Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Palliativregistrets värdegrund
PALLIATIV VÅRD HYLTE KOMMUN
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
AU Digital samverkan LO Process
Palliativregistrets värdegrund
Svenska palliativregistret Anita Ottosson.
Bättre liv för våra äldre
Palliativt vårdinnehåll i livets slutskede
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
Vårdsamverkan Fyrbodal
Specialiserad och allmän palliativ vård – vad är skillnaden?
Länsdag Palliativ vård
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog kommun.
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Boden och Luleå kommun. Vård och rehabplan.
Regionala arbetsgruppen-cancerrehabilitering
Palliativregistrets värdegrund
Preventivt arbetssätt Mål/ målområde Åstadkomma förbättringar Påverkansanalys – Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre 2013 Bättre liv för.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Palliativa registret v v Jokkmokks kommun & Jokkmokks Vårdcentral
Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Förslag till utbildning av Patientansvarig sköterska.
Avgränsningar: vård i livets slutskede, barn,
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Stöd till införandet av nationella riktlinjer om sjukdoms- förebyggande metoder Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång -vid den vill jag somna så stilla en gång och vila i värmländska jorden I Värmeland - ja där.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Erfarenhetsutbyte Svenska palliativregistret 24 oktober 2012.
Vårdalinstitutets Tematiska Rum Palliativ vård och omsorg
Svenska palliativ register
Gemensamma mål för samverkan Strategigrupp äldrevård Samverkansrutiner - primärvård, sjukhus och kommun Habo kommunMullsjö kommun.
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Svenska Palliativregistret
Vad är god strokevård och rehabilitering ? Piteå, Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur Sluten vården, Primärvården, Kommuner Hög kompetens i hela vårdkedjan Tidig.
Palliativ vård och samordning
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Palliativt regionuppdrag-2014 Regionalt palliativt vårdprogram-jan 2015 workshop.
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Överläkare, Med dr Palliativa sektionen och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret.
Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Palliativregistrets värdegrund Jag… och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad.
Agenda Bakgrunden till NVP Erfarenheter från införandet av LCP
Information från KU-Råd och Analysgruppen Margareta Ehnebom Chefläkare
Vilken vård får cancerpatienter i livets slutskede och var dör de
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Utvärdering diabetesvård
Jämlik psykiatrisk vård
God och jämlik rehabilitering efter stroke
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Löften till cancerpatienter
Kvalitetsberättelse 2017.
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Specialiserad Sjukvård I Hemmet
Metodbeskrivning. Resultatöversikter och diagram Bilaga till Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018 – Öppna Jämförelser.
Begäran om nationellt likvärdig YH-utbildning inom äldreomsorgen
Löften till cancerpatienter
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
Riksföreningen för anestesi och intensivvård
Sammanfattning.
Värna livet och möta döden
Presentationens avskrift:

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede MAS-MAR kompetensutvecklingsdagar 170511

Om utvärderingen Utvärdering palliativ vård publicerades december 2016. Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp bestående av utredare på Socialstyrelsen och externa experter. Arbetsgruppen har samverkat med svenska palliativregistret. 2019-02-16

Om utvärderingen Förbättringsområden inom såväl landstingen och regionerna som kommunerna kunskapsstödet kompletterat med det nationella vårdprogrammet ska utgöra en gemensam grund för en god palliativ vård i livets slutskede. Det är viktigt att landstingen och kommunerna har en gemensam syn på processen för en god palliativ vård och omsorg underlättar planering ansvarsfördelning skapar förutsättningar för god samverkan mellan olika aktörer. 2019-02-16

Om utvärderingen Den palliativa vården är till för att möta behov hos den enskilda människan (patienten) och hos närstående när sjukdom eller ålder gör att livet går mot sitt slut. Allmän palliativ vård Specialiserad palliativ vård I Sverige avlider drygt 90 000 personer årligen och mellan 70 000 och 75 000 bedöms ha behov av palliativ vård. Av antalet avlidna personer är mindre än 1 procent barn och ungdomar under 18 år. Cancersjukdomar är den största diagnosgruppen inom den palliativa vården. Även andra patientgrupper, som exempelvis KOL, demens och hjärtsvikt, har behov av den palliativa vårdens förhållningssätt och kompetens. 2019-02-16

Om utvärderingen Svenska Palliativregistret Socialstyrelsens register patientregistret dödsorsaksregistret Socialstyrelsen har genomfört sex enkätundersökningar: landstings- och regionledningar kommuner och stadsdelar primärvården specialiserade palliativa verksamheter ett urval av sjukhusens kliniker eller motsvarande barn- och ungdomskliniker 2019-02-16

Förbättringsområden Fortbildning Handledning Munhälsobedömning Smärtskattning Brytpunktssamtal Samverkan Vårdplanering Palliativa rådgivningsteam Stöd till närstående Efterlevandesamtal Barn och ungdomar i palliativ vård 2019-02-16

Vilka områden har utvärderats? 2010 2011 2013 2014 2015 2009 2011 2016 2019-02-16

Några exempel från utvärderingen

Fortbildning

Fortbildning Fortbildning är en förutsättning för att personalen ska kunna ge en god palliativ vård. Det är av stor vikt att personalen har goda kunskaper i palliativ vård för att kunna möta patienters olika behov av stöd och symtomlindring och att främja livskvalitet. Fortbildning i palliativ vård utgår ofta från en helhetssyn där symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående är centrala 2019-02-16

Fortbildning till personal – kommun 2019-02-16

Fortbildning till sjuksköterskor – kommun 2019-02-16

Handledning

Handledning Handledning utgör en viktig del i palliativ vård Personalen arbetar ofta i känslomässigt svåra situationer och handledning bör erbjudas regelbundet. Handledning är ett område som borde vara högt prioriterat. Vården av palliativa patienter går inte att göras om eller rättas till. 2019-02-16

Handledning till personal – kommun 2019-02-16

Handledning till sjuksköterskor – kommun 2019-02-16

Munhälsobedömning under sista levnadsveckan (indikator A)

Munhälsobedömning under sista levnadsveckan Diagram C1.8 Fotundersökning, typ 1-diabetes 2019-02-16

Munhälsobedömning under sista levnadsveckan – uppdelat på åldersgrupp Diagram C1.8 Fotundersökning, typ 1-diabetes 2019-02-16

Smärtskattning under sista levnadsveckan (indikator B1)

Smärtskattning under sista levnadsveckan 2019-02-16

Brytpunktssamtal ( indikator F)

Brytpunktssamtal 2019-02-16

Palliativa rådgivningsteam

Palliativa rådgivningsteam – kommun 2019-02-16

Stöd till närstående

Stöd till närstående – kommun 2019-02-16

Efterlevandesamtal

Rutiner efterlevandesamtal – kommun 2019-02-16

Erbjudit efterlevandesamtal – kommun 2019-02-16

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se Kontaktuppgifter Projektledare på Socialstyrelsen Christina Broman 075-247 40 60 christina.broman@socialstyrelsen.se eller till Riitta Sorsa 075-247 34 91 riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se