Norrköpings kommun Förvaltningsområde för finska språket Information 2018-04-13

Minoritetspolitikens bakgrund Del 1 Minoritetspolitikens bakgrund

Sverige före 1809 Romer är bosatta i Sverige sedan flera hundra år Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska församlingar finns i flera städer i Sverige Sverige och Finland en nation

Sverige efter 1809 – nationalismen växer fram ”Det moderna Sverige” Sverige som svenskarnas land En stat, ett folk, en kyrka, ett språk Minoritetsspråken får stå tillbaka 1842 Obligatorisk folkskola, svenska, inget annat Assimilering och segregering av nationella minoriteter

Kollaps för fred och demokrati 1914 Första världskriget bryter ut 1939 Andra världskriget bryter ut

Mellanstatlig europeisk samarbetsorganisation med 47 medlemsstater i dagsläget. Arbetar med att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Att skydda nationella minoriteters fortlevnad nödvändigt för stabilitet, demokratisk säkerhet och fred. Rätten att använda minoritetsspråk en omistlig rättighet utifrån de mänskliga rättigheterna. Europarådet 1949

Stater har ett viktigt ansvar för bevarandet av de nationella minoritetsspråken och kulturerna. Skapa förutsättningar för språkens och kulturernas fortlevnad och utveckling.

Konventioner som grund för minoritetspolitiken 1992 Den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. 2000 1995 Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. 2000 Sverige ratificerade konventionerna. En minoritetspolitik antogs av riksdagen.

Status som nationell minoritet Skiljer sig från majoritetsbefolkningen Har befolkat Sverige under lång tid Utgör en del av Sveriges gemensamma kulturarv Har en uttalad samhörighet och vilja att behålla sin identitet

Sveriges nationella minoriteter Samer Tornedalingar Sverigefinnar Romer Judar 20 000–35 000 50 000 450 000–600 000 50 000–100 000 25 000 Individuell rättighet – ej kollektiv Självidentifikation! Bygger på självidentifikation Ingen registrering/statistik på etnisk grund i Sverige Integritetsskäl/historiska skäl

Sveriges nationella minoritetsspråk Samiska Finska Meänkieli Romani ćhib Jiddisch

Erkännandets betydelse Grupper har osynliggjorts och undertryckts under lång tid. De nationella minoriteterna och minoritetsspråken har en särställning i det svenska samhället. De nationella minoriteternas kulturer är en del av Sveriges gemensamma kulturarv.

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 1 jan 2010 Minoritetspolitik inte integrationspolitik (lagstiftning som utgår från rättigheter och inte behov). Att få tala sitt eget språk och värna om sin kultur är inget privilegium för de nationella minoriteterna, det är en rättighet! Grundskydd som gäller i hela landet för samtliga nationella minoriteter. Förstärkt skydd för samiska, finska och meänkieli inom förvaltningsområden. Geografiskt obundna språk romani chib och jiddisch har lägre skyddsnivå.

Grundskyddet - gäller i hela landet och för samtliga fem nationella minoriteter. Rätt till information Rätt till språk och kultur Rätt till inflytande och delaktighet

Förstärkt skydd inom förvaltningsområden Samiska, finska och meänkieli Ärendehandläggning på språken Bemöta den enskilde på minoritetsspråken Tillgång till personal med kunskaper i språken Förskola och äldreomsorg helt eller delvis på språken

Förvaltningsområden Meänkieli Samiska Finska

Exempel Webbplatsens utformning Kontaktcenter Receptionsbemanning och beredskap i växeln Kartläggning av den egna personalens språkkompetens Informatörer och HR personal viktiga Utarbeta planer och policy och för in i VP och kommunens vanliga uppföljningssystem

§11 Enskildas rätt att använda språken Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i språken där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten. Författningskommentarer Gäller oavsett om man tillhör FO eller inte Att verka för innebär att aktivt beakta behovet av personal och vid behov aktivt söka efter sådan personal Om det finns en efterfrågan, finns det ett behov Intentionen är att det på sikt ska finnas tillräcklig personal för att service ska kunna tillhandahållas på finska, samiska och meänkieli så att språken nyttjas och lever vidare Vår kommentar: Tolk gäller i nödfall – ingen lösning på sikt Fråga till kommuner. Hur gör ni för att ”aktivt verka för”?

Äldreomsorg §18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. Socialtjänstlagen 5 kap. 6 § kommuner ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där det behövs för omvårdnaden om äldre människor. Författningskommentarer Arten och omfattningen är beroende av hur många som önskar omsorg, vilken typ av omsorg de önskar samt tillgången på personal som talar språken. Det grundläggande kravet är att någon del av den service och omvårdnad som erbjuds ges av personal som behärskar minoritetsspråken. Kommunerna bör organisera verksamheten så att den personal som talar minoritetsspråken så långt möjligt arbetar med äldre som har minoritetsspråken som första språk. Omsorgen bör inte begränsas till enbart en språkfråga utan ta hänsyn till den äldres hela livssituation. Omsorgen kan också innehålla en kulturell dimension, t.ex bastu. Erfarenheter från kommuner Inte tillräcklig kunskap om behoven, nu och kommande, till följd av bristfällig kartläggning. Otillräcklig kunskap om äldres situation, både när det gäller språk och kultur Inte alltid så att personal med särskild språkkompetens vill arbeta med målgruppen. – Hur gör man då?

Nyckelord och huvudområden Kartläggning Samråd / dialog Information och myndighetsbemötande Främjande och synliggörande Inflytande Rätten till kultur Rätten till språk Synlighet i samhället Förskola Äldreomsorg

Framgångsfaktorer Fungerande samråd med lokala företrädare för de nationella minoriteterna Förankring i politisk och verksamhetsmässig ledning Samordnande funktion för minoritetsfrågor Tydliga mål

Sverigefinnar i Norrköpings kommun – SCB 2016 Födda i Finland – 2023 personer. 65 åringar och äldre – ca. 1000 personer. Sammanlagt – första, andra och tredje generationen, ca. 9777 personer, 7% av befolkningen. Många bor i tätorten, ca 1600 personer (Hageby, Haga, Eneby) Antal ej födda i Finland, minst en förälder f. i F – ca. 3603 Antal ej f. i F, ingen förälder f. i F – 4151. Födda 1950-1985 – störst andel. Tredje generationen är en stor grupp. Stort mörkertal! Etnicitet får ej registreras.

Finska föreningar i Norrköping Finska föreningen – äldst men liten förening numer Aftonstjärnan – öppen dagverksamhet för alla, egen lokal Finska PRO – stödd av centralorganisationen PURSI – pensionärer, utbrytargrupp Finskt församlingsarbete, S:t Olai, Hedvigs – Matteussalen Kultturellit – kulturförening för vuxna (medelålders)

Del 3 Uppföljning m.m

Länsstyrelsens & Sametingets gemensamma uppdrag Uppföljning - rapportering Samordning Rapportera till regeringen varje år Rådgivning och information minoritet.se Statsbidrag till FFO och NM riksorganisationer

Statsbidraget Regleras i förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Ska användas till merkostnader med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen och till språkstödjande åtgärder Ska föregås av kartläggning av behov Kartläggning ska genomföras i samråd med berörd minoritet

Särskilda statliga utredningar Översyn av minoritetspolitiken och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Föreslå hur efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter ska säkras Föreslå hur den statliga samordningen och uppföljningen ska organiseras Utredningen redovisades i två steg under 2017 med remissförfarande. Utredare Lennart Rohdin. Utredning om förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Föreslå åtgärder för att öka tillgången till undervisning i nationella minoritetsspråk i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Förslå åtgärder för att öka tillgången till tvåspråkig undervisning på nationella minoritetsspråk Uppdraget redovisades i augusti 2017. Utredare Jarmo Lainio.

Kontaktuppgifter Samordnare, Utrednings- och utvecklingsenheten (Kommunservice) Raija Arvidsson 011-15 21 36 raija.arvidsson@norrkoping.se Verksamhetsutvecklare, Vård- och omsorgskontoret Merja Kanerva 011-15 79 68 merja.kanerva@norrkoping.se

Sini Hollström, Lieksa FinlandT TACK!