2-årigt samverkansprojekt

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Syftet med uppdraget Att under åren planera och genomföra systematiska utvecklingsinsatser inom ämnesområdena.
Göteborg Kvinnofrid Norra Bohuslän - Socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
Varför fokus på nyanlända just nu
Pedagogisk dokumentation
VART SKA VI…?.
Vård- och omsorgscollege Nu på vår skola!. Verklig utbildning För viktigt jobb Där du behövs.
Välkomna!.
UR LTU:S strategi LTU ska utveckla sin förmåga att arbeta med högkvalitativt flexibelt lärande.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – en potential för skolan – men vad är det och hur kan man göra?
Vetenskap och beprövad erfarenhet
Aktualiteter SPSM; döv-hörselområdet
Välkomna Inkludering av barn och ungdomar med hörselnedsättning inom förskola/skola sep 2011.
Rektor Malmö Borgarskola
Specialpedagogiska skolmyndigheten är statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Det övergripande uppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå.
Tillgänglighets- uppdraget
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Några godsaker á lá Nacka. Forsknings- och utvecklingssatsning Didaktisk forskarskola i samverkan med universitet och högskolor, för förskollärare och.
Hälsa, lärande och trygghet
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Tidiga insatser för barn i förskolan
BFL i Lilla Edet - 2 år 27 oktober 2014.
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Disposition och utgångspunkter
Läroplansträff fritidshem
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Verksamhetsstöd Fristående gymnasieskolor 24 april SIDAN 1.
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
SAMVERKAN För att bygga upp en stabil och varaktig samverkan krävs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. En metod kan vara att arbeta utifrån en.
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:30-10:10Inledning och intresseanmälan till nätverk Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
BFL Bedömning för lärande
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
Q i förskolan Ett aktionsforskningsprojekt i sju kommuner Myndigheten för skolutveckling Lärarförbundet Göteborgs universitet, IPD Aug 2004 – Feb 2006.
Modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
ELEVER I SKOLAN = ELIS
GFN 11 dec 2014 Mål för mötet Skolverkets allmänna råd fritidshem Intern utbildning fritidshem FFH Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen-
Nämndplan 2015.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Skollagen (2010:800) I 2 kap. 36 § skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
LAVI solution. Utgångspunkter Hur skapar vi förutsättningar att utveckla entreprenöriella förmågor? Läroplanen: Forma eleverna till kritiskt självständigt.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
NIVÅ: GRUNDLÄGGANDE MÅLGRUPP: ÄMNESLÄRARE FART: ¼- DÅ EN MER LÅNGSIKTIG LÄROPROCESS ÄR AV VIKT Högskolan i Gävle 1 Uppdragsutbildning 7,5 hp – kurs för.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
MIK i utveckling. Om syftet med det systematiska MIK-arbetet.
From Great To Excellent
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
OCN-metoden. OCN-metoden (Open College Network) är en väl utvecklad metod för kvalitetssäkring och erkännande av kunskaper, färdigheter och kompetenser.
Skolutveckling tillsammans, Topp
Samordningsförbundet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Tidigare granskningar
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Nyheter i skollagen från och med 1. 7
Karriär för lärare Nuläge Anställningsvillkor Roll o Ansvar
Särskilt begåvade och högpresterande elever
Nyheter i skollagen från och med
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Personen från Skolverket
Presentationens avskrift:

2-årigt samverkansprojekt Högre måluppfyllelse genom samverkan mellan Alviksskolan, hörselhabiliteringen och Manillaskolan 2-årigt samverkansprojekt

Johanna Fredman Processledare Målet var att skapa ett meriteringssystem där dessa lärare skulle kunna få ett från arbetsgivare fristående bevis för sin yrkesskicklighet.  Kunskap-engagemang-reflektion, utifrån 7 olika aspekter; Kunskapsresultat, undervisning, kollegialt lärande,

Syfte Alviksskolan, Manillaskolan och hörselhabiliteringen ska utveckla en modell för samverkan och lära av varandra så att det gagnar den enskilde eleven i syfte att öka måluppfyllelsen Öka det kollegiala lärandet inom och mellan våra verksamheter.

Kartläggning Alviksskolan, Manillaskolan och hörselhabiliteringen besitter mycket kunskap och lång erfarenhet. Respektive verksamhet arbetar hårt med den egna verksamheten och upplever att finns funderingar kring specifika elever eller specifika undervisningssituationer som skulle kunna göras annorlunda. Skolorna ser behov där hörselhabiliteringens kompetens skulle kunna komplettera bilden. Hörselhabiliteringen å andra sidan träffar inte eleverna speciellt ofta och vet därmed inte var svårigheterna finns och kan således inte vara behjälpliga utifrån habiliteringens specifika kompetenser.

Kartläggning Den tekniska, medicinska och didaktiska utvecklingen går idag snabbt framåt liksom forskningen på döva och hörselskadades tvåspråkighet. Våra respektive verksamheter klarar inte att hålla sig à jour på alla områden. En samverkan kan generera i att vi får ta del av varandras kunskaper för att på sikt utveckla våra kompetenser. Viljan att utveckla respektive verksamhet och att samverka med andra kompetenser finns på alla plan. Men förutsättningarna för detta behöver ges.

Önskad effekt, vad insatserna ska leda till? Varaktig och stabil samverkan: Den specifika kunskap som finns på Alviksskolan, Manillaskolan och hörselhabiliteringen vill vi delge varandra. Skolorna ligger fr.o.m. ht 2013 bara några kilometer ifrån varandra vilket möjliggör samverkan på alla nivåer i skolan på ett sätt som vi inte upplevt tidigare.

Elevers ökade måluppfyllelse: Framgångsfaktorer Våra respektive verksamheter behöver delge varandra vilka faktorer som påverkar döva och hörselskadades lärande på både kort och lång sikt. Den formativa undervisningen behöver sättas in i ett hörselperspektiv. Hitta effektiva undervisningsmetoder som är möjliga att mäta. Om 2 år ska Alviksskolan, Manillaskolan och hörselhabiliteringen ha ett strukturerat och väl utvecklat kollegialt samarbete som bidrar till att elevernas måluppfyllelse ökar. Vi vill följa våra elevers kunskapsutveckling under tre år för att se hur deras måluppfyllelse utvecklas. Detta görs genom att följa måluppfyllelsen (iup:er/de skriftliga omdömena/betyg) hos alla elever på de respektive skolorna. Detta ger en bild av elevers kunskapsutveckling/ måluppfyllelse snarare än att jämföra skolornas avgångsklasser från år till år och vid en analys genereras framgångsfaktorer för en effektiv kunskapsutveckling. Använda aktuell pedagogisk och didaktisk forskning om t.ex. genrepedagogik. Kan dessa metoder generera det förhållningssätt och den kunskapssyn som respektive skolors läroplaner grundar sig på?

Planerade insatser Tvärprofessionella nätverk Genom ett tvärprofessionellt kollegialt lärande ska elevhälsa, pedagoger, specialpedagoger och ett flertal yrkesprofessioner från hörselhabiliteringen observera varandras verksamheter och ha handledande samtal i grupp.

Aktionsforskning som vetenskaplig ansats för projektet Att använda sig av aktionsforskning kan vara en möjlighet att föra ut den tysta kunskap som generellt sägs finnas inom pedagogyrket. Genom att pedagoger ges rikliga tillfällen till att delge varandra erfarenheter ur den egna praktiken och koppla dessa erfarenheter till teorier kring lärande uppstår ett kollegialt lärande där en samsyn kring vilka framgångsfaktorerna är för en ökad måluppfyllelse för elever med hörselnedsättning/dövhet Vi tror att genom att

Långsiktig och stabil utveckling av verksamheterna I Skolverkets granskningsrapport (2009:6) belyser skolverket vikten av pedagogiska anpassningar för elever med funktionsnedsättningar. Enligt Skolinspektionens rapport har personalens bristande eller varierande kompetens kring funktionsnedsättningars påverkan på inlärning. Specialkompetens i syfte att kunna anpassa sin undervisning och sina metoder efter elevens behov. Skolinspektionen betonar betydelsen av att all berörd personal får kontinuerlig kompetensutveckling inom detta område. , exempelvis bristande kompetens i funktionsnedsättningars påverkan på lärande. Rapporten belyser att det många gånger är stor skillnad mellan vad man säger och vad man faktiskt gör, i praktiken som pedagog. Som ett led i en långsiktig och stabil utveckling av samverkan mellan våra verksamheter finns behov av statliga medel för att utbilda personalen i våra verksamheter kring språkutveckling för elever med hörselnedsättning och dövhet ur ett tvärprofessionellt perspektiv. Därför har Alviksskolan ansökt om statliga medel och blivit beviljade dessa för att utveckla vår samverkan.

Genom detta samverkansprojekt synliggör vi behov och urskiljer kritiska aspekter i respektive verksamheter Utifrån ett aktionsforskande förhållningssätt vill vi utveckla våra verksamheter och vår samverkan. Tvärprofessionellt kollegialt lärande bildar en ny kunskapsbas för strukturerad framtida samverkan.