KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Norlandia Care Group – Preschools – Norlandia Förskolor, skolor Verksamhetsplan Förskolan Solkatten 2016.
Advertisements

Insändare Insändare hittar man oftast i tidningar. Alla kan skriva insändare och i en insändare tycker man något. Ofta om en speciell fråga Det kan vara.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
9/21/2016 Föräldraenkäten 2015 Förskola Skyttebo.
Enskilda människors religiositet Varför blir man som man blir? Miljö, DNA, eller enskilda händelser? Varför blev just du såsom du är? Varför gjorde just.
Oskrivna och skrivna regler i Kallhälls scoutkår Hälsodeklaration, personuppgifter och kontaktuppgifter Kåren har som policy att ta in en ny hälsodeklaration.
Det här gör vi Vi har dialoger med kommunala politiker och tjänstemän Vi drar igång projekt som engagerar stora som små Vi knyter samman producenter och.
Allra första kameran År 1826 gjordes den allra första kameran av fransmannen Joseph Nicéphore Niépc men det tog åtta timmar att exponera bilden och den.
LAG OCH RÄTT Brott och straff. Varför behöver vi lagar och regler? Lagarna är till för att : göra det lättare att leva tillsammans. De talar om vad som.
Vad är du för typ av person? (Skriv vid raderna i dina papper)
Renhållningen Matavfallsinsamling.  Nationellt mål – 50 procent av allt matavfall ska samlas in till år 2018  Över 200 kommuner i Sverige sorterar ut.
Friluftsliv Lite inspiration... Lite inspiration... Lite inspiration...
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Detta är miljömåltider
Guds utvalda folk - förbundsfolket
Trädgårdens Äldrecentra
Studie- och yrkesvägledare Finns på skolan: Måndag – Fredag
Ny kollektivtrafik Spårvagnar/tunnelbanor på pelare/i luften
Religion - vad är det?.
PRAO vecka 16 & 17 ( april).
Olika sätt att tänka om människor, samhället och världen…
och visar vecka 06 BE ® BrucElvis
temperaturer för att skapa goda hygieniska förutsättningar.
VECKA MINNET BE ® BrucElvis
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför Moral = beskriver de val vi väljer beroende på åsikter,
enklare verksamhetsutveckling och samverkan för en smartare välfärd
Mänskliga rättigheter istället för välgörenhet
STANNA, TITTA, VINKA Bakgrundsinformation
Hur blir ett lag BRA?  Vi i laget På match & träning Jag som spelare
8 3 Nu får det väl vara nån m Istället visar vi vecka……
Det här händer under vecka 41 Bra datum att ha koll på:
För säkrare och tryggare liv
Vad är sociologi? – en repetition Momentöversikt Vad är en analys?
Åsa Olsson SFI i Sandviken.
Varför bor vi där vi bor? Vi blir allt fler.
LÄSSTRATEGIER på högstadiet.
- Geografi - Att studera helheten.
Det här händer under vecka 7 Bra datum att ha koll på:
Ha kul ihop man måste få något gott på avslutningen
Året var 2004, i en liten stad som heter Laholm, blev en trygghet totalt omkullkastad. En liten brun nallebjörn blev helt utkastad i kylan! Och blev liggande.
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
Vem är Kristina Johansson och vad gör hon då?
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
Mångfald Verksamhetsåret En ökad satsning
Kap 6 1NT - Högfärsfråga 2 kl (Staymans 2 kl)
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
Digerdöden ”Den stora döden”
Barnkonventionen.
Varifrån kommer alla sopor – och vad händer sedan?
Ett fel på kvinnor.
Regionalt utvecklingsprogram Regionalt tillväxtprogram
2. genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
- Att vara personlig och beröra
Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.
Kap 6 1NT - Högfärsfråga 2 kl (Staymans 2 kl)
Johan gustafsson, kommunikationschef c more
Ta hand om dig själv.
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Angereds unga stadsutvecklare
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
Om Tro.
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
RESONEMANGSUPPGIFTER MED * KAPITEL 5
RESONEMANGSUPPGIFTER MED * KAPITEL 3
Helig Ande.
Presentationens avskrift:

KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER Vad händer med matavfallet när vi har slängt det? Lär er mer om matavfall och biogas genom att läsa sagan ”Kompostina och matavfallsäventyret!” där barnen tillsammans med Kompostina får följa med i återvinningsprocessen för matavfall. Ni får veta vad som händer när vi slängt matavfallet i den bruna påsen och se hur det fungerar i en biogasfabrik.   LPFÖ18 Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Samt ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik. LGR11 Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. BILD 1: Kompostina och matavfallsäventyret! Idag ska vi prata om var Kompostinas sopor tar vägen för vad händer egentligen när vi har slängt allt matavfall till Kompostina?

BILD 2: Här har ni Kompostina och hennes två vänner flugorna Bill & Bull. Matavfall är det som Kompostina samlar på men hon vet också att det är viktigt att vi minskar på matsvinnet. Därför gillar hon gillar extra mycket sånt matavfall som vi människor inte kan äta, så som ett bananskal, äppelskutt eller fiskben! Idag ska vi få följa med Kompostina när hon kollar vad som händer med alla hennes sopor!

BILD 3: I köket hemma hos Kompostina är matavfallspåsen fylld med gammal mat och Kompostina ska gå ut med matavfallspåsen och slänga den i sin soptunna. Kompostina undrade vart matavfallet tar vägen efter att chauffören har hämtat det med sopbilen… hon frågade chauffören Muris, som hämtade soporna hemma hos henne, om hon fick hänga med och ser var han lämnar allt matavfall. Det fick hon så klart!

BILD 4: Muris körde till Hässleholms kretsloppscenter i Vankiva och tömde av alla matavfallspåsar i ett stort tält. Kompostina frågade varför alla påsarna hamnade här? Muris förklarade att här mellanlagras allt matavfall, och när det blivit tillräckligt mycket så lastas det på lastbilar som kör det vidare. Kompostina tog en fika och väntade under trädet, när hon fikat färdigt kom där en lastbil med 3 containrar på sitt flak. Lastbilen stannade utanför tältet och därefter kom en stor lastmaskin som fyllde alla containrar med matavfall. 20 minuter senare när lastbilen var helt full hoppade Kompostina in i lastbilen och följde med chauffören Andrea!

BILD 5: Andrea körde i ungefär en timme och till slut kom de fram till Mörrum och Västblekinge Miljö ABs biogasfabrik. Kompostina undrade vad det där biogas var för något, Andrea förklarade att biogas är en sorts drivmedel, som bensin eller diesel som gör att bilar och bussar går framåt. Lastbilen lastade av allt matavfall och då träffade Kompostina driftteknikern Robert som berättade hur det går till inne i fabriken. I biogasanläggningen torrrötas matavfallet på 27 dagar, de bruna papperspåsarna med matavfall skruvas in i en stor rötkammare där det finns värme i väggarna. Kompostina och Robert gick in i fabriken.

BILD 6: Robert visade hur det såg ut i rötkammaren och berättade att där är en temperatur mellan 37-40 grader och en stor slev i mitten som rör runt och ser till att där är lika varmt överallt. När matavfallet fått en jämn och bra temperatur blandas det med vatten och det blir en slurry-soppa som stoppas in i en stor tank utan luft. Där odlar man bakterier som gör biogasen. Kompostina hade med sig ett förstoringsglas så hon fick titta lite på bakterierna när de arbetade. När det gått 27 dagar så har bakterierna tagit fram biogas som vi kan köra bilar och bussar på.

BILD 7: Strax innan Kompostina skulle ta bussen hem igen berättade Robert att när vi gör biogas så blir där en restprodukt; gödsel och kompostjord. Så vi kan både åka bil och buss men också gödsla våra åkrar och lägga på ny jord så vi kan odla ny mat som vi sedan kan äta! Tänk vilket fantastiskt kretslopp matavfallet har, tänkte Kompostina på vägen tillbaka hem!