IT-SYSTEM INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Demonstration Klicka på första bilden och sedan bildspel så går bildspelet automatiskt. Avsluta med esc.
Arkitektbyrå Tiina Holmberg
UPPDRAGSDIALOGEN Dialog med chefen – ett sätt att få kontroll över arbetstiden och arbetsinnehållet 1.
Nordisk slutkundsmarknad
Viktiga utgångspunkter
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Schemaläggnings- och bokningssystem för Linnéuniversitetet HT12
Mars 2005, bild 1 Vad är på G i LDC? Johnny Nilsson NETinfo 30/ Lunds universitets egen IT-leverantör.
G A S Tillgången till och utformningen av den gymnasiala utbildningen är en strategisk fråga som har betydelse för både tillväxtfrågor.
Betydelsen av samverkan inom hälso- och sjukvården
Hur Solo-group konceptet kan effektivisera teamtandvården
Arbetstidslagen Lokal baskurs Örebro läns läkarförening.
Elektronisk publicering - Epsilon, Open Access och juridiska avtal Presentation vid Forskarutbildningsrådet Aina Svensson, SLU-biblioteken,
Effektivitet. Vad är effektivitet? En kundorienterad, effektiv och högklassig verksamhet förbättrar arbetsmotivationen bland de anställda och inverkar.
Behov av habilitering och rehabilitering
Rätt förvärv i rätt tid på rätt sätt – omorganisation av medieresursförvärvet vid SUB Sabina Anderberg, Avdelningschef Avdelningen för media, Stockholms.
Delprojekt Informationsutveckling Verka för tillämpning av enhetliga modeller och gemensamma standarder för data och metadata Producera och ajourhålla.
Modell för Utveckling av ledningssystem
SAMBA Metodologiskt utveckling IT i vården terminologi
Stålindustrin i Bergslagen Samarbetsformer och Partnerskap Gemensam syn.
Välfärdsteknologi.
Medicinsk teknik för en bättre livskvalitet och tillväxt Seminarium Björn-Erik Erlandsson
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Välkommen till STs Villkorsavtalsutbildning
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Forskningsplattform Förnyelse av tjänstebaserade, komplexa system Gunilla Jönson Fredrik Nilsson Lunds Tekniska Högskola.
Vårdinformation och informationsöverföring
ST och arbetsmiljö Policy och inriktning för
Kontextuell ärendehantering
VAD TÄNKER FINLÄNDARNA OM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA SERVICE OCH DESS FRAMTID?
Rätt förvärv i rätt tid på rätt sätt – omorganisation av medieresursförvärvet vid SUB Sabina Anderberg, Avdelningschef Avdelningen för media, Stockholms.
Processerna Klinisk process
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
Nationellt samarbete eHälsa HSU Generell titel 2 remisser från SKL Den första presenterades 14 mars. Regionstyrelsen beslutade 27 mars. Remissen.
BNP i fasta priser.
Föreläsning om RUP RUP – Rational Unified Process
A3-metoden Visuell kommunikation för att komma fram till beslut
Partnerskap Laboratoriemedicin Gävleborg. Hur föddes idén om partnerskap? Vår verksamhetschef Joachim Lindgren var i England på studiebesök inför en upphandling.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Frågor och svar Svensk e-legitimation VästKom
Improve today. Optimise tomorrow Bemanningsplanering för en värld i rörelse Enri Bimbashi, Product Manager.
Sammanställning synpunkter remisskonferens. Övergripande målsättning Starkt stöd för den övergripande målsättningen att bättre anpassa vården för de mest.
1 © copyright Aim 4 knowledge AB Referensmodell för en enklare väg till service management.
L ADOK PING UNDER PRODUKTIONSSÄTTNINGSTIDEN NUAK, Linda Strand Lundberg och Stellan Englén Ladokkonsortiet.
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Vägledning 5 steg för att följa Dataskyddsförordningen
Rapport om ALMA-projektet
Bred översyn av det nationella taxesystemet
Planering på Särskilt boende.
Nationalekonomi – vad är det?
-Rutten en viktig bisak
eHälsa och eTjänster inom socialtjänsten
Resultat från brukarundersökning – Hemtjänst Mölndal
Kartläggning av samordnarens arbetsuppgifter
Teknik och andra vice distriktsguvernören
Delat beslutsfattande och SIP
Anställ klokt - Anställningsformer i Detaljhandelsavtalet
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Omställningen av hälso- och sjukvården
Kortare arbetstid med heltidslön - Hur funkar det?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Effektiv, trygg och säker utskrivning
Socialt ansvarsfull upphandling
Styr- och ledningssystem för specialiserad sjukvård
När processen går snabbare…
Vill du veta mer om hur det är att arbeta som managementkonsult inom hälso- och sjukvård? Helseplan Consulting bjuder in sistaårsstudenter till företagskväll.
Bemanning i balans.
Uppdrag IT-universitet 2018
Interreg eTeam Personalens upplevelse av digitalisering och ny teknik
Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport.
Presentationens avskrift:

IT-SYSTEM INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Hösten 2003 – Våren 2004

”ARBETSTIDS- PLANERING OCH IT” Respondenter: - Ulla Prittinen - Siv Rönnbacka - Maria Strömberg

Bakgrund Arbetstidsplanering = komplicerat pussel Beaktande av avd.s´ verksamhet + behov + personalens kunskaper + önskemål Stor personalstyrka på vår avd. Tid för varje listplanering: 2-3 dgr

Carlsson (1999): Arbetstid = viktig faktor Genom datautveckling har schemaläggningen genomgått en stor förändring. Datorisering = ger nya möjligheter + större flexibilitet.

Uppsatsens syfte: Titta på olika IT-planerings-system -> effektivera användningen av IT vid arbetstidsplanering Se om arbetstagarens och verksamhetens behov kan förenas

Teoretisk bakgrund: Arbetstidslagen (23.11.1996) Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal Arbetstidsplanering: det är för verksamheten som tiden planeras Mål: - effektivera verksamheten, - rätt antal personer i arbete på rätt tidpunkt

Önskemål på arbetstidsschema Ta hänsyn till: Verksamheten De anställdas önskemål och behov Måste anpassas till lagar, avtal och lokala överenskommelser Effektiv användning av personalens arbetstid

Workflow (Hamza 2002) Arbetsflöde (Workflow) med rätt IT-stöd -> minska på kostnaderna och tiden för att leverera en viss vara Motiv för att införa workflow: Optimera effektiviteten Ökad produktivitet Eliminering av fördröjningar Minska på kostnader Kvalitetsförbättringar

Workflow (Hamza 2002) ”Tillgången till nya tekniker och produkter löser inte alla problem, men samtidigt kan de vara till stor hjälp vid rätt användning.”

Arbetstidsplanerings-system Tre olika system: MD-TYKO 2000 NovaCall Workforce Management Modeller från Sverige

MD-TYKO 2000 Allmänt inom hälso- och sjukvården Programmet kan delas in i tre delar: Planering av arbetstid Bokföring av de verkställda timmarna Statistik

MD-TYKO 2000 Planering av arbetstid: Granska personuppgifter, personalens önskemål -> planera Programmet räknar de planerade timmarna, meddelar periodens timmar, uppmärksammar för långa arbetsskift, veckovila Följa med bemanningen, lediga dagar och arbetstider

MD-TYKO 2000 Bokföring av verkställda timmar: Eventuella förändringar som skett under arbetslistans period ändras i programmet. Därefter överförs uppgifterna till lönekörningen.

MD-TYKO 2000 Statistik över: Olika arbetsskift och tider -> Lättare kunna planera rättvisa arbetslistor (t.ex. högtider)

Workforce Manage-ment (NovaCall) Princip: tillräcklig mängd arbetskraft under varje arbetsskifte = grund för arbetstidsplaneringen Möjlighet till: personliga önskemål/helt planera sina arbetsskift lång arbetstidsplanering. optimering av arbetstidskostnader

Modeller från Sverige KUPA-modellen Tvättstugemodellen Individuellt schema 2000/Euro Time Time Care MedVindArbetstid

Modeller från Sverige forts. Många likheter Ger flexibilitet Personalen har en viss möjlighet att påverka sin arbetstidsplanering Tillgodoseendet av arbetskraftsbehoven kommer fram mer eller mindre i modellerna Paralleller KUPA-modellen-Workflow (effektivitet)

Modeller från Sverige forts. Fördelar: Tvättstugemodellen: möjlighet till flextid (+20h -> -10h) 2000/Euro Time: premierar mindre attraktiv arbetstid MedVindArbetstid: matchar behov mot resurser, kompetens, önskemål och lokala arbetstidsavtal

Resultat: Sverige har hunnit mycket längre i utvecklingen beträffande arbetstidsplaneringssystem än Finland. I vår organisation har man valt att traditionsenligt planera arbetslistor, trots att systemen utvecklas och förnyas.

Utmaning för MD-TYKO 2000: Användning av system med rullande lista som grundmodell, mer användning av statistik delen + Möjlighet till begränsad användarrätt (skriva sin egen lista inom en viss tid) = det nuvarande programmet har det som vi önskar skall finnas!!!