Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 20 mars 2014 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen har släppt ÖJ sedan 2006. ÖJ har tre mål: Förbättringsmålet – bättre kvalitet, bättre ledning och styrning. Öppenhetsmålet – öppna upp debatten Datakvalitetsmålet – bättre data är grunden till förbättring Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Myndigheten för Vårdanalys utvärderade i slutet av 2012 ÖJ i rapporten ”Grönt ljus för öppna jämförelser?” Förbättringsmålet: ÖJ har: skapat bättre förutsättningar för uppföljning och jämförelser bidragit till att utveckla landstingens strukturer för styrning underlättat för landstingsledningars dialog med professionen – ökat fokus på kvalitet och patientutfall, inte bara på ekonomi och resurser det finns ”indikationer på” att vårdens processer och resultat påverkas av offentliggörande av data Exempel på utvecklingsområden: Målvärden bör prioriteras – Vad är en god nivå? Mer information om HUR de som lyckas bäst gör – ger mer effekt än rankinglistor med ”naming and shaming”-effekt Risk ”som inte ska ignoreras”: ”Det som mäts blir gjort” – risk att resurser leds från områden där indikatorer saknas till områden där indikatorer finns Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Myndigheten för Vårdanalys utvärderade i slutet av 2012 ÖJ i rapporten ”Grönt ljus för öppna jämförelser?” Öppenhetsmålet: Ännu inte uppnått – trots stor skillnad mot innan ÖJ fanns Idag: ”Vårdens resultat är öppna - men alltför svårtolkade” Intresset från riksmedia och fackpress har minskat över tid, medan det ökat från lokalmedia Datakvalitetsmålet: ”Effekten på datakvaliteten är begränsad med ÖJ bidrar till att synliggöra brister i data” Indikatorerna omfattar en stor del av hälso- och sjukvårdens volym – men, en knapp fjärdedel av de DRG med högst volym saknar helt indikatorer. Grunddata behöver utvecklas inom vissa prioriterade områden, t ex primärvård och psykiatri. Om framtiden: - Organisationen bakom ÖJ måste utvecklas om ÖJ bättre ska kunna uppfylla sina mål. Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Kort om ÖJ 2013 162 indikatorer Medicinska resultat (13 områden, 148 indikatorer) Tillgänglighet (4 indikatorer) Förtroende och patienterfarenheter (6 indikatorer) Kostnader (4 indikatorer) Ungefär 50 av indikatorerna redovisas på sjukhusnivå. Uppdelning efter kön och efter socioekonomi på vissa indikatorer Ett 50-tal datakällor används Excelfiler för analys till landstingen: - ALLA resultat, könsuppdelning på nästan allt - FÖRÄNDRING jämfört med tidigare år - TIDSSERIER för längre tendenser Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Hur redovisas ÖJ? Färger kan leda tanken fel! Alla indikatorers resultat jämförs i diagram. Bästa landsting överst. Rikets genomsnitt finns alltid med. Målvärden saknas oftast. Resultaten färgläggs. Snabbmatriser finns. Färger – överskådligt men inte utan fallgropar Färgläggningen bygger på en relativ jämförelse. Säger ingenting om förbättring från föregående år eller om specifika mål uppnåtts. Landsting kan vara röda trots omfattande förbättringar i absoluta termer (om andra landsting också förbättrat sig). Landsting kan vara röda trots internationellt sett mycket goda resultat. Färgerna riskerar att förstärka skillnaderna. Även om skillnaderna mellan landstingen är mycket små måste någon bli ”röd”. Färgerna visar INTE skillnader INOM det egna landstinget, vilka ibland är större än skillnaderna MELLAN landstingen. 1/3 1/3 1/3 ÖJ ger ingen heltäckande bild! Allt finns inte med i ÖJ – datakvaliteten styr! Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Hur redovisas ÖJ? Index för överblick? Indikatorer för förbättringsarbete! Index = En metod att slå samman många indikatorer till ett värde. Alla indikatorer får lika stor betydelse (vikt) Varför används index? Eftersom SKL publicerar en indexrapport (Öppna jämförelser i indexform) Eftersom index användas för att ge olika ledningsnivåer inom landstingen/regioner en första överblick av resultaten Vilka nackdelar finns med index? 1) Riskerar att ”gömma” enskilda indikatorer med bra/dåliga resultat eftersom indexet är ett medelvärde. I en grön indexfärg kan flera röda indikatorer finnas! 2) Ökar ytterligare fokus på placeringen i relativa jämförelsen snarare än om det skett en långsiktig förbättring eller försämring 3) Beräkningsmetoden förstärker små skillnader och minskar stora skillnader mellan landsting 4) Visar inte hur stora skillnaderna mellan landstingen är och kan därför inte svara på om vården är jämlik eller inte 5) Måste alltid då analyseras närmare med hjälp av de enskilda indikatorerna. Index går inte att använda i riktad uppföljning eller förbättringsarbete. Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

En SKL-rapport med index publiceras för andra året i rad Rapporten kommer inom kort att publiceras på SKL:s hemsida Rapporten innehåller en användbar metoddiskussion. I allmänhet ges indikatorerna samma vikt i indexberäkningen. Rapporten innehåller över de 4 huvudområdena, 12 medicinska områden samt ett totalindex.) Flera av de index som redovisas på de kommande bilderna kommer från rapporten. Tabell ur rapporten Diagram ur rapporten

Resultat i regionen – index för huvudområden Alla 12 medicinska områden har givits samma vikt, oavsett antal indikatorer. Alla indikatorer har givits samma vikt Alla indikatorer har givits samma vikt Källa: ”Öppna jämförelser i indexform” Siffran visar placeringen 2013, och siffran inom parentes visar placeringen 2012. Vissa indikatorer har bytts ut mellan ÖJ 2013 och ÖJ 2012 och en jämförelse på indexnivå med förra årets resultat blir därför ungefärlig. Variationen i placeringar är som störst rörande medicinsk kvalitet. Förändringarna i placeringar sedan 2012 är inte så stora. Observera att en ändrad placering är en relativ förändring och inte innebär att de absoluta resultaten för alla indikatorer förbättrats. Variationen inom regionen är som störst rörande medicinsk kvalitet Förändringarna i placering sedan 2011 är inte jättedramatiska. De är dock i flertalet av fallen till det bättre. Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Resultat – index för medicinsk kvalitet De områden där regionen placerar sig bäst relativt andra landsting återfinns högst upp i tabellen SKL har gjort ett viktat totalindex: Det finns siffror för förra året i Öppna Jämförelser i överblick men tabellen blir så rörig om jag visar dem här. Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Vad hittar vi bortom indexen? Fokusindikatorer? Inom nästan samtliga områden finns enskilda indikatorer med mindre goda resultat, samt enskilda indikatorer med goda resultat. I en snabb översyn har indikatorer med särskilt svaga resultat eller snabbt försämrade resultat eller med avvikande utveckling gentemot riket under en längre tid har valts ut som ”fokusindikatorer” som bör undersökas närmare. Nedan ett exempel från Östergötland: Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Några viktiga frågor när intressanta indikatorer ska analyseras närmare: Hur ser spridningen i riket ut? Hur har utvecklingen av det absoluta mätvärdet sett ut över tid – förbättring/försämring/tydlig tendens? Finns det ett relevant målvärde från Socialstyrelsen eller från ett kvalitetsregister att väga in i bedömningen? Finns det skillnader mellan sjukhusen som kan förklara resultaten och som man kan lära sig av? Beror förändringar i värdet från år till år på slumpen? Exakt vad är det som indikatorn mäter? (är det som mäts påverkbart och så relevant att åtgärd är berättigad?) Skillnader mellan sjukhus: - Sjukhusen rangordnas inte i ÖJ 2013 och färgläggs inte heller. Det går att göra själv, men nyttan av detta är oklar. Det mest centrala borde vara den enskilda indikatorns relation till målvärden, till rikssnittet, till övriga sjukhus i regionen samt förändringen. - Spridningen mellan sjukhusen kan ibland vara stor Sjukhusnivån: Större variation, olikheter inom länet Större osäkerhet, antal fall kan vara få Konfidensintervall redovisas Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Hur kan jag snabbt komma ned på indikatornivå? - Nedanstående diagram finns för samtliga 13 medicinska områden i excelfiler (fråga era tjänstemän etter dem!) - Visar könsuppdelning, läge i förhållande till riket, indikatorns spridning samt föregående års resultat. Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Vad hittar vi bortom indexen? Indikatorer där regionen placerar sig högst - Samtliga indikatorer har ordnats efter placering. - De indikatorer där regionens medelplacering är som högst har placerats överst. Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Vad hittar vi bortom indexen Vad hittar vi bortom indexen? Indikatorer där regionen placerar sig lågt - De indikatorer där regionens medelplacering är som sämst har placerats längst ned.

Vad hittar vi bortom indexen? Cancerområdet Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Vad hittar vi bortom indexen? Cancerområdet Pilarna visar på förbättrat absolut värde, oavsett placeringsförändring. De flesta pilar pekar uppåt – men det gör även rikets pilar. Cancersjukvården är en av regionens sämre grenar vid en jämförelse. Var överlevnaden är bäst varierar beroende på cancerform Väntetiderna relativt andra landsting är inte särskilt bra

Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Framtiden: RMPG har till årsrapport 2013 (31 mars 2014) av RSL ombetts kommentera ”sitt” område inom ÖJ med avseende på resultat där sjukhusen kan lära av varandra Arbete med målgruppsanpassning av ÖJ pågår på nationell nivå. ÖJ Häls- och sjukvård 2014 kommer att rikta sig mer mot ledningsnivån på landstingen och kommer mest att fokusera på övergripande indikatorer (ej så många diagnosspecifika). ÖJ 2014 kommer dock ha diagnosspecifika bilagor med fler indikatorer per område än tidigare. Vissa av dessa data kommer landstingen att få ta del av redan innan sommaren. Under 2014 kommer, förutom ÖJ Hälso- och sjukvård (dec), även följande att släppas: ÖJ Cancer (dec) ÖJ Läkemedel (?) ÖJ Jämlik vård (?) I takt med att Nationell Riktlinjer uppdateras kommer dess indikatorer att förses med nationella målnivåer. Dessa kommer att tas in i Öppna Jämförelser Nationella målnivåer har kommit inom stroke- och hjärtsjukvård, och kommer inom kort inom diabetes- samt bröst-, kolorektal- och prostatacancervård Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Sammanfattningsvis: Regionen är, mycket förenklat: Duktiga på kostnader Duktiga på tillgänglighet och förtroende (E-län släpar lite) Duktiga på medicinsk kvalitet (H-län släpar lite) Mindre duktiga än genomsnittet på cancerområdet, i synnerhet rörande väntetider. Alla skillnader är dock inte signifikanta. Dessutom: Data för cancerområdet i ÖJ täcker bara en del av all cancer, dock några av de vanligaste diagnoserna. Antalet indikatorer är få. Resultaten för cancer i ÖJ 2013 baseras sig på data från 2012 och 2011 (lungcancer). Vad har hänt sen dess? RCC har vissa svar! RCC publicerar nyare data 3 ggr om året. Där finns också SoS målnivåer inlagda. Denna data är långt intressantare än data från ÖJ 2014. Två viktiga frågor: Hur ska vi använda data från ÖJ på regionala nivån? Vad ska regionen göra i relation till den analys av ÖJ som redan görs i respektive landsting? Endast informationsärende? Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Att tänka på vid tolkning av ÖJ: Ur ”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2012, s. 29: Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Indikatorer områdesvis från ÖJ 2013 Placeringarna i jämförelse med andra landsting kan ibland väcka frågor om huruvida en närmare koll på indikator behövs. Några indikatorer där flera av regionens landsting placerar sig sämre har ringats in. Vad placeringen står för avgörs dock bäst av undersökningar i respektive landsting. Som framgår av bild 6 finns ju vissa fallgropar med färgläggningen. Ett försök att komma runt dessa kan göras med hjälp av frågorna på bild 12. Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Tillgänglighet, kostnader, förtroende och patienterfarenheter Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Dödlighet, undvikbar slutenvård m.m. Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Läkemedel, graviditet, förlossning och nyföddhetsvård Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Kvinnosjukvård och rörelseorganens sjukdomar Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Diabetesvård och hjärtsjukvård Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Strokevård och MS, Intenssivvård Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Psykiatrisk vård och ögonsjukvård Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Kirurgisk behandling Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

Tack för uppmärksamheten! Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland