Projektet Supported Education Enheten för Arbetsrehabilitering 2010-2012

Projektet Supported Education Enheten för Arbetsrehabilitering 2010-2012 SYFTE Erbjuda individuellt stöd för att kunna påbörja och fullfölja studier ½ projektledare 2 studiecoacher 1 studie- och yrkesvägledare MÅLGRUPP Boende i Södertälje 18-44 år med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning som har kontakt med specialpsykiatrin

Studiecoachens roll Arbetar direkt mot deltagaren och deras nätverk Samordnar planeringen med det psykiatriska teamet Stöd i kontakten med deltagaren: Engagemang och motivation Utforma studieplan utifrån preferenser, förmågor, mål osv. Ekonomisk rådgivning Välja, ansöka och genomföra studier Stöd och/ eller anpassningar i och utanför skolan

Resultat för projektet 80 personer deltog (53 kvinnor, 27 män) 50 har studerat 16 deltagare heltid 1 deltagare 75% 16 deltagare halvtid 17 deltagare 25%

Supported Education Studieinriktad rehabilitering ur tre perspektiv

Supported Education – Studieinriktad rehabilitering ur tre perspektiv forskning kring metoden målgruppens upplevelser av att studera i rehabiliterande syfte förutsättningar att genomföra psykiatrisk rehabilitering i samhället

Varför denna studie? Behov/önskemål att studera Delaktighet i samhället Ny syn på rehabilitering IPS, SE, SEd

Supported Education i andra länder? ”Ny forskning inom återhämtning och dess faser presenterar hopp om att Supported Education kan spela en nyckelroll i att erbjuda nya och kraftfulla möjligheter för människor som är i en process kring att anpassa sig till psykisk funktionsnedsättning och försöker röra sig vidare inom den starka, genomgripande inverkan som en sådan nedsättning har.” (A. Sullivan Soydan (2004) ”Supported education, a portrait of a psychiatric rehabilitation intervention”, American journal of psychiatric rehabilitation.) (förf. översättning).

Delstudie 1 Sammanställning av ett urval artiklar kring metoden Supported Education (SEd) inom psykiatrisk rehabilitering Vad säger forskningen om: samarbetet i nätverket kring individen Supported Education i förhållande till Supported Employment Deltagares upplevelser Implementeringen i vår verksamhet - Gör vi rätt saker?

Urval Sökord: Supported Education, Supported Education and IPS Storbritannien, Holland, USA, Australien,

Samverkan Avbruten utbildning och yrkesplaner Samband mellan första psykos och avhopp från skolan Brist på kunskap om psykisk funktionsnedsättning/psykisk ohälsa inom skola/ universitet Samarbetet mellan utbildningsanordnare och psykiatri Medicinering, ekonomi, stabilt boende, regelbundenhet i studierna, Gränsöverskridande arbete mellan olika organisationer

Kunskaper om psykisk funktionsnedsättning inom skola/universitet Osynlig funktionsnedsättning Stresskänslighet, ångest, social isolering, låg självkänsla, kognitiva svårigheter Anpassningar Studentservice SEd-coachen

Supported Education i förhållande till Supported Employment Tillgång till båda programmen en fördel för unga personer. Tidiga interventioner vid schizofreni Ökar möjligheterna för unga med förstagångspsykos att komma ut i arbete Långsiktigheten i anställning Uppmuntrar långsiktiga yrkesmål. Studier, arbete eller både studier och arbete jämnt fördelat Ökat intresse för kontakt med psykiatrin

Deltagares upplevelser ”Utbildning hjälpte till att finna mening i livet” Postiv rollförändring - från patient till student Berätta eller inte Utmaning Stödjande lärare Studiecoachen som länk

Vad tar vi med oss? Återhämtningsperspektivet Självklart komplement till Supported Employment Samarbete Ökad inkludering Attitydförändring

Att få förutsättningar att kunna välja studier INTERVJUER MED 5 DELTAGARE I PROJEKT SUPPORTED EDUCATION 16

NÅGOT MENINGSFULLT ATT GÖRA ÖKA MÖJLIGHET TILL ARBETE FÖRSÖRJNING VILJA MEN HUR? NÅGOT MENINGSFULLT ATT GÖRA ÖKA MÖJLIGHET TILL ARBETE FÖRSÖRJNING 17

Vad har hjälpt? 18

Initialt stöd avgörande ”det som stoppade mig var faktiskt att anmäla mig och ansöka, jag ville komma in i studierna där jag avslutade men visste inte hur jag skulle komma tillbaka, det fick jag hjälp med” FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER PRAKTISKT STÖD 19

Mitt val MIN MÅLSÄTTNING ÖKAD MOTIVATION ”att få den här möjligheten gjorde att jag kände mig mera fri att göra som jag själv ville, vad som var bra för mig, det har gjort väldigt mycket, det är inte en meny att det här får du välja, det här får du utan jag har kunnat välja själv.” MIN MÅLSÄTTNING ÖKAD MOTIVATION 20

Ekonomisk vägledning EN TRYGG FÖRSÖRJNING FÖRUTSÄTTNING ”jag hade en tidigare skuld på CSN så jag visste inte hur det skulle gå, försörjningsstöd ger inte pengar om man studerar så var det en stor oro att jag inte skulle kunna försörja mig” EN TRYGG FÖRSÖRJNING FÖRUTSÄTTNING SKAFFA INFORMATION KONTAKTER 21

Studiecoach BLI SEDD STÖDJANDE SAMTAL /REFLEKTION UPPFÖLJNING TEAM ”det har hjälpt mig mycket att det har funnits någon som, att jag har en känsla av att det finns någon där som vet helt enkelt, som kan peta på lite, och frågar och checkar av” BLI SEDD STÖDJANDE SAMTAL /REFLEKTION UPPFÖLJNING TEAM 22

STRATEGIER & FÖRHÅLLNINGSSÄTT STÖD ELLER LÄNK TILL ”det är svårt för mig att hitta bra sätt som jag känner mig trygg med, men vi har ändå försökt att komma på saker, hela tiden tänker vi hur man kan göra, olika metoder” PROBLEMLÖSNING STRATEGIER & FÖRHÅLLNINGSSÄTT STÖD ELLER LÄNK TILL 23

Närstående INFORMERADE INTRESSERADE EKONOMISKT 24

Studiemiljön STRUKTUR & RUTINER NATURLIGT STÖD I SKOLAN ”att man har rutiner, att man går iväg någonstans på morgonen och jag är inte längre en mamma som sover halva dagen när barnen far iväg till skolan, vi har något gemensamt att vi går upp tillsammans på morgonen och pratar om dagen som varit och så” STRUKTUR & RUTINER NATURLIGT STÖD I SKOLAN 25

Vad har förändrats? 26

Hjälp att fokusera på något annat ”ångesten har försvunnit, jag tror på mig själv, det har absolut att göra med att jag har kommit igång och studera” MINSKADE SYMTOM AKTIVARE   27

Stärkt nätverk SOCIALT SAMMANHANG NYA KONTAKTER STÄRKTA RELATIONER ”man påverkas av andra också som kommer hit varje dag, då vill ju jag också komma hit varje dag, jag vill ju inte att någon ska sakna mig om jag är hemma, man är en del av gruppen här” SOCIALT SAMMANHANG NYA KONTAKTER STÄRKTA RELATIONER 28

Förändrad självbild SER SIG SJÄLV PÅ NYA SÄTT SJÄLVKÄNSLA ”i skolan så märkte jag att människor betedde sig mot mig som mot alla andra, det stärkte mig otroligt att vara bland folk och de tycker inte att jag är konstig eller något, utan de tar mig som jag är” SER SIG SJÄLV PÅ NYA SÄTT SJÄLVKÄNSLA UTVECKLAR KOMPETENS 29

Möjlighet att påverka framtiden ”att inte bara sväva där ovetandes som jag har gjort i flera år, inte vetat vad som ska hända och vart man ska ta vägen någonstans, nu har jag börjat tro att jag faktiskt kommer att börja fungera någonstans, den tron hade jag tappat helt, så jag växer, jag har börjat tänka på framtiden, den har bara varit svart för mig men nu har jag börjat tänka på möjliga scenarion eller drömma lite grann” 30

Samverkansaktörers syn på studier som en del av psykiatrisk rehabilitering Intervjustudie 31

Syfte: beskriva hur samverkansaktörer ser på studier som en del av psykiatrisk rehabilitering Frågeställning: vilka möjligheter respektive hinder ser samverkansaktörerna för att studier ska kunna genomföras som en rehabilitering? 32

Socialtjänst – soc.sekr - försörjningsstöd ”Försörjarna” Socialtjänst – soc.sekr - försörjningsstöd Försäkringskassa – handläggare ”Utbildarna” Gymnasieskola – bitr. rektor Kom. Vux – studie- och yrkesvägledare Folkhögskola - lärare 33

RESULTAT - Studier som rehabilitering - Betydelsen av samverkan 34

Studier som rehabilitering - ”Försörjarna” Rehabiliterande - men regelverk styr Studier som alternativ Krav för att bevilja Förtroende – samverkan! 35

”Så jag bedömer det sannolikt att jag skulle skriva in den här planeringen….. i synnerhet om personen skulle säga att ångesten är alldeles för svår för att våga praktisera på en arbetsplats”. ”….på så sätt är ju studier ett alternativ, om det ändå inte finns något arbete att få.” 36

Studier som rehabilitering - ”Utbildarna” Studier kan fungera men.... Behov av att veta Anpassningar Målsättning med studier 37

”Vi måste ha nån slags vetskap om vad som pågår så vi kan hjälpa på bästa sätt. Sen behöver vi inte veta allt. Vi är proffs på det här med undervisning men det som kan hjälpa oss i att hjälpa eleven, det vill vi naturligtvis veta. Det kan vara så enkla saker.” ”….och kombinationen (rehabilitering) med studier, ja var får han det? Han kanske blir ännu mer ensam här….?” 38

Betydelsen av samverkan - ”Försörjarna” Vikten av en handlingsplan Behov av insyn och information Besparing av tid och resurser   39

” Jag upplever att jag inte kan… ” Jag upplever att jag inte kan…. behöver styra de här kunderna alls mycket, utan de har ofta en uppfattning om att ”jag vill studera”. De vet om er redan, ibland har de redan kontakt med er. Jag får hela paketet serverat av kunden själv, och så nämner de namnet på någon av er. Och så tar jag kontakt med er och så blir ju rehabiliteringsplanen färdig”. 40

Betydelsen av samverkan - ”Utbildarna” Olika synsätt, behov och skäl till att samverka Samverkan som stöd till elev och skola 41

” ….även om vi inte vet om alla de kontakter ni (studiecoacherna) har med dem som går kurser så är det ändå en trygghet att man vet att det händer nånting där i bakgrunden som gör att den här personen kan klara av det här på ett bättre sätt”. ”Det hade väl varit så att den här eleven hade skrivits ut om inte det här samarbetet hade börjat. Så för mig blir det merarbete naturligtvis” 42

Gemensamt resultat Individnivå SEd stödjer återhämtning Delaktighet Ekonomiska förutsättningar Organisationsnivå Tillgänglighet Kunskap om psykiska funktionsnedsättningar Samverkan