En ny lärarutbildning, igen? Men hur ska den se ut? SUHF Almedalen 2019
Kritikbilden mot Lärarutbildningen Kvaliteten är låg liksom genomströmningen Bristande balans mellan teori och praktik Utbildningens delar håller inte ihop och programmen samverkar inte Bristande och sent fokus på praktisk undervisning För lite fokus på lärarskap och lärares roll som ledare och inspiratör Förmår inte utveckla blivande lärarnas förmåga till individualisering Förbereder inte lärarna för föräldrasamverkan och andra uppgifter utanför klassrummet. Utbildningarna är isolerade från andra utbildningar, yrkesgrupper och miljöer. I alltför låg grad identifierar man vilka som är olämpliga för läraryrket och avför dem. Reglerna för ämneskombinationer och behörigheter är inte de bästa. I praktiken sker validering och tillgodoräknande av andra studier för snävt Sedan 1946 har det gjorts åtskilliga utredningar och genomlysningar av skolan och lärarutbildningarna. …enligt 1946års skolkommission!
Januariavtalet 73 punkter – 9 handlar om skolan och skolans utmaningar Reformera lärarutbildningen. Kraven på utbildningen skärps. Intagningskraven höjs. Fler lärarledda timmar införs och kopplingen mellan teori och praktik stärks och fokus på metodiken ökar förutsättningarna för akademiker att välja läraryrket underlättas. Längden för Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) kortas ner och studietakten höjs. Möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare parallellt förbättras. Sex och samlevnadsundervisning ska vara en obligatorisk del av lärarutbildningen liksom kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. (Genomförs från 2021).
Punkt 56 – reformera lärarutbildningen Kraven på utbildningen skärps Intagningskraven höjs Fler lärarledda timmar införs och kopplingen mellan teori och praktik stärks och fokus på metodiken Längden för Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) kortas ner och studietakten höjs. Möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare parallellt förbättras Sex och samlevnadsundervisning ska vara en obligatorisk del av lärarutbildningen liksom kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Lärarutbildningsreformer 1977 Lärarhögskolorna blir del av universiteten. 1988 Ny lärarutbildning startar. 2001 Ny lärarutbildning igen. 2007 Utredning om ny lärarutbildning tillsätts. 2011 Ny lärarutbildning startar återigen. 2019 Ny diskussion om att reformera lärarutbildningarna 1988: Enhetsläraren delades i två inriktningar: 1—7-läraren med 3,5 års utbildning och 4—9-läraren med 4,5 års utbildning. 1—7-läraren fick mer av ämnesdjup än de gamla låg- och mellanstadielärarna och samtidigt skars pedagogik- och metodikdelarna ner. 4—9-läraren läste fler ämnen än tidigare, vilket minskade specialiseringen. 2001:Den här gången infördes en gemensam lärarexamen för lärarna i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, medan specialpedagogerna och ett par grupper till behöll sina egna examina. Lärarstudenterna valde inriktningar och specialiseringar successivt utan att följa fasta kombinationer. 2011:F—3 , 4—6 och mot fritidshem samt ämneslärarexamen 7—9 med fasta ämneskombinationer. F—3 och 4—6 förlängdes med en termin till fyra år, medan inriktningen mot fritidshem kortades med en termin till tre år, jämfört med tidigare.
Skolan och Lärarutbildningarna idag Kompetensförsörjningsproblem Mest reglerade utbildningar vi har vid universitet och högskolor Upp till 27 examensmål i Bilaga 2 – Högskoleförordningen Föreslagna åtgärder under punkt 56 innebär ytterligare regleringar och detaljstyrning – och kanske ytterligare ett eller fler examensmål!
SUHF föreslår Politiker besinna er! Långsiktighet Behåll 2011 års indelning – men stärk professionen Minska antal examensmål Stärk samarbetet mellan lärosäten och skolhuvudmän Professionsprogrammet (punkt 54) som en del av lärarutbildningen
Vad kännetecknar en profession? en gemensam och vetenskapligt baserad kunskapsbas som utgör rättesnöret för professionens utbildning såväl som för dess yrkespraktik en lång och kvalificerad utbildning en sanktionerad examen/legitimation relativt stor autonomi i ”sin yrkesverksamhet” kontroll av och utveckling av professionens kunskapsområde kollegial bedömning allmänhetens tilltro
Minska antal examensmål Det stora antalet mål bidrar till stoffträngsel och till att urvattna innehållet i de olika lärarprogrammen. Många av målen ska täckas in av den utbildningsvetenskapliga kärnan – fragmentering av kurser Regeringen bör agera för att minska antalet examensmål i lärarprogrammen för att därigenom koncentrera innehållet och stärka kunskapsbasen. Jämför med läkarutbildningens 17 mål och civilingenjörsutbildningens 13 mål.
Stärk samarbetet mellan lärosäten och skolhuvudmän Öka kvaliteten i VFU Utveckla lärarprofessionen och attraktiviteten Övningsskolor och övningsförskolor ULF – praktiknära forskning Forskning i skolan för skolan med skolan Mobilitet – förenade eller delade anställningar och adjungeringar – ökar kvaliteten både i skolan och på lärosäten Regeringen bör verka för att på systemnivå stärka lärosätenas och skolhuvudmännens förutsättningar att samverka
Professionsprogrammet som en del av lärarutbildningen Livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling i yrket är kännetecknande för starka professioner. Fortbildning på vetenskaplig grund anordnad av lärosäten med lärarutbildning – i samverkan med skolhuvudmän Planera in kompetensutveckling redan från början av utbildningarna – minska antal examensmål, behovsstyrd fortbildning Samsyn kring det centrala innehållet i ”grundutbildningen” respektive i kompetensutvecklingen. Professionsprogram som öppnar för profilering – forskningsspår för lärare Continous professional development