IPS -En nyckel till arbetslivet Per Hjelm Metodutvecklare IPS social resursförvaltning Maria Olofsson Pernilla Hall Lina Hellsten Arbetsspecialister

Nyhämtning Nyhämtning är det människor som drabbats av psykisk ohälsa gör. Nyhämtning innebär ofta återupptagning av värderade roller och lärande av nya attityder och färdigheter. Rehabilitering är det professionella gör för att stödja lärande, rollövergångar och delaktighet i önskade sammanhang och därmed individuell nyhämtning. Gagne, 2004

Arbete är viktigt för nyhämtningen! Arbetets positiva effekter: Möjlighet att kunna försörja sig Ökad egenmakt och självförverkligande Stolthet och mening Ökad självkänsla Hantera symptom Minskar isolering Att få bidra och ge tillbaka! Att vara behövd och accepterad! (Provencher, Gregg & Crawford, 2002; Dunn et al, 2002, 2008; Koletski et al 2009;Leufstadius, Eklund & Erlandsson, 2009; Shepherd, 2008; Lexén, Hofgren & Bejerholm,

Många vill arbeta men få arbetar…. Hur ser det ut idag i Sverige? Av ca 50 000 människor med psykiska funktionshinder i Sverige arbetar ca 8% Andra europeiska länder 15‐20% Av alla funktionshinder är de psykiska funktionshindren förknippade med den lägsta arbetsnivån

Förväntningar/Stigma

Vad visar forskningen om IPS Egenskaper hos klienten har mycket liten inverkan på resultatet (Bond et al, 1995, 1997, 2001; Catty et al, 2008) Det finns inget samband mellan psykiatrisk symtomatolgi, funktionsnedsättningar och resultat. (Anthony,1984, 1995) De flesta studier visar inga samband mellan anställning, diagnos, funktionshinder och sociala färdigheter (Drake et al, 1994, 1996, 1999; Bond et al, 1995, 1997, 1999,2001, Catty et al 2008) Det finns ett samband mellan lägre grad av slutenvårdsvistelse och resultat vad gäller arbete, orsaken är inte klarlagd Tidigare arbetslivserfarenhet har positiv inverkan på resultat, men motivation och drivkraft verkar vara viktigare

IPS i svensk kontext Lägre arbetsåtergång i traditionell rehabilitering i Sverige jämfört med andra Europeiska studier (11 % kontra 28%) (Lexén, 2014 21 september 2018

Rekommendationer i nationella riktlinjer för psykosocial insatser 2011 Arbetslivsinriktad rehabilitering Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör - inom ramen för sitt ansvar och i kontakt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan erbjuda supported employment enligt IPS-modellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande(SMI) tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som har en vilja och motivation till ett reguljärt arbete (prioritet 1). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör inte -erbjuda arbetsförberedande träningsmodeller till personer med schizofreni eller schizofreniliknande(SMI) tillstånd som står utanför arbetsmarknaden och som har en vilja och motivation till ett reguljärt arbete. Eller allvarlig psykisk störning

Implementeringssvårigheter ”Vad kostar dessa hinder och omvägar?” Det förekom en mängd ”krockar” mellan IPS-principerna och det svenska systemet. Frustrerande för jobbspecialisterna – kollision mellan olika paradigm FK/AF:s utredningar förlängde IPS-processen IPS - Arbetsspecialisterna fick i hög utsträckning arbeta med att förmedla kunskap och motivera kollegor Attitydfrågor hos kollegor var det svåraste hindret – inte ”systemhinder” Bejerholm, 2011

IPS‐principerna 1. Målet är ett reguljärt arbete 2. Lämpligheten baseras på personens vilja att arbeta 3. Arbetssökandet inleds tidigt, inom 1 månad 4. Integrerat i stödteamens arbete 5. Bygger på personens önskemål, intresse och val 6. Tillgång till kontinuerligt stöd som ej är tidsbegränsat 7. Rådgivning om bidrag och ställningstagande till ekonomi ges i ett tidigt skede 8. Att systematisk utveckla arbetstillfälle och relationer med arbetsgivare

”Place‐then‐train”/IPS Rehabiliteringsparadigm/nyhämtningsperspektiv Personer som vill arbeta får direkt vägledning i att nå, få och behålla ett arbete Arbetsrehabiliteringen initieras av individen ”Jag vill arbeta” Arbetsträningen är integrerad

Train‐then‐place/Trad rehab Medicinskt rehabiliteringsparadigm Expert tradition, medicinskt/diagnosbaserat paradigm Traditionell stegvis rehabilitering Träna arbetsförmåga stegvis … personerna måste först gå igenom en lång kedja av rehabilitering, träning och praktik innan ett arbete kan bli aktuellt …

Stegvis arbetsförmågebedömning Arbetsförmåga IPS‐arbetsförmågan Förmågan att arbeta på en specifik arbetsplats där IPS stöd, arbetsuppgifter och arbetsmiljön är anpassad. Stegvis arbetsförmågebedömning Förmågan att arbeta mot bakgrund av diagnos, generellt sätt. Förmågan kan anges i % och generaliseras till olika arbetsmiljöer.

IPS‐stöd nätverket Arbetsspecialisten Psykiatriska teamet Socialtjänstteamet(tex bostöd) Arbetsgivare, kollegor Familj, vänner Försäkringskassa Arbetsförmedling

Att arbeta med IPS

Psykiska funktionsnedsättningar Kognitiva 70% Koncentrera sig Lära sig arbetsuppgifter Arbeta självständigt Lösa problem Organisera sitt arbete Processa ny information (MacDonald-Wilson, 2003) Sociala 41% Interagera med andra Läsa av sociala signaler Svårigheter att se sociala helheter Emotionella 26% Känslor, lukt, hörsel osv

Målgruppsbeskrivning av inventeringen i Göteborg 2016 Målgruppen avgränsas till personer 18 år och äldre. • Har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden • Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid (årslång eller förutsedd årslång aktivitetsbegränsning) • Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk sjukdom/störning (alla tillstånd som diagnostiserats eller kunde ha diagnostiserats som psykisk sjukdom/störning) Personer med missbruk/beroende och Personer med utvecklingsstörning och Personer med demenssjukdomar ingår OM de har psykiatriska problem också ingår ej Psykiatriska tillstånd av kortvarig natur t.ex. akut stressyndrom/anpassningsstörning

Inventering av personer med psykiska funktionsnedsättningar 2016 Av 3 984 personer har 2 362 personer ingen sysselsättning! Om man räknar de som det inte är aktuellt med sysselsättning så blir det 2 532 personer. 63,6 %

UIF-PI2 Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning TYP AV SYSSELSÄTTNING "Vilken typ av arbete eller sysselsättning har personen haft under de senaste 12 månaderna?" Egen företagare 11 Öppna arbetsmarknaden 221 Förening eller intresseorganisation 48 Offentligt skyddat arbete (OSA) 133 Socialt företag 31 Kommunal dagverksamhet 316 Kommunens öppna dagverksamhet 170 Studier 234 Annan form av sysselsättning 270 Ingen sysselsättning 15 Sysselsättning ej aktuell 5 Ej känt 3 Filter: ÅLDER 18 - 24 år 25 - 29 år 30 - 44 år 45 - 64 år SYSSELSÄTTNING Ja dioevidence™ 2016-04-22 14:58

FÖRSÖRJNING Lön av arbete, inkl lönebidrag UIF-PI2 Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning FÖRSÖRJNING "Vilken försörjning har personen haft under de senaste 12 månaderna?" Lön av arbete, inkl lönebidrag 81 Sjuk- eller aktivitetsersättning 359 Sjukpenning 48 Föräldrapenning 13 Ålderspension Studiemedel 90 Arbetslöshetsersättning 7 Försörjningsstöd 459 Försörjning genom anhörig/närstående/eget kapital 60 Annan inkomstkälla 46 Ej känt 28 Filter: ÅLDER 18 - 24 år 25 - 29 år dioevidence™ 2016-04-22 15:40

AF/Arbetsspecialister Liten möjlighet till individuellt stöd Alla grupper Bristfälligt nätverksarbete Arbetsmarknadsinsatser Individuellt stöd Antalet Arbetar med psykiska funktionshinder Nätverkssamverkan IPS

Vad kan vi göra? En bättre kommunikation så att inte insatser är kontraproduktiva Samordna stödet/insatserna Förebygga psykisk ohälsa(tidiga tecken osv) Våga prova(Människor avlider sällan för att man prövar något nytt)