Depression- en av våra folksjukdomar Mikael Riska specialläkare i psykiatri 14.4.2016

Vad är depression? En övergående känsla av nedstämdhet som var och en har ibland tex. som reaktion till motgångar Ett syndrom (grupp av olika symptom) som är långvarigare och orsakar lidande på många olika plan. Påverkar våra tankar, känslor, sinnesstämningen och vår fysiska hälsa. Inom medicinvetenskapen använder man begreppet egentlig depression eller depressiv episod (engelska Major depression)

Depressiv episod – diagnostiska kriterier 1. Sänkt sinnesstämning 2. Brist på intresse eller nöje i aktiviteter som normalt är trevliga 3. Minskad energi eller ökad uttröttbarhet Minst två av 1.-3. 4. Minskat självförtroende eller självkänsla 5. Orimliga skuldkänslor eller självförebråelser 6. Återkommande tankar på död eller självmord 7. Nedsatt initiativförmåga och koncentrationsförmåga, obeslutsamhet 8. Långsamt eller oroligt kroppsspråk 9. Sömnstörning, minskad eller ökad sömn 10. Förändrad matlust eller vikt Minst två av 4.-10.

Dessa symptom har förekommit i minst 2 veckors tid Symptomen förekommer under största delen av tiden Symptomen orsakar svårigheter socialt, på arbetet eller på andra viktiga områden Hos barn och ungdomar är sinnesstämningen ofta irriterad istället för att vara tydligt nedstämd

Hur vanligt är depression? 5-9% av befolkningen insjuknar i depression varje år dvs. ca 250 000 lider av det just nu 1/5 av befolkningen får depression någon gång under livsstiden – kvinnor ca två gånger oftare än män Depressioner blir vanligare from. tonåren och förekommer efter det jämnt i alla åldersgrupper Depression hör till de vanligaste orsakerna för invaliditetspension 3600 personer fick år 2013 invaliditetspension i Finland pga depression FPA:s kostnader gällande invaliditetspension samma år överskred 500 milj. euro Man har förutspått att depression år 2020 skulle vara den andra vanligaste orsaken till arbetsoförmögenhet globalt efter hjärt- och blodkärlssjukdomar

Olika svårighetsgrader Lindrig: Till en viss mån störande symptom och försämrad funktionsförmåga Medelsvår: Depressionen orsakar tydliga svårigheter, ofta behövs sjukledighet Svår: Svåra symptom, sjukledighet behövs alltid och ofta också sjukhusvård Psykotisk: Svåra symptom med störd verklighetsuppfattning, sjukhusvård ofta nödvändig

BDI-Beck Depression Inventory Frågeformulär, som kan användas som hjälpmedel vid nivådiagnostisering 21 frågor som berör sinnesstämningen Poäng: 0-3, maxpoängen: 63 Bedömning: 0-9p: ingen depression 10-18p: lindrig depression 19-29p: medelsvår depression 30-63p: svår depression

Olika typer av depression Melankolisk depression (endogen depression), typiska symptom: morgonångest, vaknar på morgonnatten, försämrad matlust, skuldkänslor Atypisk depression: ökat sömnbehov, ökad aptit, irritabilitet Depression efter förlossning (postpartum): börjar inom 4 veckor efter förlossningen, hormonella faktorer och stress påverkar Årstidsrelaterad depression (seasonal affective disorder,SAD): trötthet och olust, ökat sömnbehov, ökat begär på kolhydrater Dystymi: kronisk, långvarig depression: lindriga depressiva symptom i minst 2 års tid Bipolär depression: en depressiv fas i bipolär störning (manisk- depressivitet)

Ludvig van Beethoven (1770-1827) tysk tonsättare och pianist hyllats som en av de mest inflytelserika kompositörerna genom tiderna Beethovens hörsel försämrades gradvis med början i 20-års åldern, men han fortsatte att komponera och dirigera, även sedan han blivit helt döv Skriver i ”Den Heiligen testamentet” år 1802 till sina bröder om sin djupa ångest och sina självmordtankar Han kämpade sig igenom sina svårigheter genom att komponera

Orsaker till depression Genetiska faktorer: 6-30% av första gradens släktingar (föräldrar eller syskon) har haft depression Identiska tvillingar: över 50% sannolikhet att även den andra tvillingen insjuknar i depression

Psykosocial stress : 66-75% av depressioner börjar efter negativa livshändelser: tex. skilsmässa, dödsfall bland nära anhöriga, arbetslöshet, allvarlig sjukdom osv. Risken är större om man samtidigt saknar psykosocialt stöd (vänner, nära släktingar)

Biologiska orsaker Monoaminhypotesen: avvikande metaboli av transmittorämnen i hjärnan : serotonin, noradrenalin, dopamin, GABA, histamin acetylkolin De ökar eller minskar på hjärncellernas aktivitet (neuroner) vilket leder till aktivering eller minskning av vissa hjärnfunktioner Transmittorämnen verkar via specifika receptorer vilka förmedlar informationen till följande hjärncell Dessa transmittorämnen påverkar nervbanor som har att göra bla. med sinnesstämningen, ångest, motivation, koncentrations- och initiativförmåga, impulsivitet, matlust osv.

amygdala och hippocampus i mellanhjärnan deltar i regleringen av sinnesstämning och känslor

Masennuspotilaiden psykiatrinen monihäiriöisyys 7% 28.12.2018 Esityksen nimi / Tekijä 16

Behandling av depression Triangelmodellen för vård av depression

TMS – Transkraniell magnetisk stimulering Nyare behandlingsform i vård av depression snabbt växlande och fokuserade elektromagnetiska pulser som alstrar lokal aktivitet i hjärnbarken trygg att använda, mindre biverkningar ej lika effektiv som ECT

Antidepressiva mediciner Deras verkan baserar sig på monoaminhypotesen, de ökar på serotonin-, noradrenalin- eller dopaminhalten i hjärnan De kan minska på utsöndringen av transmittorämnen eller öka deras produktion Trots allt är deras egentliga verkningsmekanism ännu inte helt klarlagd De är långsamma i sin verkan, ibland måste man vänta på effekten i 3- 6 veckors tid Det finns mediciner som specifikt inverkar på ett transmittorämne eller samtidigt på flera

SSRI sitalopram (Cipramil) 10-40mg/dygn essitalopram (Cipralex) 5-20mg/dygn fluoksetin (Seronil) 10-80mg/dygn fluvoxamin (Fevarin) 50-300mg/dygn paroksetin (Seroxat) 10-50mg/dygn sertralin (Zoloft) 50-200mg/dygn vanligaste biverkningar: illamående, ångestfylldhet, svindel, huvudvärk, svettning, sexuella biverkningar

SNRI venlafaksin (Efexor) 75-375mg/dygn biverkningar: ångestfylldhet, illamående, hypertoni duloksetin (Cymbalta) 60-120mg/dygn biverkningar: illamående, obstipation, muntorrhet

Tricykliska (TCI) har funnits sedan 50-talet billiga och effektiva toxiska i större doser!! amitriptylin (Triptyl) klomipramin (Anafranil) doser: 50-300mg/dygn biverkningar: muntorrhet, obstipation o. trötthet

MAO-inhibitorer moklobemid (Aurorix) doser: 300-600mg/dygn biverkningar: huvudvärk,yrsel, illamående o. sömnbesvär

Övriga antidepressiva mirtazapin (Remeron) doser: 7,5-60mg/dygn ordineras till kvällen vanliga biverkningar: trötthet o. viktuppgång agomelatin (Valdoxan) doser: 25-50mg till kvällen bupropionhydroklorid (Voxra) vortioxetin (Brintellix)