknik gav rörligt kapital (pengar) vilket bl a. krävde rörlig arbetskraft, anställda arbetare. De nya kapitalisterna gjorde revolution för att uppdatera produktionsförhållandena, dvs. ”skapa” kapitalismen.

Sex produktionssätt Urkommunism: Inget överflöd/mervärde skapas. Inget privat ägande. Jordbrukssamhällen: Antikens slavsamhälle: Stelt. Staten är slavägarnas verktyg. Feodalismen: Lite rörligare. Livegenskap, dvs man handlar inte längre med människor, men man är bunden i en samhällspyramid hela livet. Mark=förmögenhet.

Sex produktionssätt Industriella: Kapitalismen: Kapitalister och arbetare. K äger produktionsmedlen. Arbetare äger bara sin arbetskraft. K tar hela mervärdet. Socialism: Arbetarna tar makten. Gemensamt ägande och lika fördelning. Kapitalisterna finns kvar och hotar socialismen. Kommunism: Inga kapitalister kvar. ”Av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans behov” (Louis Blanc)

Lenins teori om imperialismen Monopolisering och karteller. Företag måste växa. Slås ihop med banker, finansoligarki. Löntagarnas köpkraft minskar. Vinsterna sjunker, företagen måste hitta nya marknader. Krig t ex. första Vkr om marknader. Kriser i det kapitalistiska systemet. Kapitalet flyttar till de nya marknaderna.

Lenins teori om imperialismen 5. När det inte finns fler nya marknader stannar kapitalismens expansion. Arbetarna pressas allt hårdare. 6. Revolution leder till det socialistiska samhället.

Varför blir det krig? Kapitalistiska stater krigar om marknader och resurser. Socialistiska stater försvarar sig mot kapitalistiska.

Marxism i modern IR Den ödesbestämda revolutionen inte längre trolig. Konflikter handlar mycket om kamp om råvaror och marknader, t ex olja, vatten. Marknadsekonomi och konkurrens är de verkliga sociala relationerna i det kapitalistiska systemet. Därför är det internationella systemet anarkiskt.

Staten Förr: kapitalisternas redskap. Nu: olika intressen kan ha makten vid olika tillfällen (som liberalism).

Kritik Varför har det inte blivit någon världsrevolution? Varför blev det krig mellan socialistiska stater, t ex Kina och Vietnam? Vilka motsättningar finns kvar när det blir allt färre arbetare och kapitalägandet sprids på allt fler?