Arbetsgivardialog i behandling och rehabilitering Välkomna!

Nationellt och regionalt utvecklingsarbete ”Insatser för förbättrad sjukskrivningsprocess och rehabilitering 2016. (Sjukskrivningsmiljarden) Insatser mot psykisk ohälsa och långvarig smärta (rehabgarantin) Tidig arbetsgivarkontakt (före avstämningsmöte) Ersättningsincitament för behandlingar kopplade till etablerad arbetsgivarkontakt under 2016 2010-04-22

Viktigt med gemensam bild om förutsättningar och grunder för samverkan kring patienter/arbetstagare. ADA- Arbetsplatsdialog för arbetsåtergång. Birgitta Grahn leg sjukgymnast, docent, forskningsledare. Region Jönköping – struktur vid kontakt 2010-04-22

När / i vilket skede ska frågor kring arbetsförmåga aktualiseras?                     Tidiga symtom Kort sjukskrivning Sjuk- skrivning 90 dagar 180 dagar >180 dagar I vilket skede träffar ni individer/patienter med nedsatt arbetsförmåga? När / i vilket skede ska frågor kring arbetsförmåga aktualiseras? På vems initiativ? Vilken information behövs? Vilka behöver samverka i tidigt skede? I vilket skede träffar ni individer/patienter med nedsatt arbetsförmåga? När / i vilket skede ska frågor kring arbetsförmåga aktualiseras? På vems initiativ ska frågor kring arbetsförmåga aktualiseras? Vilka bör involveras vid tidig bedömning av arbetsförmåga? Vad behöver vi för information för att i tidigt skede kunna bedöma patientens risk för utveckling nedsatt arbetsförmåga? Vilka incitament finns för arbetsgivaren i tidigt resp långvarig nedsättning arbetsförmåga/sjukskrivning? Arbetsgivare vill bli kontaktade i tidigt skede Tidigt skede - Ekonomiska incitamenten stora för arbetsgivaren Arbetsförmåga ett relationellt begrepp – individens förmågor i relation till arbetets krav Vågskålen

2010-04-22

Åtgärder arbetsplatsen Hur stärka arbetsförmågan? Åtgärder arbetsplatsen - Tidig kontakt - Kontakt patient, vårdgivare och arbetsplatsen - Arbetsvillkorens flexibilitet - Modifiera arbetet - anpassningar - Arbetsteknik - Socialt stöd SOU 2011:15 Sjukflexibilitetsmodellen Att enbart involvera arbetsplatsen leder inte till högre grad av RTW Den anställde själv måste också involveras i sin egen arbetsåtergång, fortsatta arbetsförmåga Ergonomen har en viktig roll – förslå och genomföra anpassningar av den fysiska arbetsmiljön Få patienter idag som får hjälp med åtgärder på arbetsplatsen. Såväl sjukskrivna som ej sjukskrivna. WorkUp fyller en lucka!! 6

Betydelsen av arbetsledarens involvering och engagemang Arbetsgivare är inte alltid =arbetsledare 2010-04-22

Inarbetade verktyg idag för vårdenheter Region Halland Arbetsrelaterade frågor Region Hallands frågeformulär/samtalsunderlag Linthons Örebroformulär (screening för psykosociala riskfaktorer) www.sjukskrivningar.se verktyg 2010-04-22

Screening riskfaktorer - Allvarligt medicinskt tillstånd - Psykosociala riskfaktorer - Arbetsplatsrelaterade faktorer - Strukturella och organisatoriska faktorer Används screening vid ryggsmärta , psykisk ohälsa i era verksamheter? Vilka? Erfarenheter? Hur används de? En rad behandlingar effektiva vid ryggsmärta. Likvärdiga men relativt små effekter – lite bättre Ej kunna identifiera subgrupper av patienter som har mest nytta av de olika behandlingarna. Patienter med depression, ångest eller katastroftänkande behöver mer omfattande psykologisk behandling Realiteten avgörs patientens omhändertagande av vilken mottagning hen uppsöker och dess kompetens På en vårdenhet får patienter med samma symptombild ofta samma behandling dvs insatserna är inte behovsstyrda. På området ryggsmärta leder det till att patienter med komplex psykologisk problematik underbehandlas och att adekvata insatser försenas samt att ”enkla” fall överbehandlas och blir onödigt kostsamma. En anpassad insats efter patientens behov kan uppnås genom en subgruppering enligt rådande evidens. Subgruppering i tidigt skede kan leda till en adekvat behandlingsinsats och minska risken för långvarig smärta. Röda flaggor – symtom, indikationer. Screeningsverktyg finns för inflammatorisk ryggsjukdom Gula flaggor – individen som helhet Linton, Start back Screening Tool (SBT) Blå flaggor – arbetssituationen – enskilda individen Svarta flaggor – strukturella och organisatoriska faktorer, systemiska faktorer sociala sammanhanget Blå flaggor Krav-kontroll Psykosocialt stöd Ergonomi Kort screening verktyg prövas inom WorkUp Sjukflexibilitetsmodellen 10 frågor 9

Faktorer som främjar psykisk hälsa och välbefinnande Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans) Balans mellan arbetsinsats och belöning Tydliga mål Anställningstrygghet Balans mellan arbete och fritid. 2010-04-22

Nedsatt arbetsförmåga – Arbetsrelaterade faktorer Höga fysiska krav i arbetet Bristfällig fysisk arbetsmiljö Höga mentala krav Brist på autonomi Hög stress och hög fysisk belastning Bristfälligt socialt stöd Få anpassningsmöjligheter Arbetaryrken BG En rad faktorer identifierats som kan stärka alt försämra arbetsförmågan. De flesta studierna är tvärsnittsstudier och få har studerat determinanter för arbetsförmåga med en longitudinell design. Hur individen själv skattar sin arbetsförmåga har visats sig ha betydelse för framtida hälsa, funktionsförmåga, sjukfrånvaro, pensionsålder och dödlighet. Svensk studie visar att 41 % av de som var sjukskrivna för MSD eller psyk ohälsa inte trodde sig vara kvar i samma yrke om två år. (Prof Kerstin Ekberg, Linköping, 2011). Resultatet visar vikten av att diskutera mål för RTW där hänsyn tas till framtida sysselsättning och anställningsbarhet. FK och hälso- och sjukvården saknar generellt kunskap om människors arbetsplatser REF: ADA

Screening anpassningsmöjligheter i ordinarie arbete Från info ADA Screening anpassningsmöjligheter i ordinarie arbete Om du någon dag t.ex. känner Dig hängig, har värk, är förkyld eller liknande, kan Du då anpassa ditt arbete (alternativt det arbete du senast hade) till hur Du mår? ☐ Aldrig ☐ Sällan ☐ Ibland ☐ Ofta   2. På vilket sätt kan Du anpassa Ditt arbete (alternativt det arbete Du senast hade) om Du känner Dig hängig, har värk, är förkyld eller liknande? Markera samtliga alternativ som stämmer för dig ☐ a Kan utföra nödvändigt arbete och skjuta upp resten ☐ b Kan välja bland olika arbetsuppgifter ☐ c Kan få hjälp av arbetskamrater ☐ d Kan arbeta långsammare ☐ e Kan ta längre raster ☐ f Kan förkorta arbetsdagen ☐ g Kan gå hem och göra arbetet senare ☐ h Kan arbeta utan att bli störd på arbetsplatsen ☐ i Kan arbeta hemma Utvecklats av Gun Johansson och Lundberg 2006- 2007. Verksamma i Linköping och på KI. Linjärt samband – ju fler anpassningsmöjligheter desto mindre risk för sjukskrivning. Underlag för dialog med patienten. Både om det finns få eller många möjligheter – används möjligheterna. Om chefen skulle tillfrågas – ange samma möjligheter 12

Intervju med patienten Besvären orsakade av förhållanden på/utanför arbetet? Vilka? Arbetsgivaren gjort något för att främja/stärka den anställdes arbetsförmåga? Anställde själv försökt att få förändring till stånd? Anställdes egna förslag för att stärka arbetsförmågan? Är det OK, vårdgivaren kontakta arbetsgivaren? (Även WAI screening) Ref ADA 13

Oförutsedda livshändelser och ”normala” krisreaktioner och/eller ”onormala” livssituationer 2010-04-22

Intervju med arbetsledare/chef Besvären orsakade av förhållanden på/utanför arbetet? Vilka? Arbetsgivaren gjort något för att främja/stärka den anställdes arbetsförmåga? Anställde själv försökt att få förändring till stånd? Arbetsgivarens förslag för att stärka den anställdes möjligheter att vara i arbete? Ref ADA 15

Ex. på tillgängliga verktyg www.sjukskrivningar.se Alla vårdleverantörer till Region Halland har rätt att använda detta stöd. Se särskilt ”Norfunk”, som ett visst stöd för bedömning av kognitiv, psykosocial kapacitet http://fhvmetodik.se/metod/wai/ Screeningverktyg tillgängligt på webben. 2010-04-22

Tänkbar checklista Utredning visar på behov av kontakt med AG/AF - Vad behöver tydliggöras? Förbered dialog! - Vem behöver delta? AG, arbetsledare, Fhv, pat, andra, Försäkringskassan? Patientens samtycke (hur?) muntligt, samtyckesblankett? Hälso- och sjukvård kontaktar AG/AF - Brev - Telefon - Pat ber AG kontakta …. Rehabsamordnare efter ök? Rutiner för när mailkontakt används eller inte 2010-04-22

Dialog kring förutsättningar - I trepartsmöte direkt? Pat, AG, vården? - Med AG enskilt? - Gemensam plan krävs med flera aktörer? Vem ansvarar för denna samordning och uppföljning? Vården, FHV, AG? Överenskommen plan eller inte kring anpassning. Patient, arbetsgivare och vården. Anpassning/beslut av åtgärd ingår i rehabplan känd av alla berörda. Uppföljning Def : Etablerad arbetsgivar- kontakt (RH) 2010-04-22

Gemensamma utgångspunkter utveckling Patientintervju – Screening, dialog, samtalsunderlag? Patientens samtycke – icke samtycke Hälso- och sjukvårdens arbetsgivarkontakt – hur? Brev, direktkanal, telefon? Företagshälsovårdskontakt när, vem, hur? Arbetsgivarens önskemål kontakt med hälso- och sjukvård Hur, med vem? Överenskommet? Arbetsgivarintervju – strukturerad, förutsättningar för anpassning? Hur, brev? Dialog, med vem, mandat? Gemensam plan - dokumentation 2010-04-22

Hur går vi vidare? RK Sammanfatta synpunkter på brevinnehåll? RK + arbetsgrupp tar fram förslag till brevmallar? Dokumentationsstöd? Sökord i VAS? Checklista för arbetsstruktur? Lokala träffar med större AG. Deras kontaktvägar? Lokala träffar med rehabsamordnare, uppföljning, stöd frågor. Tydliggöra kontaktvägar – hur blir rehabsamordnarfunktionen synlig för alla intresserade/involverade? Att synas på hemsidan. Annat stöd för processen?