Det goda samtalet Lena Fritzén 21 maj 2013

Vad innebär ett gott samtal?

Pedagogikens huvudfråga handlar om villkor för lärande/förändringsprocesser. Ett gott samtal ur ett pedagogiskt perspektiv handlar därmed om att skapa goda villkor för ett lärande samtal där båda parter i samtalet fördjupar sin självförståelse och sin omvärldsförståelse.

Syftet med föreläsningen är att belysa innebörden av det goda samtalet ur ett pedagogiskt perspektiv.

• Hur föreställningen om lärande förändrats över tid. • Samtal i spänningsfältet mellan systemets krav och behovet av meningsskapande. • Gott omdöme som grund för det goda samtalet.

Metaforer för lärande: Monologiskt - radiosändarmetaforen Dialogiskt - hermeneutiska spiralen

– Jag skulle kunna säga: Om det ställe dit jag vill komma bara kunde nås genom att klättra på en stege, skulle jag ge upp försöken att komma dit. Ty dit jag verkligen måste komma, där måste jag egentligen redan vara. Vad man kan nå på en stege intresserar mig inte. – Den förra rörelsen radar en tanke vid en annan, den andra strävar gång på gång mot samma ställe. – Den ena rörelsen bygger och tar sten för sten i handen, den andra griper gång på gång efter detsamma (Wittgenstein, 1993 s 15)

Att överföra kunskap i ”färdigtuggad och uppkokt form” är det bekvämaste formen av undervisning. Utgångspunkten måste vara att mänskligt tänkande är ”mångtydigt intill oändlighet och komplicerat intill exklusivitet”. (Vygotskij 1926)

Pedagogisk praktik är en social kontext där deltagarna utvecklas såväl kunskapsmässigt som socialt.

System Livsvärld Effektivitet Differentiering Kontroll Asymmetri Pedagogisk praktik i ett dubbelt samhällsperspektiv System Pedagogisk praktik Livsvärld Effektivitet Differentiering Kontroll Asymmetri Pengar Kommunikation Ömsesidighet Perspektivbyte Integrering Öppenhet Symmetri (Habermas 1987)

Samtal som vilar på demokratisk grund • representativ demokrati - val av representanter • participativ demokrati - aktivt deltagande • deliberativ demokrati - deltagarna tränger in i ett innehållsområde och prövar hur långt de egna argumenten håller utifrån olika perspektiv med det ”utvidgade tänkandet” som rättesnöre

Deliberativa demokratins praktiska uttryck är det ”bildande samtalet” som är: Öppet - alla får delta Fritt - inga andra intressen än de bästa argumenten Kritiskt - varförfrågan är alltid närvarande (Fritzell 2004)

Kunskapens former: Episteme: omfattar det eviga och oföränderliga (påståendekunskap) Techne: Att ha techne är att kunna göra något med utgångspunkt i en riktig förståelse av de principer som är förutsatta./…/ Man kan ha tillräckligt med kunskaper om det som skall göras utan att därför faktiskt göra det i en konkret situation (Johannessen, 1999 s 18). (färdighetskunskap) Phronesis: Att vara praktiskt vis är det samma som att veta vilken handling som är den moraliskt riktiga i den konkreta situationen som man befinner sig i./…/ Att glömma sin praktiska kunskap innebär att man slutade existera som människa (a.a. s 18). (praktiskt förnuft)

VAD? HUR? NÄR?

Att utveckla det goda omdömet: Novis Nybörjare Kompetent utövare Skicklig utövare Expert regelföljare omdöme

Vi blir aldrig färdiga, och det är som det ska.