Den vetenskapliga rapporten funktionen delarna formen

Om innehållet vad är en rapport? vad är en vetenskaplig metod? vad skall den innehålla för delar? och lite till…

Ett komplement Denna presentation är ett komplement till XXX, som är ditt ”standardverk” när vi talar om rapportskrivning. Det är där du hittar den fördjupning som ibland krävs. Presentationen kan ibland peka på andra möjliga lösningar än de som visas i XXX, men principen är densamma

Vad är en rapport? En rapport är en utredande text som uppfyller vissa krav Kraven är: en vetenskaplig metod/arbetssätt en bestämd form/utseende

Utredande text är… en texttyp man använder när man skall besvara en eller flera frågor, till exempel: hur är ungas syn på alkohol? en texttyp som använder sig av flera källor objektiv; dvs. utan egna åsikter eller ställningstaganden

Utredande text är inte… Argumenterande; du driver ingen tes Tendentiös; dvs. påverkad av dina åsikter Skojig, vitsig eller ”personlig”

Måste texten vara tråkig? Frågan är felställd, för: en utredande text har ett syfte och det är att svara på en eller flera frågor en utredande text tar inte ställning en utredande text är inte ute efter att roa Till Innehåll

Vetenskap; vad är det? Vetenskapens krav kan formuleras så här: Du skall kunna redovisa vilka frågor du vill ha svar på Du skall kunna redovisa en metod (dvs. hur du har arbetat) Du skall kunna redovisa vilka källor du har använt och deras kvalitet

Var öppen och tydlig! Du kan inte vara hemlig i hur du har arbetat och hur du har kommit fram till de resultat och slutsatser du så småningom presenterar i din rapport

få samma svar och slutsatser! Varför så krångligt? En hörnsten i all vetenskap är att vem som helst skall kunna göra om din undersökning, använda samma källor, arbeta på samma sätt och… få samma svar och slutsatser!

Vetenskap är ingen gissningslek!

Låt oss skapa en rapport Vi behöver: Ett område vi skall undersöka En frågeställning Några källor (minst två)

Området Vi vill undersöka ungdomars syn på alkohol Ämnet eller området är stort så vi avgränsar undersökningen till att gälla:

Avgränsningen Ungdomar i gymnasieåldern och som bor i Täby, Vallentuna och Österåker Vi vill fråga ett antal ungdomar och bestämmer att vi behöver 30 stycken Helst vill vi att dessa skall vara jämnt fördelade mellan de olika orterna

Frågeställningen Vi vill ha svar på följande frågor: Hur ofta dricker ungdomar? Hur mycket dricker ungdomar? Vad dricker ungdomar? Tycker ungdomar att de hanterar alkohol bra eller är det ett problem för dem? Kan man se några skillnader beroende på var ungdomarna bor?

Frågorna Så här formulerar vi frågorna: I vilken kommun bor du? Hur ofta dricker du alkohol? Hur mycket alkohol dricker du i månaden/i veckan? Vad dricker du för sorts alkohol? Tycker du att du kan hantera alkohol bra eller är det ett problem för dig?

Om frågeställningen Då har vi några frågor vi kan börja med. Upptäcker vi att vi behöver ställa fler eller andra frågor eller ändra under arbetets gång, så är det möjligt att göra. Nästa steg blir att bestämma metoden, dvs. hur vi genomför undersökningen

Metod; hur vi skall arbeta Vi måste först och främst välja ut 30 ungdomar som skall svara på frågorna Dessa får svara skriftligt på en enkät När det är gjort skall vi välja ut några som vi tänker göra djupintervjuer med för att kunna utveckla svaren

Mer om metoden Vi kommer att studera de skriftliga svaren och sammanställa dem. De allra flesta frågorna är av kortsvarstyp, så det blir ganska lätt att göra en sammanställning. Materialet vi får av de intervjuer vi kommer att hålla kommer att ge oss en bättre, djupare bild av området.

Ytterligare mer om metoden Vi kommer att jämföra de resultat vi får med den fakta och tidigare forskning som finns inom området, och som vi hämtar från Stockholms läns landstings hemsida (samt eventuellt mer material) Så, detta är vår arbetsgång. Har vi glömt något?

Urvalet Innan vi fortsätter måste vi lösa frågan om hur vi skall göra urvalet, av de 30 och sedan de (hur många?) som vi vill intervjua. Här finns inga tydliga rätt eller fel, men du måste vara medveten om på vilka grunder du gör dina val.

Källor Den första källan är svaren på våra frågor Den andra källan, som bygger på den första, är intervjuerna Den tredje källan är en hemsida som Stockholms läns landsting ligger bakom. Där hittar vi fakta om alkohol och ungdomar. Där finns också länkar till andra sidor.

Källkritik? Vilka fördelar eller brister har våra källor, vårt material? Dessa frågor måste vi kunna besvara i vår rapport och för oss själva. Det handlar om en källas värde och trovärdighet. Källorna är grunden som resultaten bygger på.

Och undersökningen börjar… Nej, det är två saker du måste göra innan: Skaffa dig bakgrundskunskap. Då riskerar du inte att missa intressanta saker under arbetet. Skriva en promemoria = PM Se nästkommande sidor vad PM är och hur man gör

Och undersökningen börjar… Nej, det är en sak du måste göra innan: Skaffa dig bakgrundskunskap. Då riskerar du inte att missa intressanta saker under arbetet.

PM; vad är det? PM är en förkortning för promemoria och betyder för minnet En pm är som en minneslapp, eller en karta, där du i förväg skriver ner vad du skall göra i undersökningen På samma sida som du hittade den här presentationen finns ett dokument som heter ”PM-exempel som PDF.pdf”. Öppna och titta.

PM; vad är vinsten? När du har skrivit din promemoria och visat den för handledaren och fått klartecken från handledaren, då är din PM mycket bra som en påminnelse om vad det är du skall göra under arbetet.

Och sedan då? När undersökningen är klar skall du skriva din rapport Kommande sidor visar dig hur du gör…

Rapportens delar Försättsblad Innehållsförteckning Inledning Undersökning Sammanfattning Referensförteckning Till Innehåll

Försättsblad Det första som möter läsaren Kan ha lite olika utseenden, men man brukar följa principen i detta exempel; se nästa bild

Rubrik, som tillsammans med en förklarande underrubrik gör att läsaren förstår vad uppsatsen handlar om Notera felet!

Innehållsförteckning En förteckning över innehållet kan ha olika utseende. Utgå från att göra den så tydlig och enkel som möjligt. Titta på ett exempel; nästa sida

Vad kan man dra för slutsatser av innehållsförteckningen? Vilka delar innehåller uppsatsen? Vilket notsystem används? Något mer?

Inledning I detta avsnitt, som kommer direkt efter innehållsförteckningen, börjar din rapport på allvar. Detta är den första sida som numreras och den har sidnummer två. Denna del av rapporten innehåller:

Inledningens innehåll En presentation av: Undersökningens syfte Frågeställningar Metoden (gäller inte miniprojektet) Källorna

Undersökningen Undersökningens del i rapporten börjar alltid på ny sida Här presenterar du dina resultat Så fort du skriver något du inte själv har kommit på, exempelvis fakta du har hämtat någonstans ifrån, så måste du göra en källhänvisning.

Källhänvisning Det finns två huvudsakliga system för att hänvisa till en källa; Harvard och Oxford Det system vi skall lära oss och använda i fortsättningen är Oxford. För att du skall förstå skillnaden mellan systemen och principerna för dem, så visar vi även Harvard.

Källhänvisning; Harvard Med Harvardsystemet, som också kallas författare-årtal-systemet anger du i texten inom parentes varifrån du har hämtat din fakta, dvs. din källa. Det kan se ut så här: Hildingsson menar vidare att ”Många ungdomar älskar skolan, och framförallt lektionerna oerhört mycket, men kan inte riktigt erkänna det”. (Hildingsson 1764, s.83).

Källhänvisning; Oxford Med Oxfordsystemet sätter du ut en not i den löpande texten, och i noten anger du sedan källan. Det kan se ut så här: Hildingsson menar vidare att ”Många ungdomar älskar skolan, och framförallt lektionerna oerhört mycket, men kan inte riktigt erkänna det”.1

Hur gör jag i Word? Steg 1

Hur gör jag i Word? Steg 2 Jag väljer mellan fotnoter och slutkommentarer

Fotnot eller slutkommentar? Först väljer vi alternativet fotnot. Då hamnar en siffra automatiskt längst ner på sidan. Denna siffra, not, följer sedan med det textstycke du har noten i oavsett hur mycket du stuvar om i din rapport. Se nästa bild hur en sida med fotnoter kan se ut:

Notens innehåll; 1 Vad skall finnas med i noten? Svaret är: det beror på om det är första gången källan är med. Om det är första gången kan en not se ut så här: 5 Nilsson, Sven A, 1989, På väg mot militärstaten. Krigsbefälets etablering i den äldre Vasatidens Sverige, Uppsala, s. 17ff.

Notens innehåll; 2 Vi ser efternamn, förnamn, utgivningsår, titel (i kursiv stil), utgivningsort, samt sidhänvisning.

Notens innehåll; 3 Andra gången en källa är med behöver man inte vara så utförlig, utan anger då endast: Har man flera källor med samma författare, så skriver man ut utgivningsåret, för att lätt kunna skilja källorna åt: 7 Nilsson, s. 78 11 Nilsson, 1991, s. 78

Andra sorters källor Om det är en artikel i en tidskrift: Gullbring, Leo. 2007. ”Fega, snåla Sverige”. Fokus 2007:37. s. 24 – 30 Om det är en hemsida: 1 ”Kan man avstava Internetadresser?” (fråga 3) (1998). Svenska datatermgruppen [www]. Tillgängligt på <http://www.nada.kth.se/dataterm/fos-lista.html#f3>. Hämtat 2 juni 1998. Är du tveksam, så var hellre för noggrann än för sparsmakad. Datum är viktigt.

Om hänvisning; fler frågor? Följande hemsidor ger dig bra hjälp: Språkrådet: http://www.sprakradet.se/, samt deras Svenska skrivregler Svenska Datatermgruppen: http://www.nada.kth.se/dataterm/

Slutkommentar/slutnot Vi tittar på alternativet slutkommentar eller slutnoter. Noterna hamnar sist i din text. Exempel på en text med slutnoter kan se ut som nästa bild visar:

Sammanfattning Kallas ibland för Sammanfattande diskussion eller liknande Glöm aldrig: sammanfattningen är en sammanfattning. Det innebär att inget nytt får framkomma här, utan bara sådant du redan har skrivit tidigare i rapporten.

Referensförteckning Källan anger du fortlöpande i undersökningsdelen Sist i rapporten behöver du en lista, en förteckning, med alla dina källor Låt oss titta på vad en lista skall innehålla

Referensförteckning; innehåll Författarens namn Utgivningsår Den fullständiga titeln. Är källan en artikel anges också den tidskrift som artikeln ingår i Utgivningsort, alltså inte tryckort Utgivande förlag, institution etc. Utgåva (endast om skriften är utgiven i flera utgåvor) Volym eller band

Och, något mer? Om du har någon bilaga, så placerar du det sist i din rapport

Referensförteckning