Koalitionsbildningsprocesser i ett nytt politiskt landskap Förberedelser för ett handlingskraftigt styre. Ny forskning våren 2018.

Gällivare kommun har en befolkning på 17 864 personer Gällivare kommun är en stor kommun med liten befolkning. 16.000 km². Ungefär lika stor som Skåne och Halland tillsammans.    Vi har Tre tätorter och 36 byar. Byarna är indelat i sex lokala utvecklingsområden eller bygder. Vi har ett aktivt landsbygdsarbete med aktiva boende på landsbygden.   Vi har nu en befolkning på 17.864 invånare. Vi nådde högsta innevånarantal på 60-talet med 26.000 innevånare. Det var stor utflyttning under under 90 och 2000 talet. Nu har vi en svagt nedåtgående trend. Vi har ett kvinnor underskott på 6 % med prognos på 10 % . Vi behöver särskilt arbeta med att attrahera ungdomar och kvinnor att bo kvar. Man brukar säga att "tillväxt sker där unga kvinnor väljer att bo". Ensidigt näringsliv, Branschfördelning 85 % Gruv, bygg och transport, Vi har stora möjligheter att utveckla besöksnäringen med bland annat vårt världsarv Laponia. Vi har framtidstro och låg arbetslöshet. 10 minuter kommun, Låg arbetslöshet, Bäst på få nyanlända i jobb Utmaning: Samhällsomvandling, kompetensförsörjning Samhällsomvandlingen ger oss också möjligheter att bygga ett attraktivt samhälle utifrån våra kommun medborgares behov. Gällivare kommun har en befolkning på 17 864 personer 3 tätorter och 36 byar En yta av 16 000 kvadratkilometer Gruvindustrin dominerar Låg arbetslöshet 1,9%, Bäst få nyanlända i jobb Hög medelskattekraft

Den stora utmaningen flytta ett samhälle på grund av gruvans utbredning Malmberget 3200 personer 2000 bostäder 250 000 kvm Gällivare Vi flyttar nästan ¼ av vår kommuns befolkning, större delen av kommunens verksamhetslokaler ska ersättas Den övergripande inriktningen i flytten av Malmberget är mot Gällivare och Koskullskulle. Tre tätorter blir då två vi bygger Gällivare tätare och utvecklar Koskullskulle. Det kan tyckas att vi har mycket tillgänglig mark men vårt Samhälle omringas av många riksintressen. Mineraler, rennäring, flyg, järnväg, E 45,10, natura 2000.

Mandatfördelning kommunfullmäktige Majoritet Vänsterpartiet 7 mandat Moderaterna 7 mandat Miljöpartiet 4 mandat Sjukvårdspartiet 2 mandat Malmfältens väl 2 mandat = 22 mandat Opposition Socialdemokraterna 17 mandat Sverigedemokraterna 2 mandat = 19 mandat

Johan Wänström Centrum för kommunstrategiska studier Koalitionsbyggande i ett nytt politiskt landskap Förberedelser för ett handlingskraftigt styre Johan Wänström Centrum för kommunstrategiska studier

1. Sakpolitiken utgör grunden för ett samarbete Den traditionella vänster-högerskalan är inte lika viktig i den kommunala politiken Mindre fokus på traditionell fördelningspolitik

Stad - Landsbygd Bild SVT

Grönt - Grått Bild Wikipedia

2018-12-26 Möjlighet? Vad vill vi i vårt parti åstadkomma under mandatperioden? Med vilka partier har vi bäst möjligheter att genomföra det? Hinder? Vilka frågor blir det svårt att driva aktivt i en viss samarbetskonstellation? Hur viktigt är det för oss att få till en stor förändring på det området under den här mandatperioden?

En gemensam proaktiv hållning i alla frågor 2018-12-26 En gemensam proaktiv hållning i alla frågor Det man vill göra tillsammans Specificera allt Inte minst viktigt för mindre partier Det man inte vill/kan göra tillsammans Sopa inte under mattan och låtsas som om frågan inte existerar Identifiera en kompromiss som alla parter kan leva med under hela mandatperioden

2. Samarbetsformerna i styrena Avgörande för om man lyckas hålla ihop och lyckas genomföra det man vill genomföra

Det finns nog en risk för att telefonen inte ringer efter nästa val.” ”Vi upplevs nog av de andra som jobbiga att ha och göra med. Jag och de andra ledarna måste ständigt ta höjd för hur medlemmarna i mitt parti ska reagera på olika förslag. Inte sällan måste jag gå tillbaka till de andra och säga att jag inte fick med mig partiet på det här. Det finns nog en risk för att telefonen inte ringer efter nästa val.” Ledare för samma parti i en annan kommun ”För oss hade det utifrån ett ideologiskt perspektiv framstått som mer naturligt att samarbeta med S. Vi hade då också fått fler tunga nämnd- och styrelsepositioner. Men det var ganska tydligt att de inte hade löst sina interna problem och att de därmed inte var en attraktiv samarbetspartner för oss.” Ledare för ett parti i en kommun

”Den dagen vi inte orkar prata med varandra kommer styret att upphöra” 2018-12-26 ”Den dagen vi inte orkar prata med varandra kommer styret att upphöra” Etablera olika arenor för kommunikation inom och från styret Innan möten Efter möten Krishanteringsarenor Sällan använda Till media och väljare Information till och från tjänstemän oerhört viktig för samarbetet

3. Fördelning av ledande poster i blocköverskridande styren Sist eller åtminstone sent i koalitionsbildningsprocessen

Fördelning av ledande poster 2018-12-26 Fördelning av ledande poster Politiken redan fastställd genom diskussionerna om sakfrågorna Mindre möjligheter för enskilda partier att driva och profilera sin egen politik genom att kontroller enskilda nämnder Istället mer fokus på: Rätt kompetens Reell insyn och påverkan för alla partier Undvika risken för att något parti ska känna sig överkörd i en specifik nämnd

Övergripande utmaningar De flesta nya blocköverskridande styrena har fungerat väldigt bra (bäst!?) Ändå vissa specifika utmaningar

Det kan ta mycket tid och energi att bilda ett helt nytt styre 2018-12-26 Det kan ta mycket tid och energi att bilda ett helt nytt styre Viktigt att förbereda sig väl – det går inte att falla tillbaka på gamla vanor Kan krocka med budgetprocess Har igen det under mandatperioden

Det interna stödet inom partiet 2018-12-26 Det interna stödet inom partiet Stort symboliskt steg att börja samarbeta med traditionell ”fiende” Alla partimedlemmar är inte alltid entusiastiska Motståndet släpper när man kommer igång

Jämbördiga parter? Praktiskt nödvändigt? Teoretiskt önskvärt? 2018-12-26 Jämbördiga parter? Praktiskt nödvändigt? Krav från mindre partier för att gå med i styre Samarbetet fungerar bättre i praktiken Teoretiskt önskvärt? Strider mot väljarnas vilja? Viktigt med diskussion internt inom partierna om det här innan man går in i ett styre