Mångfald i frivilligverksamhet 1

Utbildningens teman och innehåll Presentation Normer och sociala förhållningsregler Fördomar Jämlikhet Tillgänglighet i frivilligverksamhet

Normer och sociala förhållningsregler 3

Skriv ner förhållningsregler i någon av följande situationer: Vid butikskassan Ombord på buss På en konsert Uppmana deltagarna att skriva ner regler för någon av situationerna (ett par minuter). Betona att det inte finns rätta eller fel regler. Därefter går ni igenom övningen tillsammans och funderar på hur många oskrivna regler och antaganden situationen var förknippad med. Hur många av de instruktioner som deltagarna skrev ned har på riktigt skrivits ned och satts upp någonstans så att man kan se dem i den aktuella situationen? 4

Normer Normer är antaganden om hurdana människor är och hurdana de borde vara. Normer anknyter till våra antaganden om vad som är ”normalt” eller ”normalt beteende”. Det är ofta svårt att definiera normens ursprung eller vem som har satt den. Det händer lätt att tanken om universalism finns inbyggd i normen – min tanke är sann för alla. Normer är också kopplade till maktställningar: Makthavare eller majoriteter har ofta en sådan ställning där man fastställer, producerar eller förnyar normer. Ju mångsidigare och större gruppen är, desto mera sannolikt är det att det finns flera normer. Då är det också möjligt att alla inte delar samma normer eller att det finns motstridiga normer. 5

Exempel på normer ”Finländsk kaffekultur”, del 2: https://www.youtube.com/watch?v=ZHK6HkKhoHk Bastu och nakenhet, fest och alkohol? FRK-slang: ”VOKKI, MIGRI, VAPEPA, NäPä, HETU…” Ifrågasättande av normer: ibland på sin plats. Man kan bryta mot normer av flera anledningar – ofta av misstag. Ge exempel på olika typiska sociala förhållningsregler. Påpeka att det kan finnas skillnader i reglerna också inom en kultur som antas vara enhetlig eller från familj till familj. Normer kan också vara till exempel förkortningar som används på arbetsplatsen, arbetsplatsens egen slang (FRK:s exempel på bilden). Arbetsplatsen är också ett bra exempel, eftersom arbetet är förknippat med åtskilliga normer och förväntningar som alltid är tids-, plats- och kulturbundna. Eller använd ishockeyjämförelsen: Om en person har spelat fotboll hela sitt liv, vad händer om hen plötsligt ska spela ishockey (i fotbollsplagg)? I bland är det både hälsosamt och välkommet att ifrågasätta normer och vara normkritisk. På så sätt ger man utrymme för nya perspektiv och sätt att agera och lär sig nytt. Man kan bryta mot normerna avsiktligt men oftast gör man det dock troligen av misstag -> om man inte känner till normen, hur kan man följa den? 6

Reglerna för rent spel i frivilligverksamhet Röda Korsets frivilliga ska i sitt arbete följa bland annat Röda Korsets principer, etiska regler och diskrimineringslagen (de frivilligas rättigheter och skyldigheter). Dessutom fastställer varje verksamhetsgrupp själv spelreglerna för respektive grupp. Dessa s.k. spelregler kan bygga på normativa förväntningar och antaganden som alla inte nödvändigtvis delar. Det är en viktig process att åstadkomma förtroende, växelverkan och samförstånd. Om du vill kan du dela ut den bifogade tipslistan till deltagarna. 7

Fördomar 8

Övning i likhet Visa bilden: Ta ett steg framåt för varje likhet med dig själv som du hittar på bilden. Man närmar sig temat fördomar genom likheter. 9

Henry Dunant, grundare av Röda Korset 10

Kristiina Kumpula, generalsekreterare för Finlands Röda Kors 13

Genomgång av övningen 14

YTLIGT, SYNLIGT, HÖRBART: Kön, hudfärg, klädsel, kropp, ålder, namn, språk, skada, kulturella drag: mat, musik, fester DJUPGÅENDE: Andra skillnader såsom familj, härkomst, uppfostran, geografisk plats, etniskt ursprung, nationalitet, tro/religion, människosyn, livsåskådning, social klass, utbildning, livserfarenhet, sexualitet, arbetserfarenhet, intressen, färdigheter, politiska åsikter, attityder, värderingar, resor, kultur, sociala förhållanden, inställning till makthierarkin, känslor m.m. HUMANITET: Glädje, sorg, förlust, motgångar, hälsa, sjukdom, kärlek, Behov: Att leva, att leva tillsammans, att leva som nödvändig PERSONLIGHET: Min unika erfarenhet, personlighet som skiljer mig från andra i min grupp I växelverkan kan vi sällan veta vad som är kulturbundet (och från vilken kultur) vad som beror på livssituationen och livshistorien (t.ex. flyktingskap och trauma, integrationsstress) vad som beror på person med vilka förväntningar, normer och antaganden den andra parten deltar i växelverkan …. Vi vet inte heller alltid hur mottagaren tolkar vårt budskap. Tolkningen ställs alltid i relation till tidigare erfarenheter och normer. 15

Övning i fördomar 1. Välj en person som du inte ännu känner väl som ditt par. 2. Hitta på sådant om ditt par som du tror att du vet om hen. 3. Skriv ned dina tankar utan att analysera dem desto mera på en minut. Välj en person som du inte känner från förut som ditt par. Genomgång – är jag sådan här/är vi sådana där? 17

Fördomar Alla har fördomar – och de uppstår på grund av vårt behov av att förstå världen, behovet av att kategorisera saker och fenomen skadligare är om man inte är beredd att avstå sina fördomar eller bearbeta dem Fördomar kan bli till vid första möten (till och med på några sekunder) eller som hörsägner (utan egen erfarenhet) En definition av en person kan räcka till för att väcka fördomar, t.ex. ”asylsökande” eller ”mamma”.

Fördomar och medier ”Polisen korrigerade informationen om den våldstäktsmisstänkta i Kajana: Mannen som misstänks för gärningen har invandrarbakgrund men är inte asylsökande” Kaleva 15.5.2017 FRK bad grannarna att tiga om nödinkvarteringen av papperslösa: ”Vi hoppas att du inte heller berättar något för andra” Iltalehti 9.7.2018 Hur förstärks fördomarna i medier och hur skapar medier fördomar? Vi rekommenderar att utbildaren använder aktuella nyhetsrubriker här! I utbildningen kan tidningsurklipp användas (färdigt skannade alternativ medföljer men gärna lokala nyheter). 19

Avslutande diskussion Vad är bra med fördomar? Vilka kan nackdelarna med fördomar vara? Hur kan man befria sig från fördomar?

Jämlikhet På bilden till vänster har alla fått en lika hög pall. Då förverkligas jämlikheten inte. För att jämlikheten ska kunna förverkligas ska alla få det de behöver. För att jämlikheten ska kunna förverkligas behövs särskilda tjänster. 21

Varför grundades Röda Korset? Röda Korset och Röda Halvmånen grundades för att hjälpa (krigsoffer) utan åtskillnad utifrån hjälpbehovet. Behovet av jämlikhet/likabehandling var stort på slagfälten i Solferino i Italien år 1859, där varje part tog hand om endast sina egna skadade. Den schweiziska affärsmannen Henry Dunant, som omvittnade situationen, grundade RK/RH efter allt han upplevt år 1863. Man kan tänka sig att hela rörelsen bygger på jämlikhetsandan. 22

Jämlikhet och de grundläggande rättigheterna Varje person har rätt att bli jämlikt bemött och alla har samma rättigheter. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Människor ska bli jämlikt och likvärdigt bemötta även om de är olika. Det innebär inte att alla ska bemötas på samma sätt men ingen åtskillnad får göras på de grunder som nämns i diskrimineringslagen. Jämlikt bemötande garanteras genom grundlagen. Om jämställdheten mellan könen föreskrivs i jämställdhetslagen. Lagstiftning om jämlikhet och förbud mot diskriminering finns även i arbetsavtals- och strafflagen. De mänskliga rättigheterna är grundläggande rättigheter och alla stater i världen har undertecknat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Enligt de mänskliga rättigheterna har alla människor omistligt samma rättigheter som de får utifrån sin mänsklighet. De mänskliga rättigheterna kränks hela tiden – därför är det viktigt att man försvarar dem (man har stiftat lagar men man bryter också mot dem). 2 kapitel i Finlands grundlag: Grundläggande fri- och rättigheter 6 § Jämlikhet Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Barn ska bemötas som jämlika individer och de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Jämställdhet mellan könen i samhällelig verksamhet och i arbetslivet främjas enligt vad som närmare bestäms genom lag, särskilt vad gäller lönesättning och andra anställningsvillkor. Ingen får diskrimineras på de grunder som nämns i diskrimineringslagen – som exempel fallet med personen iklädd i romernas folkdräkt i en bar 23

Diskrimineringslagen I diskrimineringslagen nämns följande grunder: • Ålder • Etniskt eller nationellt ursprung • Nationalitet • Språk • Religion • Övertygelse • Åsikt • Hälsotillstånd • Funktionsnedsättning • Sexuell läggning • Annan omständighet som gäller den enskilde som person

Jämlikhet och Röda Korset Opartiskhet är en av internationella Röda Korsets och Röda Halvmånens sju grundläggande principer. Opartiskhet Röda Korset försöker lindra lidande enbart utgående från människors behov av hjälp, inte deras nationalitet, religion, ras, politiska åsikter eller samhälleliga ställning. Först i kön är de som lider största nöd. Röda Korsets och Röda Halvmånens verksamhet styrs av sju grundläggande principer: humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, universalitet och enhet. Röda Korsets jämlikhetsplanering. Röda Korset hjälper och inkluderar utan åtskillnad. 25

Övning i hjälpbehov Vem hjälper du först? Varför? Den grundläggande idén: Först hjälper man i regel den som är i största nöd, hjälpbehovet fastställer hur man gör. T.ex. 1) (En mörkhyad) man som håller på att kvävas eller (en ljushyad) kvinna som mår illa? 2) Ett gråtande (barn) eller en medvetslös (vuxen)? I hjälpuppdrag kan man inte tillåta att det görs åtskillnad. 26

Tillgänglighet Olika typer av tillgänglighet: 1) Tillgänglighet avseende rörlighet: inga fysiska hinder 2) Tillgänglighet avseende kommunikation: att den nödvändiga (skriftliga) informationen och kommunikationen är tillgänglig (t.ex. klarspråk) 3) Attitydmässig tillgänglighet: kan påverka tillträde till en grupp 4) Social tillgänglighet: påverkar inställningar inom gemenskapen och individens funktionsförmåga där Källa: Elina Ekholms doktorsavhandling Monimuotoisuus ja esteettömyys (Ennora, 2009) (se www.ennora.fi) 27

Privilegiepromenad

Tillgänglig och jämlik verksamhet Hjälper vi utan att göra åtskillnad? Använder vi oss av olika personers styrkor jämlikt? Hur jämlika möjligheter har olika personer att delta i vår verksamhet? Är våra lokaler tillgängliga med rullstol? Kräver vår verksamhet ”normal” hörsel eller syn? Behöver man i vår verksamhet kunna perfekt svenska? Vad gör vi om någons modersmål är till exempel ryska, somaliska eller teckenspråk? Hur når vår kommunikation ut till olika målgrupper? Hur kunde vi förbättra den? Hur gagnar mångfalden vår organisation? Vad räknas som rimliga anpassningsåtgärder? Med rimliga anpassningsåtgärder avses nödvändiga och ändamålsenliga förändringar eller arrangemang som genomförs vid behov och från fall till fall och som inte orsakar orimlig eller oskälig belastning och genom vilka vi säkerställer att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att på lika villkor som andra njuta av eller använda sig av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. 29

Jämlikhet är ingen antingen-eller-fråga Jämlikhet är ett paraplybegrepp för många av Röda Korsets centrala principer och värden (icke-diskriminering, opartiskhet, neutralitet, humanitet, hjälpbehov). Utan dessa skulle Röda Korset inte finnas till. Dessutom ger jämlikheten oss mervärde i sig. När vi har personer med olika bakgrund i vår verksamhet blir vår organisation starkare. Vi har bättre förutsättningar att känna igen människors olika behov och utveckla vår verksamhet. Kompetensen blir allt bredare, nya och nya slags perspektiv kommer fram, och vi får även ny slags expertis, till exempel språklig och kulturell. Genom att inkludera alla förebygger vi samtidigt diskriminering och främjar jämlikhet. Förmågan att kunna agera i ett pluralistiskt samhälle är idag en viktig färdighet för såväl individer som för organisationer. Inom FRK är jämlikheten ingen antingen-eller-fråga men den för också med sig mycket mervärde. 30