Med undervisningsskicklighet i centrum ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17) Förslag om bland annat: Professionsprogram.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
2-årigt samverkansprojekt
Skola och arbetsliv i samverkan
Dolda kunskaper avslutande möte
Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Syftet med uppdraget Att under åren planera och genomföra systematiska utvecklingsinsatser inom ämnesområdena.
Skolans utmaningar i förändringstid! - några perspektiv utifrån en nationell och regional horisont.
Varför fokus på nyanlända just nu
Vägledningens potential inom utbildningssektorn
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har kommit överens om samordnade och långsiktiga insatser som ska stödja en evidensbaserad praktik i socialtjänsten.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – en potential för skolan – men vad är det och hur kan man göra?
Systematiskt kvalitetsarbete
Aktualiteter SPSM; döv-hörselområdet
Utgångspunkter Skollagen Karriärförslag 2013 Forskningsprop 2013
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
1) Pedagogiskt/didaktiskt spår SpårUppdrag, beslutas av rektor och/eller förvaltning Kvalifikationskrav Pedagogiskt/didaktiskt spår - utveckla kunskap.
Tillgänglighets- uppdraget
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Möten. Möjligheter. Mervärde.. Mathias Ahrn Lärare (15 år) IT-pedagog (2006 och 2013) Projektledare.
Ann-Britt Åsebol Riksdagsledamot sedan 2010 Bakgrund som lärare, skolledare, lärarutbildare Startat frigymnasium Arbetar i socialförsäkringsutskottet.
Läslyftet det senaste nuläget.
Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet - ”Nyanländas lärande” Uppdragets olika delar: - kartläggnings- och bedömningsmaterial 18,5.
Läroplansträff Välkomna!.
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Renodlad beställare Ett energieffektivt transportsystem Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna Effektiva transportkedjor.
Disposition och utgångspunkter
Forskningspåverkan i praktiken. Vad gör SKL?  Alla kommuner, landsting och regioner medlemmar  Intressebevakning  Medlemsstöd  Utvecklingsfrågor.
Rektors ledarskap - En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot högre måluppfyllelse.
Utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå Flexibilitet och individualisering inom vuxenutbildningen Nacka
Enkät genomförd av SCB: Inträdet på arbetsmarknaden Seminarium den 22 oktober 2010.
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
I Gymnasieförvaltningen Mölndals stad I I Kvalitetsredovisningar i dagsläget Ett led i den.
Modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
ELEVER I SKOLAN = ELIS
STABILA OFFENTLIGA FINANSER
Nämndplan 2015.
Ansvar gentemot vem/vilka?
Skollagen (2010:800) I 2 kap. 36 § skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
För förbättrade förutsättningar för flerspråkiga elevers lärande från förskola till vuxenutbildning Karin Sandwall Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
Skolornas arbete med demokrati och värdegrund Kvalitetsgranskning 2012 Skolinspektionen.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och SKL.
Alf Nilsson1 Nationellt likvärdig utbildning Utgångspunkten för skolans uppdrag och beslutad ansvars- fördelningen är kravet på en nationellt.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
INFÖR BETYGSPROGNOS GY VT ”Ett överordnat mål är att få alla barn, elever och deltagare inom AcadeMedias verksamheter att nå målen för.
Rektorn och styrkedjan Stockholm Januari -16 Lars Werner.
INFÖR BETYGSPROGNOS HT2015 – ELEVER SOM LÄSER ÅRSKURS
2015 års skolkommission Skolkommissionens delbetänkande Presentation den 17 augusti 2016.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Utbildningsutskottet
Wordcloud –Digitalisering 18 oktober
HANDLINGSPLAN och Verksamhetsplan gemensamma förvaltningen
Vad är studiero? Eleverna kan ägna sig åt de planerade aktiviteterna
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
Skolutveckling tillsammans, Topp
Betänkande av Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan
Framtidens elevhälsa Stockholm september
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Tidigare granskningar
Professionell utveckling för den reflekterande praktikern
Sociala investeringsmedel, spår 2
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Karriär för lärare Nuläge Anställningsvillkor Roll o Ansvar
Huvudmannabeslut Skolinspektion 2016
Stöd till förvaltningar – arbete med skol- och utbildningsnämnder.
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Personen från Skolverket
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Presentationens avskrift:

Med undervisningsskicklighet i centrum ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17) Förslag om bland annat: Professionsprogram – kompetensutveckling och karriärsteg Lärares och rektorers administrativa arbete Vissa lärarutbildningsfrågor

Fokusering – systematik-ansvarstagande Några centrala utgångspunkter: Undervisning en nyckelaktivitet och lärare och rektorer är nyckelpersoner Kunskapsbasen för lärare och rektorer ska stärkas och vidgas Professionsbärare har ansvar för professionens utveckling Kontinuerlig och fokuserad utveckling av färdigheter under hela yrkeslivet Lärares och rektorers autonomi värnas Skolan är en komplex verksamhet som behöver långsiktig styrning De skickligaste lärarna ska ta sig an de svåraste utmaningarna Professionsbärare = erfarna yrkespersoner med mer kompetens och högre yrkesskicklighet (s. 83). Former för att främja skolorganisationernas förmåga till kollegialitet Svåraste utmaningarna – handlar om att klara skolans kompensatoriska uppdrag

Ett professionsprogram som ram Öka attraktionskraften för professionerna, stärka kärnuppdragen: undervisning och ledarskap Främja professionell utveckling och skolutveckling Nationell ram för tydliga och förutsägbara karriärvägar under hela yrkeslivet Reformvårdande anda – justerar befintliga regleringar och pågående satsningar

Professionsprogrammets tre delar Systematisk kompetensutveckling – högskolekurser, kollegialt lärande och utvecklingsprojekt Beskrivning, identifikation och erkännande av kompetens Ett strategiskt förhållningssätt till identifierad och erkänd kompetens I betänkandet används kompetensutveckling och kompetensutvecklingsinsatser som paraply för olika insatser som görs för att stärka den enskilda lärarens eller rektorns kompetens huvudsakligen utifrån den individuella lärarens eller rektorns behov och prioritering. • att det behövs ett samlat och förstärkt grepp för lärares och rektorers professionella utveckling under hela yrkeskarriären, det vill säga professionsprogrammet behöver en kompetensutvecklande del. • att det behövs tydliga beskrivningar av lärarkompetenser från basal nivå upp till mycket avancerad nivå samt att det måste finnas robusta och tillförlitliga processer för att identifiera och erkänna olika nivåer av kompetens. • att det behövs mer utvecklade modeller för att använda kompetens så att identifierad och erkänd kompetens kan användas mer strategiskt. Åstrand nämner även en insatsform som han kallar ”Sökbart utbildningsutrymme”- statsbidrag ska kunna svara för delar av huvudmannens omkostnader under utbildningstiden och nämner vikten av samverkan mellan skolhuvudmän och universitet för att få till dessa insatser (s. 132)

Karriärsteg – för utveckling och strategisk användning av kompetens

Skolans arbetsuppgifter i förhållande till lärares kärnuppdrag

En mer flexibel grundlärarutbildning Svenska som andraspråk och modersmål ska kunna ingå i en grundlärarexamen som valbara ämnen Kunskap och kompetens i språkutveckling i alla ämnen Längre tidsbegränsade anställningar för de som arbetar som lärare och samtidigt läser utbildning som leder till lärarexamen