Förutsättningar för ett hållbart interkulturellt samhälle – Botkyrkas strategi Offensiv folkbildning, Skärholmen 13 oktober 2010 Helena Rojas-Lundgren, utvecklingschef kommunledningen helena.rojas-lundgren@botkyrka.se Alma Johansson, gymnasielärare, Tumba gymnasium alma.johansson@edu.botkyrka.se Madeleine Gillquist, enhetschef, Tumba äldreboende madeleine.gillquist@botkyrka.se Upplägg: Jag – bakgrund och utgångspunkter Eva – statistik om läget i Botkyrka Helena – för slag till vision som grund för Grp-di´skussion Kommentarer och reflektion i storgrupp

Passets upplägg: kl. 9.00-11.00 Föredrag – Förutsättningar för ett hållbart interkulturellt samhälle – Botkyrkas strategi (50 minuter). Reflektioner (5 -10 minuter) Exempel från verkligheten: Alma Johansson, Tumba gymnasium och Madeleine Gillquist, Tumba äldreboende (30 minuter) Gruppdiskussion kring ett antal konkreta frågeställningar 15 minuter. Individuella reflektioner i storgrupp, 10-15 minuter. Avrundning. 5 minuter.

Varför behövs en interkulturell strategi? Globalisering + informationssamhälle + migration = nya utmaningar Vårt samhälle förändras i grunden oberoende av migration. Demografiskt, etniskt, produktionsmässigt ser Sverige annorlunda ut än bara för 30-40 år sen.

Drivkrafter som identifierats regionalt (Regional utvecklingssplan, RUFS) Nätverkssamhället och globaliseringen Ett rörligt och globalt kunskapssamhälle Befolkningsutveckling och migration Livsstil och värderingar Hotbilder och säkerhet Knapphet på resurser och Klimatpåverkan

Regional strategi RUFS 2010 -Stockholm the Capital of Scandinavia En kosmopolitisk identitet genom: Social sammanhållning Frigöra livschanser. Regional handlingsplan mot diskriminering (RUFS, ECCAR). Manifesteras t ex på Arlanda (förändra den allmänna bilden av vem som är svensk).

Botkyrka – bakgrund till vårt strategiska arbete Politiskt ställningstagande – antidiskriminering, kommunen som plats och kommunen som organisation. Aktiva i utformandet av RUFS två strategier för social tillväxt. Aktiva I ECCAR (Europeiska koalitionen av städer mot rasism). Huvudspår att utveckla statistik som analyserar den lokala situationen ifråga om diskriminering och lika villkor (åtskillnad, uteslutning, begränsningar, särbehandling). Kommunen som organisation: En hållbar interkulturell organisation kräver en uppdatering av dess struktur, dess ledare och medarbetare.

I Botkyrka finns det nya Sverige Accepterar vi eller stretar vi emot? Det finns ingen väg bakåt, bara en utmaning att skapa social sammanhållning i en alltmer komplex värld. Motivation och framtidstro är avgörande. Hur kan vi som kommun ge den ramen?

Nuläge i Botkyrka Segregerad kommun präglad av stora skillnader i livsvillkor där kön, social och etnisk bakgrund samverkar. Effekten blir inlåsningar som hindrar människor från att frigöra sin kapacitet och sina livschanser. Utmaning: Att bli en kommun där samspel mellan individer och grupper med olika etnisk bakgrund är en grund för tillväxt och en hållbar samhällsutveckling.

Interkulturella strategins handlingsvägar Antidiskriminering: All planering, styrning, fördelning av resurser och genomförande av kommunens verksamheter ska motverka maktordningar som leder till ojämlika villkor bland våra invånare oavsett kön, ålder, social, etnisk och religiös bakgrund. Kommunen som plats: Identifiera insatser och aktiviteter som frigör invånarnas livschanser och stärker hemkänsla och social sammanhållning. Identifiera insatser och aktiviteter som är nödvändiga att lösa tillsammans med andra aktörer på regional eller nationell nivå. Kommunen som organisation: Kommunens ansvar som arbetsgivare och utförare av service är i fokus.

Interkulturella strategin har tre delmål: på 5, 10 och 15 års sikt: Om 5 år är ett icke-diskriminerande, interkulturellt förhållningssätt en av de kompetenser som kännetecknar verksamheten och bemötandet från chefer och medarbetare i Botkyrka kommun (exempel från vof).

Interkulturella strategin har tre delmål: på 5, 10 och 15 års sikt: Om 10 år ses etnisk blandning i första hand som en grund för tillväxt och utveckling i Botkyrka och regionen.

Interkulturella strategin har tre delmål: på 5, 10 och 15 års sikt: Om 10 år är Botkyrka en plats där flickor och pojkar, kvinnor och män vidgar sina sociala nätverk och möjligheter i en globaliserad värld.

Interkulturella strategin har tre delmål: på 5, 10 och 15 års sikt Om 15 år ska alla flickor och pojkar, kvinnor och män som har Botkyrka som sin hembygd, oavsett social och etnisk bakgrund, uppleva att de har ett försprång på en globaliserad arbetsmarknad och i samhället i stort. Om 15 år ska alla flickor och pojkar, kvinnor och män som har Botkyrka som sin hembygd, oavsett etnisk bakgrund inte bara ha samma möjligheter till utbildning, arbete, bostadskarriär och uppfatta att de har samma möjlighet att utveckla sin förmåga som resten av befolkningen… …de ska också uppleva att de har ett försprång på en globaliserad arbetsmarknad och i samhället i stort.

Interkulturella strategin har tre delmål: på 5, 10 och 15 års sikt: Om 15 år har vår kraftsamling bidragit till att anpassa samhälls- och arbetskulturen i Sverige till en internationell befolkning. Då har vi byggt förutsättningar för ett interkulturellt samhälle där tillgång till makt och resurser inte går enligt etniska skiljelinjer.

Antidiskriminering som strategi – grundläggande för ett interkulturellt samhälle Frigöra varje enskild individs livschanser genom att synliggöra arbetssätt och rutiner som i praktiken är uteslutande, både i verksamhet och på arbetsplatser. Synliggöra skillnader i livschanser p g a grupptillhörighet och skapa bättre maktförhållanden mellan olika medborgargrupper. Fördelning och omfördelning av resurser räcker inte (synsättet bakom fördelningen är avgörande).

Kommunen som plats Särskilda fokusområden för att uppnå ett interkulturellt Botkyrka: Utbildning – arbetsmarknad - kompetensförsörjning Boende – segregation Identitet och hemkänsla … att bygga invånarnas sociala kapital (nätverk utanför den egna gruppen och det egna bostadsområdet) är en viktig handlingsväg för alla fokusområden. Ska vara utgångspunkten när vi formulerar förslag till konkreta handlingsvägar i strategin 2 ”sjok”: Bra skolor – egen försörjning och utveckling i arbetslivet där kompetensen tas till vara: också det mervärde som kulturkompetensen ger – bidra till framtida kompetensförsörjning, företagande och tillväxt Alla människor ska känna sig hemma i Botkyrka samtidigt som vi vill bryta segregationen sett både ur ett botkyrka- och regionalt perspektiv. Invånarnas sociala kapital – gäller oavsett etnisk bakgrund - svensk eller annan. Om vi ska uppnå och skörda frukterna av ett interkulturellt Botkyrka – i enlighet med det förslag till vision som Helena snart kommer att presentera. Utgångspunkten är att både Vårsta och Allby är segregerade – inte bara dom …

Kommunen som plats: Identitet, samhörighet och hemkänsla ”De nya generationerna måste kunna vara stolta över familjens historia och identitet och ändå vara svenskar. Framför allt vill vi inte betraktas som ”icke- svenskar”. Detta är en ödesfråga för Botkyrka och ställer särskilda krav på oss som Sveriges mest etniskt blandade kommun.

Kommunen som organisation Ett interkulturellt bemötande i samhällsservice och inom skola, vård och samhällsplanering: Komplexiteten och individuell olikhet som normaltillstånd i bemötandet. I generella arbetssätt och rutiner, I inställningen till brukare och i skola, vård- och omsorg och i kulturverksamhetens pedagogik.

Vad innebär ett interkulturellt bemötande i praktiken i Botkyrka kommun? Förmågan att förhålla sig till och hantera det oväntade, en flexibel organisationsstruktur som har förmåga att hantera och ta in trycket från “verkligheten” i sitt vardagsarbete. Förmågan att se individers förmåga förbi "bruset” av sociala, etniska och religiösa olikheter. Förmågan som kommunanställd både på strategisk och operativt nivå ha fokus på att frigöra livschanser för invånare från stigmatiserade eller ”exotiserade” grupper.

Vad innebär ett interkulturellt bemötande i praktiken i Botkyrka kommun? Förmågan att gå ut och in ur olika positioner i den sociala hierarkin och vanan av att röra sig i sammanhang med människor med olika social, etnisk och religiös bakgrund. Förmågan att ta sig förbi känslan av främlingskap inför de som är olika en själv, som i grunden sätter upp hinder för en bra dialog. Förmågan att förhålla sig till att alla människor präglas av sitt ursprung, sin identitet och livshistoria - utan att den enskilde ska behöva bära de förväntningar som finns om hans/hennes beteende p g a etnicitet, religion, social klass, kön, ålder m m.

Eventuella reflektioner

Två Botkyrkaexempel på att gå från ord till handling i ett interkulturellt ledarskap Tumba äldreboende: Om att utveckla en antidiskriminerande arbetskultur som grundläggande bas för interkulturella möten. Tumba gymnasium: Ett interkulturellt förhållningssätt – hur gör man? Om lärarens ansvar att frigöra elevernas kapacitet från sina egna och andras stigman.

Den enskildes rättigheter, kreativitet och logiskt tänkande är basen för interkulturalitet Logiska beslut är mer hållbara och mer rättvisa. Ett mått av kontrolllöshet behövs för kreativitet och nytänkande. Bejaka svårighetsgraden i att hitta hållbara utvecklingsvägar, omge sig av kompletterande kunskap för att täcka upp svagheterna i bedömningarna. Förväxla inte bristande logik med att våga släppa kontrollen, döljer ofta ovilja till förändring.

Gruppövning 1. Vad anser ni är det viktigaste för att skapa ett hållbart interkulturellt samhälle? 2. Motivera! 3. Vad anser ni är de viktigaste egenskaperna I ett interkulturellt bemötande? 4. Motivera! (15 minuter) Upplägg: Jag – bakgrund och utgångspunkter Eva – statistik om läget i Botkyrka Helena – för slag till vision som grund för Grp-di´skussion Kommentarer och reflektion i storgrupp

Botkyrka – långt ifrån lagom! Tack för oss!

Överkurs Den monokulturella makthavarens profil Skapar trygghet genom att förstärka sina egna normativa maktbeteenden och premiera detsamma hos andra. Sätter snäva, informella villkor för tillåten olikhet. Förklarar brister i första hand på individers oförmåga att anpassa sig till strukturen (det rådande sättet att fördela resurser, förtroende och makt). Omger sig av ett antal likasinnade för att bevara systemet. Premierar likhet (igenkännande).

Överkurs Den interkulturella makthavarens profil Bejakar komplexitet, är flexibel att möta det oförutsedda konkret i vardagen. Skapar system för att ge kompletterande kompetenser utrymme och för att slussa det oförutsedda in i systemet. Har kunskap om strukturers inlåsningseffekter och begränsningar. Anpassar/justerar strukturer i första hand, individer i andra hand (i syfte att locka och ta vara på kompletterande kompetens). Ser nödvändigheten att omge sig av professionella med kompletterande referensramar för att få grepp om helhetsbilden och de mest lämpliga lösningarna för en hållbar utveckling.